Anna Lundh

How does the performativity of algorithms relate to that of bodies? And how may performative artistic practices contribute to a rethinking of the interrelations between bodies and the discourses, histories, technologies, practices, and networks they are actualized within and entangled with?1 Through the notion of “algorithm,” which titles this publication, we wish to explore further the complex interconnections of algorithmic information processing, technical infrastructures, the performativity of bodies and bacteria as well as cultural scripts, or codes. At the center of the book are the contributions by artists Lauren Lee McCarthy, Jenna Sutela, Anna Lundh, Tabita Rezaire, and Linda Hilfling Ritasdatter exploring performativity and algorithmic culture from different perspectives. Via the artists’ works we move in and out of these different perspectives in five chapters, from smart

Initiated by Swedish artist Anna Lundh, Visions of the Now is a reconsideration of the 1966 Stockholm festival Visioner av Nuet (Visions of the Present), which aimed to examine the impact of technology on humanity, society, and art; half a century later, we are immersed in the technology that was still "new" in 1966. Lundh's project took place in 2013 and brought together international artists, musicians, theorists, and scientists for a three-day festival of lectures, panels, performances, sound pieces, installations, and screenings. What, it asked, are our current visions of the now, and how do we imagine the future? This two-volume set marks the fiftieth anniversary of Visioner av Nuet and contains the catalogue and proceedings of the 2013 festival, new contributions by the invitees, and photo documentation. Archival material from the 1966 festival, with never-before-published correspondence with John Cage and Buckminster Fuller and texts by Alvin Lucier and Nam June Paik, is featured along with the connected history of the 1966 New York festival, 9 Evenings of Theatre and Engineering. ContributorsKatja Aglert, Cecilia sberg, Lars-Gunnar Bodin, Rosi Braidotti, Tyler Coburn, Brian Droitcour, Mathew Dryhurst, Katarina Elv n, Luke Fischbeck (Lucky Dragons), Jacob Gaboury, Jennifer A. Gonz lez, Goodiepal, Sanne Krogh Groth, Gry Worre Hallberg, Hannah Heilmann, Holly Herndon, Natalie Jerenijenko, Jacob Kirkegaard, Siri Landgren, Kristin Lucas, Magnus Larsson, Anna Lundh, Julie Martin, Astrida Neimanis, Laurel Ptak, Sten Ternstr m

Hur kommer datorerna att se på oss? När vi blir mindre och mindre viktiga för dem och deras utveckling samtidigt som vi själva förblir desamma – bundna av biologiska kedjor, slavar under destruktiva drifter? Om och när de börjar göra anspråk på känslor, vad kommer de att hysa för känslor gentemot oss? När de gradvis börjar avveckla oss, hur långt kommer denna avveckling att gå? Den svenske fysikern och nobelpristagaren Hannes Alfvéns visionära framtidsskildring skrevs från början som en saga till ett barnbarn, men blev efter publiceringen 1966 mycket uppmärksammad och var till och med nära att sättas upp som opera av Karl Birger Blomdahl som några år tidigare gjort en succéartad uppsättning av Harry Martinssons ”Aniara”. Projektet lades tyvärr ned i och med Blomdahls hastiga bortgång och idag är Alfvéns verk nog relativt okänt för de flesta, samtidigt som det har en slags kultstatus i Silicon Valley tack vare dess förbluffande träffsäkra förutsägelser av allt från nätverkssamhället, molntjänster och smarta telefoner till den artificiella intelligensens möjliga konsekvenser för samhällets organisation och mänsklighetens framtida levnads­villkor. Denna utgåva innehåller dessutom ett längre efterord av konstnären Anna Lundh som i sitt konstnärsskap ofta återkopplar till och behandlar det idémässiga innehållet i ”Sagan om den stora datamaskinen”. Boken ges samtidigt ut i tre olika utgåvor – hårdband, mjukband och pocket – illu­strerade av konstnären Matti Kallioinen vars verk oftar kretsar kring människans tendens att besjäla tekniska artefakter och antropomorfisera döda ting.

Hur kommer datorerna att se på oss? När vi blir mindre och mindre viktiga för dem och deras utveckling samtidigt som vi själva förblir desamma – bundna av biologiska kedjor, slavar under destruktiva drifter? Om och när de börjar göra anspråk på känslor, vad kommer de att hysa för känslor gentemot oss? När de gradvis börjar avveckla oss, hur långt kommer denna avveckling att gå? Den svenske fysikern och nobelpristagaren Hannes Alfvéns visionära framtidsskildring skrevs från början som en saga till ett barnbarn, men blev efter publiceringen 1966 mycket uppmärksammad och var till och med nära att sättas upp som opera av Karl Birger Blomdahl som några år tidigare gjort en succéartad uppsättning av Harry Martinssons ”Aniara”. Projektet lades tyvärr ned i och med Blomdahls hastiga bortgång och idag är Alfvéns verk nog relativt okänt för de flesta, samtidigt som det har en slags kultstatus i Silicon Valley tack vare dess förbluffande träffsäkra förutsägelser av allt från nätverkssamhället, molntjänster och smarta telefoner till den artificiella intelligensens möjliga konsekvenser för samhällets organisation och mänsklighetens framtida levnads­villkor. Denna utgåva innehåller dessutom ett längre efterord av konstnären Anna Lundh som i sitt konstnärsskap ofta återkopplar till och behandlar det idémässiga innehållet i ”Sagan om den stora datamaskinen”. Boken ges samtidigt ut i tre olika utgåvor – hårdband, mjukband och pocket – illu­strerade av konstnären Matti Kallioinen vars verk oftar kretsar kring människans tendens att besjäla tekniska artefakter och antropomorfisera döda ting.

Hur kommer datorerna att se på oss? När vi blir mindre och mindre viktiga för dem och deras utveckling samtidigt som vi själva förblir desamma – bundna av biologiska kedjor, slavar under destruktiva drifter? Om och när de börjar göra anspråk på känslor, vad kommer de att hysa för känslor gentemot oss? När de gradvis börjar avveckla oss, hur långt kommer denna avveckling att gå? Den svenske fysikern och nobelpristagaren Hannes Alfvéns visionära framtidsskildring skrevs från början som en saga till ett barnbarn, men blev efter publiceringen 1966 mycket uppmärksammad och var till och med nära att sättas upp som opera av Karl Birger Blomdahl som några år tidigare gjort en succéartad uppsättning av Harry Martinssons ”Aniara”. Projektet lades tyvärr ned i och med Blomdahls hastiga bortgång och idag är Alfvéns verk nog relativt okänt för de flesta, samtidigt som det har en slags kultstatus i Silicon Valley tack vare dess förbluffande träffsäkra förutsägelser av allt från nätverkssamhället, molntjänster och smarta telefoner till den artificiella intelligensens möjliga konsekvenser för samhällets organisation och mänsklighetens framtida levnads­villkor. Denna utgåva innehåller dessutom ett längre efterord av konstnären Anna Lundh som i sitt konstnärsskap ofta återkopplar till och behandlar det idémässiga innehållet i ”Sagan om den stora datamaskinen”. Boken ges samtidigt ut i tre olika utgåvor – hårdband, mjukband och pocket – illu­strerade av konstnären Matti Kallioinen vars verk oftar kretsar kring människans tendens att besjäla tekniska artefakter och antropomorfisera döda ting.

Förmågan att hantera det informationsbrus som dagligen omger oss kallas informationskompetens. Under det senaste decenniet har forskare inom både pedagogik och biblioteks- och informationsvetenskap intresserat sig alltmer för hur samspelen mellan olika former av lärande och informationskompetenser fungerar. Utmärkande för denna antologi är att informationskompetens genomgående betraktas som ett socialt fenomen som i hög grad är bundet till praktik och kontext. Detta synsätt ger upphov till intressanta frågor om hur bland annat biblioteken, universiteten och skolorna betraktar tillgängliggörande, sökande och användande av information. Boken är den första i sitt slag på svenska.