Anna Jörgensdotter

Föreningen Arbetarskrivares tionde antologi gör avstamp i samtiden och tar läsaren med till framtiden. En framtid där klyftorna tilltar, och där arbetarklassen är under ännu hårdare attack. En arbetarklass som redan nu blir allt bredare, där traditionella arbetaryrken som byggnadsarbetare, städare och vårdbiträden går sida vid sida med lärare, papperslösa och barn till ensamstående sjuka föräldrar. Sveriges största samling arbetarlitterära skrivare är tillbaka; mer rasande, stolta, framåtblickande, skrattande, vassare - och fler - än någonsin. Det finns de som försöker förminska dagens arbetarklass, förneka att den ens finns, trots att Sverige skulle stanna utan den. Att arbetarklassen finns och har betydelse syns inte minst i dagens arbetarlitteratur, som inte varit så stark sedan storhetstiden under trettio- och fyrtiotalet. Dagens arbetarlitteratur skapar inte bara samhällsdebatt som då, utan bidrar även med konstnärlig utveckling. Föreningen Arbetarskrivare är Sveriges största och bredaste arbetarlitterära samling. I takt med att föreningen växer i omfång och samhällskommenterande och konstnärlig kraft skapas plats för fler arbetarpoeter och -författare att nå ut. Föreningen vårdar den arbetarlitterära traditionen och ger nya, spännande röster möjlighet att höras. Bland föreningens medlemmar finns författare som skapat riksdagsmotioner och omfattande samhällsdebatter, visat på villkoren för de mest utsatta i dagens Sverige: Bemanningsanställda, Fas3-placerade, papperslösa, invandrade arbetare, hemlösa, äldrevårdspersonal och lastbilschaufförer. Här finns en rad mottagare av Augustpris, Ivar Lo-pris, Svenska Akademien-pris och alla andra litterära priser. Hos Föreningen Arbetarskrivare publicerar de sig i tidskriften KLASS och i föreningens antologier sedan snart tjugo år tillbaka axel mot axel med tidigare opublicerade arbetar- skrivare. Det här betyder förstås en hel del för arbetarlitteraturens fortsatta utveckling. Här finns den tydligaste och intressantaste bilden av hur vid och komplex dagens arbetarklass är, där kallskänkor och byggnadsarbetare kan känna gemenskap och igenkänning med arbets- lösa, lärare och journalister när villkoren försämras, arbetsdagen hårdnar och otryggheten ökar. Efter oss är Föreningen Arbetarskrivares tionde antologi och den mest omfattande vad gäller omfång, antal författare och texter. Intresset att medverka har varit rekordstort. Den här boken vårdar också uppkäftigheten och humorn, som alltid varit viktiga för föreningen. I antologin ger vi via samtiden en bild av framtiden, ur vårt perspektiv – vi som ser världen underifrån.

Behöver alla människor tillskrivas samma värde?Behöver män och kvinnor få samma lön för samma arbete? Behöver alla få bestämma över sin egen kropp? Behöver både män och kvinnor ta ansvar för sina barn? Behöver män och kvinnor dela på det obetalda jobbet hemma? Behöver det finnas både manliga och kvinnliga superhjältar, presidenter, författare, regissörer, nobelpristagare, förskolepedagoger, företagsledare? Behöver man bli lyssnad på när man säger något på ett möte, eller är det okej att mötesdeltagarna av motsatt kön behandlar en som luft? Behöver man få göra abort utan att riskera att dö eller hamna i fängelse? Behöver man bry sig om när folk kommenterar ens utseende som om man vore en möbel i rummet? Behöver man bry sig om när man blir uthängd som hora på Facebook? Behöver man bry sig om när man blir våldtagen? Behöver man få vara som man vill – utan att bli dömd på förhand? Vår kamp är en antologi med nio feministiska noveller, av nio fantastiska författare. För feminismen har inte gått för långt - vår kamp har bara börjat.Medverkande novellförfattare: Emmy Abrahamson, Helena Dahlgren, Anna Jörgensdotter, Jens Klitgaard, Katarina Mazetti, Anna Ringberg, Julia Svanberg, Vio Szabo och Anna Winberg. Förord av Titti Persson.

Det var en gång ett land som ville leva lyckligt. Men landets norra delar togs över av Härskaren och hans furstar, Elevater och Jagare. I dessa territorier spreds en dimma som tog väck människors minnen, drömmar, deras längtan och kärlek. Människor var fångar i Terra Nubilas fabriker, till för att ge Härskaren mer makt. I Ruinstaden hade Historieskrivaren levt hela sitt liv; ett monster kallat, dömt att leva gömd, med uppdrag att dokumentera ­staden­ och en särskild familj: En familj som splittrats och kvar var endast Treva, sexton år och Odlare. Så inträffade något fruktansvärt och Treva var tvungen att fly, och Historieskrivaren tvungen att följa Treva. I en grotta hittades en fana och en plåtburk med fröer, menade för Treva att finna. I Gränslandet fann hon skogssonen Hugo och tillsammans gav sig Hugo och Treva iväg, söderut, på ett livsfarligt äventyr. Fröerna tog dem till nya platser, som Utopio, Gråterskornas dal, Den darrande skogen, medan mörkret närmade sig, växande. Det kunde vara ett land en gång, utan Härskare, utan dimma, utan våld, ett land fyllt av drömmar och gemenskap. Den sista saganär en berättelse om kamp, rädsla, mod, sorg och kärlekens kraft. Om att hitta sig själv bland andra och aldrig ge upp hoppet om varandra, friheten och en bättre värld. Anna Jörgensdotter, författare, och Claes Kamp, konstnär, har tillsammans skapat ett svindlande, episkt äventyr för alla mellan 15 och 100 år.Bindning: Limhäftad Omfång: 404 s. Utgivningsår: 2026 ISBN 9789190072110

En av de senaste decenniernas stora svenska romantrilogier i en volym»Sviten om Alexandra är en stor prestation, både litterärt och rent psykologiskt. En början till vad som kan bli något i stil med Cora Sandels Alberte-svit.« Tommy Olofsson, Svenska DagbladetAlexandra bor med sin mamma, sin mormor och morfar och gamlamormor. Hon leker, hon drömmer, lär sig skriva och läsa. In i hennes värld kommer Ivan - mammas nya man. Alexandras nya pappa. Och för att få behålla en pappa måste man vara snäll. Man får inte säga emot. Absolut inte kissa på sig. Men en pappa som inte får det han vill ha - han tar och tar och tar...När Alexandra är sjutton år finns Ivan kvar i familjen, en kvävande närvaro. Steget till att berätta om vad han gör när ingen annan är hemma är stort och svårt. Och allt blir inte bättre när hon försöker. Skulden och skammen finns kvar. I tre uppmärksammade romaner - Alexandras rum [1994], De ensammas hus [2004] och Vägar utan nåd [2006] - går Alexandra från barndom till sena tonår. Det är en smärtsam och gripande skildring av barnets utsatthet och kampen för att ta tillbaka ett eget liv; personlig, allmängiltig och, trots allt, fylld av hopp och obändig livskraft. Romansviten presenteras här i en volym, med förord av Anna Jörgensdotter.ANNA FOHLIN MATTSSON, född 1966, har givit ut både poesi och romaner och verkat som översättare från bland annat färöiska och khmer. 2024 utkommer Anna Fohlin Mattssons nya roman, en fristående fortsättning på Alexandra-sviten.»Hennes roman är en storrengöring i det svenska folkhemmet och den träffar som ett knytnävsslag.« Eva Ström, Kulturnytt om Alexandras rum»De ensammas hus är en storartad berättelse, som på ett skickligt sätt låter oss ta del av både hopp och hopplöshet. Språket är njutbart, tidvis skimrande.« Kristian Lundberg, Skånska Dagbladet

En av Nordens stora feministiska klassiker i nyutgåva»En roman som sätter såväl språk som kön och makt i fokus för analys och som gör det på ett sätt som måste vara unikt. Egalias döttrar är ingenting mindre än en klassiker i den feministiska litteraturen. Läsupplevelsen är extraordinär.« Betyg: 5 av 5 - Anna Ohlsson-Hasselberg, BTJI fantasilandet Egalia är det kvinnorna som har makten. För möderneslandets bästa anpassar sig männen efter kvinnornas regler och beslut. De bär pehå, äter p-piller och tar hand om barnen. Kvinnorna må påstå att landet är jämlikt, och att männen har existensberättigande just eftersom de utför en del nyttiga uppgifter, men det finns en grupp män som börjar planera för revolt. Med Petronius Bram i spetsen startas maskulisterna, en rörelse som vill skapa ett nytt samhälle där alla kvinniskor är lika mycket värda. Petronius drömmer om att bli sjökvinna, men hans mor, direktör Bram, är övertygad om att manskampen är dömd att misslyckas. Gerd Brantenbergs satiriska roman Egalias döttrar var banbrytande när den kom ut 1977. En av de stora nordiska feministiska klassikerna. I översättning av Ebba Witt-Brattström, med ett nyskrivet förord av författaren Anna Jörgensdotter.GERD BRANTENBERG [f. 1941] är en norsk feminist och författare som under hela sitt liv arbetat för kvinnors och homosexuellas rättigheter. Hon fick sitt stora genomslag med den feministiska satiren Egalias döttrar.

På balkongen samsas mynta, pioner, penséer och katter med berättelser från olika tidsplan och platser. Här samtalar Anna med sin farmor, med Kathy Acker och vännen Adela, med Sonja Åkesson, Sara Lidman, Frida Kahlo, Molly Johnson och många fler. Anna Jörgensdotter har skrivit en drömsk och uppriktig roman om skapande, kärlekslängtan, kropp, kamp och depression – och om systrarna som livlina i patriarkatet.

Pär Lagerkvist-Samfundets årsskrift 2018 är en fortsättning på årsskriften 2013, Författarnas Lagerkvist. 16 författare ger sin bild av Pär Lagerkvist, och innehållet spänner över omläsningar, kritiska översikter, verksanalyser, fiktivt gestaltade tolkningar av centrala teman hos Lagerkvist och en studie av filmatiseringarna av Barabbas. Volymen rymmer också Lars Noréns tacktal vid mottagandet av Växjö kommuns litteraturpris till Pär Lagerkvists minne 2017. ”Han tillhör de få människor som tidigt, om än genom en traumatisk hemlöshetskänsla, fann sin väg, sitt verk, sin substans och som var stark nog att fullfölja sin uppgift, och såg det som ett verktyg mot upplösningen och ondskan. Det är ett livsverk utan svek.” (ur Lars Noréns tacktal)

Barcelona, 1936. Conxa gräver upp ett gevär och lämnar bort sitt barn. I Gävle får hamnarbetaren Ingemar syn på en annons: "Hjälp Spaniens kämpande folk!" Vid nyår ger han sig av för att delta i kampen mot fascismen. Kvar är Klara med sitt arbete, sin egen kamp och sin ofödda dotter.Solidärer är en episk roman om krigets konsekvenser, kärlekens former och drömmen om en annan värld.Kommer du ihåg att du jämt sa att jag skulle vara mig själv? Men i ett krig finns inget jag. Det är när du tror att du är viktig som paniken kommer. Vi undviker att se varandra i ögonen. När adrenalinet går ur kroppen har vi förhoppningsvis somnat. Om vi inte somnar blir vi galna. Vi vaknar, dricker vin och gör oss redo. Vi sjunger Internationalen, men orden spricker.

Pappa Pralin (2002) är berättelsen om Andrea, under åren mellan tjugo och tjugofem. Åren då hon är på sjukhus, då hon gifter sig, och då den stora kärleken går snett. Andrea som har en centrifug i magen, och fjärilar, och choklad, piller, sorg, en massa rädsla, och Casper. Och längtan. Hur hänger allt i hennes röriga liv ihop, undrar hon. Hänger det ihop? Kanske finns alltid chansen att börja om. Anna Jörgensdotters debutroman är på många sätt tidstypisk i sin skildring av en trasig och förvirrad ung människa som växer upp under 70- och 80-talet; med ingredienser som utanförskap, mobbning och otrygghet och längre fram ätstörningar, psykvård, missbruk. Det som gör den unik är det sällsynt levande och roliga sätt den är berättad på; här går ont och kul och varmt och mörkt hand i hand.Det här är en print-on-demand-utgåva. Läs mer på www.albertbonniersforlag.se/pod