Annie Bourguignon

Minnen är vittnesmål från det förflutna och grundstenar för nuet. August Strindberg använde sitt liv som källa för sitt kreativa skapande. Det är ofta svårt att skilja hans liv från hans fiktion. På liknande sätt formas vår förståelse av Strindbergs verk mot bakgrund av våra egna liv. Den tjugoandra internationella Strindbergskonferensen hölls i Kungl. Vitterhetsakademiens lokaler i Stockholm 2023. Tjugo bidrag från konferensen har samlats i denna volym. Några av de frågor som behandlas är historiska influenser i Strindbergs dramatik, minne och melankoli, minne och glömska, faderskap samt Strindbergs betydelse utanför Sverige. Åter visar sig hans liv och verk vara en nästan outtömlig källa för nya perspektiv på författarskapet. * * * The 22nd International Strindberg Conference took place in Stockholm at Kungl. Vitterhetsakademien from 31 May to 1 June 2023, centred around the theme “Strindberg and Memory” (Strindberg och minne). More than 40 scholars and translators hailing from various European countries (France, Germany, Greece, Italy, Lithuania, Poland, Romania, Russia, Spain, Sweden, Switzerland ), as well as from the USA, participated in the event. Over two intense conference days, 28 papers were presented, of which 20 are included in this volume. The topics covered in the presentations varied, ranging from the analysis of different themes in Strindberg’s work to the significance of translations. Scholars shared their experiences of working with Strindberg’s plays and explored his influence on other authors. Yet again, Strindberg’s work proved to be a remarkable source of inspiration for discussions and reflections encompassing both present and past ideas and concepts.

L' tude part d'une constatation: nombreux sont, en Su de, les crivains qui, en tant que tels, se sont faits temporairement reporters, un moment o ils avaient d j acquis la notori t comme auteurs d'oeuvres qui ressortissaient des genres litt raires plus traditionnels. Cela suscite une s rie de questions int ressantes. Dans quelle mesure, lorsqu'ils se veulent reporters, ces crivains satisfont-ils aux exigences du reportage? Leurs productions se distinguent-elles alors de celles des professionnels? Comment s'ins re le reportage dans l'oeuvre globale de l' crivain? L' volution de celle-ci peut-elle tre infl chie par le reportage? Ces questions conduisent, d'une part, pr ciser la notion de reportage, d'autre part, s'interroger sur ce qu'est la litt rature, et sur ses marges. A partir de quelques textes - pour la plupart des reportages d' crivains su dois sur l'Allemagne, de la fin du 19e si cle aux ann es 1960 -, l'auteur cherche savoir si le reportage peut tre un texte litt raire part enti re, sans renoncer pour autant sa vocation informative.