Annika Luther

Tietokirjallisuuden Finlandia-ehdokas 2022 Tiesitkö, että Suomen kansallisvilja ruis on oikeastaan Keski-Aasiasta pohjoiseen rantautunut rikkaruoho? Annika Luther kirjoittaa uutuusteoksessaan vivahteikkaasti paitsi rukiin historiasta, myös kulttuurista, taloudesta sekä historian erikoisista hahmoista. Kiinnostavasti ja ymmärrettävästi kirjoitettu uutuuskirja tarjoaa runsaan tietopaketin meille kaikille niin tutusta viljasta. Teos on ehdolla vuoden 2022 Tietokirjallisuuden Finlandia-palkinnon saajaksi. Suomi pyöri ennen rukiin varassa. Tärkeitä olivat leivän, mämmin, karjalanpiirakoiden ja kalakukkojen lisäksi myös oljet, jotka ovat rukiilla erityisen pitkät. Köyhempi kansa luotti peltojen kaskeamiseen, joka antoi lupauksen omavaraisuudesta. Riihi - suomalainen keksintö - takasi viljalle paremman säilyvyyden ja teki siitä vientituotteen.Kansallisviljamme ruis on kuitenkin oikeastaan keskiaasialainen rikkaruoho. Sieltä se kulkeutui kauas pohjoiseen, missä ei edes vehnä kasvanut. Niinpä ruista alettiin syödä. Rukiin historia kertoo paljosta muustakin: kulttuureista, taloudesta sekä kasvin alkuperää jäljittäneen botanisti Vavilovin kaltaisista erikoisista hahmoista.Rukiin viljava historia on vetävä, tarinallinen tietoteos. Annika Luther kirjoittaa kiinnostavasti ja ymmärrettävästi viljelyskasvien jalostuksesta, nälkävuosista, ruiskukasta oikeistopuolueen symbolina sekä suuresta geenipankista, jossa ruista säilytetään tuleville sukupolville.

Det började redan på BB. Annika Luther var två timmar gammal när hon skrevs in i Zilliacuska skolan. Ända sedan dess har arvet från dess mytiske grundare, Laurin Zilliacus, regelbundet tangerat hennes eget liv.Zilliacus startade sin skola 1928 och ledde den i ett knappt decennium innan han fick nog. Sliten mellan plikten och en förbjuden kärlek gav han sig av för att ta upp kampen mot den framvällande fascismen i Europa. Han verkade som frontkorrespondent, konspirerade för fred, arbetade för FN och gjorde sig lika avskydd inom den amerikanska universitetsvärlden som älskad bland idealistiska lärare och gamla elever.Annika Luther spårar den stridbare rektorns liv via brev och efterlämnade dokument och upptäcker en både karismatisk och förtvivlad människa. Vägen går från Yokohama och internatskolan Bedales i Hampshire till bortre Tölö i Helsingfors, och därifrån ut i världen igen.

Nominerad till Finlandiapriset i facklitteratur 2022 Annika Luther skriver om rågens långa och intressanta historia i sin bok Rågen. En spretig historia. Boken är en fackbok men även en spännande berättelse som underhåller och ger ny information till läsaren. Boken är nominerad till Fack-Finlandiapriset 2022. "Människans dagar är som gräsets, flyktiga och sedan plötsligt över, just som allt börjat rulla på så bra.” Gräsättlingar försörjer mänskligheten, ris, vete och majs är alla gräs. Rågen, från början ett turkiskt ogräs, blev så småningom nationalsymbol i Finland. Rågen har besjungits i dikten och svedjebruket har avbildats i konsten. Under ljusa sommarnätter kunde älskande par gömma sig i den höga rågen. I verkligheten har rågskördarna varit avgörande för folkets överlevnad. Det märktes inte minst under den stora hungerkatastrofen 1867-68. Fortfarande håller rågbrödet ställningarna och än idag bakar folk surdegsbröd av alla krafter. Rågen. En spretig historia är både en fackbok och en spännande berättelse. Annika Luther skriver om kapprustningen mellan gräs och betande djur, om forskarna som svalt ihjäl hellre än att äta sina värdefulla frön, om missväxt och hungerår och om varför rågens följeslagare blåklinten blev högerns favoritblomma. Idag dyker rågen upp som whisky i Vörå och bevaras för framtiden i det stora Domedagsvalvet på Spetsbergen. Boken är illustrerad av Herta Donner.