Anna Lund

Available open access digitally under CC-BY-NC-ND licence. What happens when schools can no longer bind society together? In an era of growing segregation, this book explores how Swedish schools and municipalities work to counteract inequality and foster civil inclusion. Through detailed case studies of school closures, mergers and new openings, the authors trace how local actors try to achieve “civil repair” – to strengthen equality and rebuild cohesion through education. Drawing on rich ethnographic research, the book reveals the tensions between policy ideals and on-the-ground realities in a marketised school system. These findings speak not only to Sweden but to broader challenges in education systems across Europe and North America.

Centrum för barnkulturforsknings skriftserie nr 57

I den här boken visar Anna Lund hur ni på er förskola kan designa en lärmiljö som möjliggör utmaningar på barnets egen nivå och hur ni kan uppnå en likvärdig lärmiljö över avdelningarna. Genomgående finns frågor för reflektion och till boken finns en studiehandledning som kan laddas ner kostnadsfritt på nok.se.Sagt om boken:”Det lyfts fram flera exempel från praktiken med väl beskrivna projekt som i stegform beskriver progressionen i lärandet och hur miljö och material blir medel i barnets inlärning. Lärmiljöer som medel för progression passar utmärkt för det nya arbetslaget, den nya förskolan eller för den verksamhet som vill göra ett omtag och utveckla barnens lärmiljö med utmaningar och stöd till pedagogerna.”Ulf Mårtensson, BTJ-häftet nr 9, 2024

Innehåll Förord: Konsten att beröra – känslor i barnkulturen - Margareta Aspán Författarpresentationer Känsla och poetiska metoder – barn berättar i bild - Karin Aronsson Låtsasaggressivitetens koreografi. Om rörelse i de yngsta barnens krigslek - Ebba Theorell Bäst är det mänskliga – om barns känslofyllda läsning - Martin Hellström Bemäktigad och utsatt. Gotikens hemsökta barndom - Peter Kostenniemi Att ha känselspröten ute – högkänslighet och funktionsvariationer i terapeutiska barnböcker och bland unga på internet - Fanny Edenroth Cato Känslighet i barndomens värld - en utforskande resa genom frihet, lek, inlevelse och fantasi - Tillitsverket, Kajsa Balkfors Det livsviktiga skrattet - Clowner utan gränser, Kajsa Englund Känslor bortom scenrummet – barnpublik om mötet med Kulturhuset Stadsteatern i Skärholmen - Ellinor Lidén Empati och erkännande i teater som gestaltar migration for barn och unga - Rebecca Brinch, Ylva Lorentzon och Anna Lund

Utmaningen för en rektor i förskolan är att skapa förutsättningar för en hållbar och lärande förskola för både barn och vuxna. I Att leda en lärande förskola får du som är rektor i förskolan verktyg som stöttar dig i arbetet med att både skapa en hållbar arbetsplats för medarbetarna och en god undervisning för barnen. Du får ta del av det som varit ledstjärnor när Anna Lund har lett en lärande förskola: gemensamma förhållningssätt, tid för reflektion samt tydliga strukturer och förväntningar på medarbetare och ledning. Anna Lund delar med sig av sina erfarenheter och hon visar med konkreta exempel hur hon har arbetat i sina verksamheter och ger stöd genom reflektioner om de utmaningar som rektorer kan ställas inför. Men boken lyfter också den viktiga frågan kring det egna ledarskapet och utvecklingen av det: "Förväntningarna på rektor är höga och kommer från olika håll från chefer, andra ledare, medarbetare, vårdnadshavare och inte minst från oss själva. Hur gör vi för att möta dessa krav som kan spreta och samtidigt hitta oss själva som ledare?"Anna Lund har arbetat som rektor sedan 2017, dessförinnan som biträdande rektor, pedagogista och förskollärare. Hon är även utbildnings konsult med fokus på utveckling och ledarskap och aktiv i sociala medier. För sina insatser som ledare har Anna Lund också nominerats till Årets rektor 2021 och till Årets hjälte 2020. InnehållInledning Kapitel 1 Skapa förutsättningar för en lärande organisationSkapa tydlighet i roller och ansvarArbetsmiljö och pedagogik går hand i handAtt lära sig leda med motstånd Kapitel 2 Att leda utvecklingsarbete i vardagenSkapa samsyn genom att arbeta utifrån en pedagogisk idéVad kan en samsyn innehålla?Hur kvalitetssäkra uppföljning och analys av undervisningen?Att leda utvecklingsarbetet med en röd trådLedningsgruppens funktion och möten Kapitel 3 Utveckla det egna ledarskapetFörstå vilken ledare organisationen behöverUtveckla det pedagogiska och lärande ledarskapet Avslutande ordLitteratur

Genom tydliga strukturer och gemensamma ställningstaganden går det att få till detta i praktiken utan att ge avkall på ”barngruppsarbete”. Boken Reflektion som motor i förskolans arbete redogör för reflektionens förbindelse med undervisning, pedagogisk dokumentation och ett projekterande arbetssätt.Till boken medföljer underlag i form av modeller för olika typer av reflektion samt en studiehandledning att använda för kompetensutveckling i arbetslaget.Sagt om boken:”Boken är lättläst, inspirerande och bjuder på många konkreta och verksamhetsnära exempel. Som läsare får vi följa med på hur pedagogerna genom tydliga strukturer och gemensamma ställningstaganden planerar, reflekterar och analyserar undervisningen och utbildningen. [...] Jag kan varmt rekommendera boken.”Nea Elyoussoufi, pedagogista som driver instagramkontot pedagog.inspiration"Med ett personligt tilltal och med en text laddad av de egna erfarenheterna lyckas Anna Lund förmedla de framgångsfaktorer som ett lyckat reflektionsarbete kan ge. Det här är en bok som präglas av beprövad erfarenhet även om avslutande källförteckningar visar att den vetenskapliga grunden också finns. [...] Helhetsbetyg: 5."Ulf Malmqvist, BTJ-häftet nr 9, 2022

Auktoritet har stor betydelse för mänskligt samspel och är något vår dagliga tillvaro påverkas av på många olika vis. Men det är samtidigt en undflyende kategori, som ofta kopplas ihop med övertalningsförmåga å den ena sidan och med tvång å den andra, men egentligen är skild från båda. Vilken relation har auktoritet till makt? Vem kan tala eller handla med Auktoritet? Vad är det som gör auktoritet legitim? Och kan man förhålla sig till den? Hur ser spelreglerna ut?Den här antologin – ett resultat av en tvärvetenskaplig seminarieserie vid Institutionen för kulturvetenskaper vid innéuniversitetet i Växjö – har auktoritetsbegreppet i fokus men närmar sig det ur en rad olika ämnesperspektiv, däribland kultursociologiska, religionsvetenskapliga, historiska och pedagogiska. Texterna anknyter till i sammanhanget relevanta reoretiker som Émile Durkheim, Max Weber och Hannah Arendt men visar framför allt på hur olika uttryck auktoriteten har tagit sig genom historien utan att för skull upphöra att vara just auktoritet. I boken medverkar: Ella Andrén, Peter Aronsson, Henrik Enroth, Anna Eskilsson, Malin Henriksson, Hans Hägerdahl, Malin Lennartsson, Anna Lund, Stefan Lund, Torsten Löfstedt, Magnus P. S. Persson, Jonas Svensson och Mats Trondman. Samtliga är verksamma vid Linnéuniversitetet i Växjö.

I Farväl till arbetet får läsaren lyssna till människors egna röster om meningen med att gå i pension. Här finns de som inget annat önskar än att lämna yrkeslivets vedermödor, till exempel undersköterskan med kronisk smärta som längtar efter att "ta det vackert". Men även motvilliga pensionärer kommer till tals. För renhållningsarbetaren, skådespelaren och prästen har jobbet varit ett kall som de gärna vill fortsätta ägna sig åt.Vittnesmålen belyser möjligheter och svårigheter när förvärvsarbetets vardag upphör. Att gå i pension kan väcka tankar på livets förgänglighet och förändra hur vi ser på arbete, ekonomi, familj, vänskapsrelationer och fritidsintressen. Erfarenheter, relationer och saker som vi tagit för givna tycks bli extra viktiga.Sociologerna Mattias Bengtsson, Marita Flisbäck och Anna Lund har intervjuat människor i olika yrken och positioner såväl före som efter pensionstillfället. Med hjälp av existens- och kultursociologiska perspektiv beskriver författarna hur de intervjuade hanterar sin nya tillvaro.

I Möten med mening belyser en grupp forskare ämnesdidaktiska frågor om meningsskapande i och utanför skolans väggar. Genom fallstudier inventerar skribenterna – själva ämneslärarutbildare – lärarens möjligheter att skapa nya insikter i och förståelser av humanistiska och estetiska ämnen som historia, språk och musik.Bokens första del fokuserar på elevers och studenters möten med olika ämnen och discipliner. Hur kan didaktiska frågor och perspektiv användas för att beskriva, granska och skapa en fördjupad ämnesförståelse? I den andra delen utgår författarna från den didaktiska forskningen och ger konkreta exempel och förslag på hur undervisande lärare kan arbeta för att skapa inspirerande upplevelser i ämnesundervisningen.Boken riktar sig främst till ämneslärarstudenter i de humanistiska och estetiska ämnena, men fungerar utmärkt som inspiration och kompetensutveckling för redan verksamma lärare. Möten med mening manar till fortsatt forskning i ett ämne med potential att påverka framtida undervisning.

Ridån går upp. Skådespelarna blickar ut över salongens välfyllda rader. Publiken riktar sin uppmärksamhet mot scenen. Scen möter salong och salong möter scen, olika sociala världar möts och bryts mot varandra. En väv av intentioner, förväntningar, erfarenheter och tolkningar formar mötet mellan teatern och publiken. Kanske gäller det i synnerhet när föreställningar spelas för unga i och genom skolan. Scenografen: Jag tror att teater tillför samhället liv, andning och vilorum. Samtidigt som det är ett tändmedel för opposition och debatter. Det är både allvar och lek på samma gång. En elev: Teater är för äldre ... De som inte har så mycket att göra på fritiden, de kan ju gå och titta på teater. En skådespelare: Jag vill att teatern ska ge mig berömmelse. Det vill jag ha. Men även att man får ge människor upplevelser och goda historier. En lärare: Då tar vi av oss kepsarna, och inget godis på teatern. En annan elev: Teater handlar om livet. Den får en att tänka till. Många har frågat sig vad teatern betyder för publiken, men få har frågat sig vad publiken betyder för teatern. Genom att följa med på turné med en skolföreställning och samtala med teaterpersonal, elever och lärare har Anna Lund kartlagt denna vita fläck.