Ann Steiner

Böcker, dagstidningar och tidskrifter har fortfarande ett fast grepp om svenska folket. De senaste årtiondenas medieutveckling har också inneburit att mycket läsning numera sker på skärmar av olika slag. Läsning kan innebära vidgade vyer och ökade kunskaper, insikt i hur andra människor handlar och tänker, svindlande äventyr och läkande terapi men också att vi kan ta del av och följa bruksanvisningar och matrecept. De flesta av oss läser omedvetet och utan större ansträngning, men varje generation måste erövra läsförmågan på nytt och det kan vara ett problem. Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2013/2014 kastar sig från Heliga Birgitta till Harry Potter, från Selma Lagerlöf till Snobben. Boken vänder sig till alla som vill förstå mer om vad läsning kan innebära.

Hur kan litteraturarbetet göras mer lekfullt och varierat på mellanstadiet? Hur kan lärare och elever arbeta kreativt och utforskande tillsammans? På vilka sätt kan olika genrer och medier användas i undervisningen? I fyra teman ger författarna ingångar till hur litteraturarbete kan bedrivas med olika litterära former och metoder. Det handlar om litteratursamtal om bilderböcker och poesi, ljudböcker och textuniversum, muntligt berättande och dramatisering, skräck, långserier och tecknade serier. Till varje tema finns konkreta förslag på kreativa övningar som är tänkta som inspel till lärarens förberedelser. Läsning och gestaltning innehåller elva nyskrivna kapitel av forskare i litteraturvetenskap, litteraturdidaktik och pedagogiskt arbete – alla med ett stort intresse för mellanstadiets arbete med litteraturläsning och gestaltning. Läsning och gestaltning vänder sig främst till grundlärarutbildningen 4–6 och verksamma lärare i grundskolan, men även till bibliotekarier och andra litteraturintresserade.

Litteraturvetenskap II fördjupar och breddar kunskaperna om olika teorier och metoder inom det litteraturvetenskapliga forskningsområdet. Boken omfattar tretton kapitel, skrivna av specialister inom olika litteraturvetenskapliga fält. Syftet är bland annat att ge vägledning och inspiration för studenter som planerar att skriva en påbyggnadsuppsats.Kapitlen behandlar sedan länge etablerade fält inom litteratur­­forskningen som textkritik, studier av författares själv­fram­ställning och autofiktion, populärlitteratur, forskning kring kön, genus, klass och etnicitet, litteraturdidaktik, psykoanalytiska perspektiv och diskursanalys. I boken finns också översikter av områden som har diskuteras särskilt under de senaste åren: queerstudier, medieteori, kognitionsforskning, samt digital humaniora och fjärrläsning.Litteraturvetenskap II vänder sig främst till studenter på avancerad nivå inom litteraturvetenskap och lärarutbildningens litteraturkurser. Syskonvolymen Litteraturvetenskap I är avsedd för studenter på grundläggande nivå.

Det har aldrig sålts så mycket böcker i Sverige som nu. Men samtidigt som de flesta litterära texter fortfarande läses i bokform och sprids genom traditionella kanaler förändrar nya medier förutsättningarna för litteraturens förmedling och spridning.Litteraturen i mediesamhället ger en samlad bild av den svenska bokmarknaden och litteraturens villkor i dag. Författaren visar att litteraturens plats i samhället är starkt knuten till framväxten av olika medier och de materiella villkor som styr hur texter produceras, distribueras och konsumeras.Boken behandlar alla led i bokkedjan. Bland de områden som tas upp finns författarroller och författarnas villkor, förlag och branschorganisationer, framväxten av dagens bokmarknad, digitaliseringens betydelse för litteraturen, läsning och läsare samt kultur- och litteraturpolitik. Denna fjärde upplaga är uppdaterad, reviderad och utökad.Litteraturen i mediesamhället vänder sig främst till studenter i kultur- och litteraturvetenskap vid universitet och högskolor, men även till andra som är intresserade av litteraturens villkor i dagens samhälle.

Litteraturen intar en central plats i kulturen och samhället. Den är ständigt föremål för värdering och bedömning av olika individer, institutioner och andra aktörer på det litterära fältet. I "Litterära värdepraktiker. Aktörer, rum, platser" tar sig fem litteraturforskare an den utmanande uppgiften att beskriva och förstå den komplexa värderingsprocess som omger litteraturen. Genom konkreta fallstudier av Bokmässan i Göteborg, ett antal bokhandlar i Malmö och Lund, en grupp storläsande kvinnor samt Umeå stads novellpris, ger "Litterära värdepraktiker" en mångfacetterad bild av hur olika aktörer både skapar och upprätthåller litteraturens värden. "Litterära värdepraktiker" är den andra större studien inom ramen för det av Riksbankens Jubileumsfond finansierade projektet "Att förhandla litterärt värde". Den första studien, "Höstens böcker. Litterära värdeförhandlingar 2013", utkom 2015 och följde värdeförhandlingsprocessen kring tjugo skönlitterära verk utgivna hösten 2013. Författarna är forskare i litteraturvetenskap vid Lunds universitet, Göteborgs universitet och Linnéuniversitetet.

I "Höstens böcker. Litterära värdeförhandlingar 2013" har sex forskare avlyssnat det samtida talet om litteraturens värde, innehåll och funktion och sett dess mönster, motsättningar och dramaturgi. Utgångspunkten är att litterärt värde görs. Det förhandlas fram i olika rum och medier av olika aktörer utifrån skiftande behov, intressen och positioner. Genom att följa värdeförhandlingen kring tjugo romaner som utkom hösten 2013, däribland Lena Anderssons Egenmäktigt förfarande, Gabriella Håkanssons Aldermanns arvinge och Leif G.W. Perssons Den sanna historien om Pinocchios näsa, ger "Höstens böcker" en unik insikt i de gemensamma och motstridiga värderingar som definierar litterärt värde i dagens medialiserade samhälle. "Höstens böcker" har tillkommit inom ramen för forskningsprojektet Att förhandla litterärt värde, finansierat av Riksbankens Jubileumsfond. Författarna, som skrivit boken gemensamt, är forskare i litteraturvetenskap vid Göteborgs och Lunds universitet: Torbjörn Forslid, professor, Lund; Jon Helgason, fil. dr, Lund; Lisbeth Larsson, professor, Göteborg; Christian Lenemark, fil. dr, Göteborg; Anders Ohlsson, professor, Lund; Ann Steiner, docent, Lund.

Repetition and symmetry are the fundamental aesthetic principles underlying the shape and decoration of ancient Athenian vases. This book is the first comprehensive study of the role of repetition beyond its aesthetic value, and as part of a code that conveys meaning to the viewer. Relying on the theoretical background provided through information theory and narratology, Ann Steiner uncovers the different kinds of meaning that painters created through the use of repetition. Using the reading of painted verbal inscriptions as a springboard, she demonstrates how repetition of imagery in multiple fields of a vase can create narration, paradigm, exploration of perceptual and ideological points of view, and parody. Steiner shows how the results of repetition on Archaic Athenian vases reiterate the activities of the elite symposion and the broader cultural values of the elite Athenians. She provides an entirely new way to read ancient Athenian vases.

I 1970-talets svenska bokutgivning fanns en litterär mittfåra med »vanliga romaner om vanliga människor« som skulle spridas till »vanliga läsare«. Samtidigt rådde stor turbulens på bokmarknaden. Avskaffandet av de fasta bokpriserna blev början på en förändring av hela systemet för att publicera och distribuera böcker. Man talade om förlagskris och kommersiella hot mot den goda litteraturen. I centrum för debatten befann sig Månadens bok, som snabbt blev den viktigaste svenska bokklubben under perioden med verk av författare som Delblanc, Ekman, Gustafsson, Jersild och Kallifatides i medlemstidningen. Ann Steiner skildrar bokklubbarnas historia och framväxt med fokus på Månadens bok. Hon tittar också närmare på bokklubbens urval, marknadsföring och medlemssammansättning. I en stor genomgång av de romaner som såldes och inte såldes genom Månadens bok under 1970-talet analyserar hon de litterära trenderna i tiden: realistiska berättelser om samtid och historia, samhällskritiska rapportböcker, dokumentärromaner och bekännelselitteratur. I litteraturens mittfåra är en undersökning av sambanden mellan marknad och litteratur under en tid som varit avgörande för den fortsatta utvecklingen på bokmarknaden i Sverige. Ann Steiner, f. 1968, forskar och undervisar i litteraturvetenskap vid Lunds universitet. Hon är bl.a. publicerad i samlingsvolymerna Från Eden till damavdelningen (2004) och Litteraturens ställning (1997). I litteraturens mittfåra är hennes doktorsavhandling.