Anna Lundberg

Antalet människor som lever under hot om utvisning har ökat under de senaste decennierna. Samtidigt har det vuxit fram en medvetenhet om att dessa människor är ? och kommer att vara ? invånare i Sverige. En bred social rörelse med fokus på irreguljära migranters rättigheter har formerats och bidragit till att lagstiftningen på området förändrats. Människor utan uppehållstillstånd har idag rätt till sjukvård ?som inte kan anstå? och deras barn har rätt att gå i skolan. Utvecklingen är dock dubbel. Över hela Europa stängs gränserna. Och politiska krav på en närmast total exkludering av irreguljära migranter har vunnit gehör. Det som länge framstod som en utveckling mot ökade rättigheter för dessa människor har visat sig handla om återkommande förhandlingar där utgången är oviss. ?I denna antologi analyserar 19 svenska forskare hur tillståndet irregularitet skapas, återskapas och upplevs. Irregularitet förstås som präglat av föränderlighet, pluralism och temporalitet, och inte som en fast identitet eller egenskap. De olika texterna uppmärksammar hur detta tillstånd synliggör en rad dramatiska paradoxer, särskilt i den svenska välfärdsstaten. Texterna diskuterar främst det komplicerade förhållandet mellan medborgerliga och mänskliga rättigheter och verklighetsglappet mellan föreställningen om Sverige som ?världsbäst? på humanitet, jämställdhet och solidaritet och den våldsamma exkludering som sker i den inkluderande välfärdsstatens geografiska och rättsliga marginaler. Maja Sager är biträdande lektor på Genusvetenskapliga institutionen, Lunds universitet. Helena Holgersson är sociolog och arbetar som lektor på Institutionen för kulturvetenskap vid Göteborgs universitet. Klara Öberg är antropolog och affilierad vid IRIS, Écoles des hautes études en science sociales i Paris. Hon undervisar i migration, genus och globalisering vid institutionen för globala studier vid Göteborgs universitet. Utöver redaktörerna medverkar Henry Ascher, Maria Bexelius, Carin Björnberg Cuadra, Pouran Djampour, Sofi Jansson, Shahram Khosravi, Anna Lundberg, Heidi Moksnes, Amanda Nielsen, Vanna Nordling, Anette Rosengren, Erika Sigvardsdotter, Niklas Selberg, Mikael Spång, Emma Söderberg och Åsa Smith Wahlström.

Våra öden förändrades 2015. Vi stod på gator, på tågstationer, i föreningslokaler och fanns där för våra medmänniskor. Vi kom från olika bakgrunder och politiska läger men förenades av en tro på ett bättre Sverige och på rätten att söka en fristad från förtryck, förföljelse och krig. Och det gör vi fortfarande. Den här antologin samlar olika sorters röster aktivister, flyktingar, jurister och forskare som genom personliga berättelser och analyser vill erbjuda ett försvar för medmänsklighet och solidaritet.Medverkande: Ulf Bjereld , Malin Björk, Noam Chomsky, Torun Elsrud, Gustav Fridolin, Sabine Gruber, KG Hammar, Agnes Hellström, Anders Hellström, Behrang Kianzad, Christina Höj Larsen, Vladan Lausevic, Mikael Mery Karlsson, Alen Musaefendic, Anna Lundberg, Patricia Lorenzoni, Micke Kinning, Navid Modiri, Stina Nilss, Hynek Pallas, Sanjin Pejkovic, Carlos Rojas, Gudrun Schyman, Admir Skodo, Kinna Skoglund, Sanna Vestin, John Washington, Julia Wiklander, Ali Zardadi, Linda ÅkerströmRedaktörer: Kamal El Salim och Maria Padrón Hernández

Hur barn påverkas av migration är något vi har relativt liten kunskap om, både nationellt och internationellt. I Norden lever de flesta barn sina liv som barn gör mest, i en vardag som rymmer lek, skola och familjeliv. Men det finns ­erfarenheter som påtagligt påverkar tillvaron för vissa barn; migration är en sådan erfarenhet.Vilka strategier utvecklar barn för att ­hantera sin situation i samband med migration? Hur hanterar samhällets mottagande institutioner den utsatthet och brist på rättigheter som ytterst styr migrerande barns liv?Författare: Kristina Alstam, Maren Bak, Berit Berg, Kerstin von Brömssen, Ulla Björnberg, Ingrid Fioretos, Kristina Gustafsson, Olga Keselman, Birgitte Romme Larsen, Hilde Liden, Anna Lundberg, Eva Norström, Lutine de Wal Pastoor, Layal Kasselias Wiltgren, Kathrine Vitus.

I denna bok undersöks olika aspekter av rasism och antirasism samt dess påverkan på det sociala arbetets brukare, yrkesverksamma och frivilliga aktörer i olika välfärdssammanhang.Vår ambition med denna bok är att främja reflektion och stimulera till en debatt om rasism och antirasism i socialt arbete. De olika kapitelbidragen visar på en mångfald sätt som huvudtemat rasism och antirasism i socialt arbete kan studeras utifrån val av empiriska fall och teman, liksom avseende teoretiska och metodologiska ingångar. Bidragen befinner sig på olika nivåer och inom olika områden empiriskt och teoretiskt: socialpolitik, migrations- och integrationspolitik, offentligt socialt arbete, organisation, civilsamhälle, brukar- eller klientnära arbete med och för olika individer och grupper av människor, människors livsvillkor och erfarenheter. Rasism, antirasism och socialt arbete i spåren av migration vänder sig till studerande på socionomprogrammet och mastersprogrammet i socialt arbete, men är av intresse även för forskare och lärare inom socialt arbete och närliggande discipliner samt för yrkesverksamma socialarbetare och andra välfärdsprofessionella.

Varje år blir tusentals människor inlåsta på något av Migrationsverkets förvar. En del har bott länge i Sverige, andra är näst intill nyanlända. De har inte begått brott. De vet inte hur länge de kommer att vara inlåsta. De vet bara att myndigheterna förbereder deras deportation.Det här är deras berättelser. Om vanmakt, rädsla och maktmissbruk. Men också om hopp och solidaritet. Flyktingfängelser är ett avslöjande dokument om en för de flesta okänd sida av Sverige och kan läsas som en uppmaning till en verkligt solidarisk flyktingpolitik. Redaktörerna har träffat ett hundratal förvarstagna och vill med denna antologi ge röst åt några av dem som med stöd av lagen tystas, förvaras och skickas iväg.Jurister, aktivister, anhöriga och forskare kommer också till tals. Läsaren lär känna förvarens praktik och historia och får ta del av konkreta exempel på motstånd.Ulrika Andersson, Elinor Hermansson, Lina Myritz och Tove Stenqvist är aktiva i asylrättsrörelsen sedan många år. Efterord av Parvin Ardalan, författare, journalist och människorättsaktivist från Iran som varit fristadsförfattare i Malmö.

- Jag kan få på tafsen när jag blir för grotesk. Jag får till exempel inte lägga handen på skötet och jucka till. Om en man gör det blir det roligt, om en kvinna gör det vulgärt. Vi kvinnor förväntas ha så mycket mer respekt för könet och kroppen. Så säger skådespelaren Maria Lundqvist som spelar huvudrollen i den svenska situationskomedin Sally. Vad har den drastiska figuren Sally gemensamt med komikerparet Åsa och Gertruds vassa radiosketcher och de dansanta transorna i Prideparaden? De är alla exempel på svensk samtida skrattkultur, de har alla ett formspråk som med karnevalens överdrift och egensinnighet gör att gängse ordning kring kön, kropp och sexualitet rister betänkligt. Kring dessa tre sammanhang, olika till form och innehåll, kretsar kultur- och genusvetaren Anna Lundbergs avhandling. Utifrån Michail Bachtins begrepp skrattkultur behandlar Lundberg det som med ett feministiskt och queert öga är livsviktigt men som inte får plats eller vill rymmas i den maskulint konnoterade allvarskulturen. Via närläsning av komikens lustfyllda moment och dess överdrivna, groteska, och närgångna kroppar vill Lundberg vidga vad som betraktas som politik och politiskt uttryck, kopplat till kön, kropp och sexualitet. Allvarets inslag och närvaro om­förhandlas och förvandlas på skrattkulturens premisser. På så sätt tar den här boken avstamp i allt annat än allvar. Anna Lundberg är född 1969 och verksam vid Tema Genus vid Lin­köpings universitet. Allt annat än allvar är hennes doktorsavhandling.