Anu Lahtinen

Sukellus Turun Maarian kirkon kiehtovaan historiaan.Kirja kertoo Maarian kirkon ja seurakunnan historiasta aina 1200-luvulta saakka, jolloin Maariaan rakennettiin ensimmäinen hirsikirkko.Nykyinen kivikirkko on 1400-luvulta. Kirjassa käydään usean tutkijan voimin läpi kirkon, pappilan ja hautausmaiden rakennushistoriaa, historiaa ja taidetta. Vuosisataista seurakunnallista elämää tarkastellaan kunkin aikakauden kirkkoherran ja pappilan elämän näkökulmasta.Keskiaikainen Maarian kirkko seisoo Turun kupeessa Räntämäen kylässä, Aurajokeen laskevan Vähäjoen yläpuolelle nousevalla matalalla hiekkaharjulla. Seutu on historialtaan rikasta, ja siihen liittyy muistoja rautakauden talonpoikaisyhteiskunnasta, kristinuskon leviämisestä Suomeen ja Suomen vanhimman tuomiokirkon perustamisesta kivenheiton päähän Koroisiin 1200-luvun alkupuolella. Maarian kirkko sijaitseekin Suomen tiheimmässä keskiaikaisten kirkkojen maisemassa.Kirjoittajat:Ilari Aalto, FM | Janika Aho, FM | Jouni Elomaa, M.A. | Tuomas Heikkilä, FT, prof. | Saara Huovinen, LT | Tytti Issakainen, FM | Jari Laaksonen, TT | Anu Lahtinen, FT, prof. | Terttu Lempiäinen, FT, dos. | Saila Leskinen, FM | Sirkku Pihlman, FT, dos. | Elina Räsänen, FT, dos. Annikka Tapaninen, arkkit. | Ville Urponen, MuT | Katri Vuola, FT | Leena Valkeapää, FT, dos.

The Svea Court of Appeal, founded in Stockholm in 1614, represented a new type of a superior royal tribunal in early modern Sweden. While the first century of the Court has merited scholarly attention before this, fresh insights have been gained by asking new questions, using comparative methods and rereading the sources. This volume contains ten essays and a concluding chapter. They shed new light on the Svea Court of Appeal making law, personifying justice and forming part of the power structures of Sweden. The essays also highlight the legal actors: king, judges, litigants and mag­istrates of Stockholm. The volume reinterprets the founding and role of the Court as well as it provides new perspectives on its activity.

Adelns historia i Finland ger en mångfasetterad bild av ett samhällsstånd som befunnit sig i händelsernas centrum i åtskilliga århundraden. Det handlar om adeln som rikets försvarare och regentens högra hand, om hänsynslösa mutor och strategiskt planerade äktenskap, men också om bildning, konst och socialt ansvar.Boken följer frälset och adeln i den östra riksdelen ända fram till 1919 när adlandet förbjöds i den nya republiken. Under 1500-talets senare del var adeln i Finland betydelsefull i det utdragna kriget mot Tsarryssland medan det från 1600-talet blev allt viktigare att söka sig till Stockholm för att göra karriär som kronans ämbetsmän. En egentlig finsk adel föddes först när riket splittrades 1809, och adeln i storfurstendömet fick behålla det svenska adelssystemet nästan oförändrat. Övergången till enkammarriksdag 1906 förvandlade i ett slag Finland till en modern folkrepresentation och satte punkt för adelns politiska betydelse.Förutom adelns position i maktens centrum, lyfter författarna också fram vikten av släktnätverk och kontakter, där kvinnor ofta hade en viktig förmedlande roll. Även vardagslivet på herrgårdarna i Finland tas upp: ståndsmässig uppfostran och ritualer vid stora livshändelser, men också byggnadskultur och konsumtion. Den adliga livsstilen var en dyr affär och vardagen pendlade ofta mellan överflöd och penningbrist.I Adelns historia i Finland medverkar elva meriterade forskare som bidrar till att belysa och konkretisera adelns centrala roll i samhällsutvecklingen.

Ebba Stenbock, gift med den fruktade Klas Fleming, tillhörde 1500-talets mäktigaste adelssläkter. I en tid präglad av krig hade de nyckelpositioner i kampen om den svenska kronan. Här möter vi henne som dotter, syster, maka och mor och tar del av centrala frågor om makt och familj. Fram växer bilden av kvinnan bakom myter och berättelser.Anu Lahtinen är bitr. professor i Finlands och Nordens historia vid Helsingfors universitet.Översättare: Heidi Granqvist.Ebba Stenbock – I maktspelets skugga ges ut i samarbete med Svenska litteratursällskapet i Finland.

I september 1597 befinner sig Ebba Stenbock på Åbo slott, mitt i stormens öga. Hertig Karl och kung Sigismund, som Ebbas make, den fruktade Klas Fleming understödde, kämpar om den svenska kronan. Kommer kungens soldater att hinna fram innan hertigens trupper stormar slottet? Eller kan Ebbas inflytelserika syster, änkedrottningen Katarina, komma till hjälp? Genom Ebbas livsöde lyfter historikern Anu Lahtinen fram centrala frågor om barn, familj och släktnätverk, och hur kvinnor växlade mellan andras krav och egna lösningar i en tid som präglades av maktkampen. Många adelssläkter drabbades hårt, så även Ebbas egen familj som inte kunde undgå varken egendomsförluster eller avrättningar.

Millainen on ollut suomalaisten tutkijanaisten tie? Miten he nousivat ensimmäisiin akateemisiin virkoihin? Millaisia ovat nykyajan urapolut? Suomalaisten naisten tie tieteen huipulle on ollut kivinen. Vielä 1900-luvun alussa naisten oli anottava vapautusta sukupuolestaan päästäkseen edes opiskelemaan yliopistossa. Kolme ensimmäistä suomalaista naisprofessoria olivat historian professori Alma Söderhjelm Åbo Akademissa (1927), synnytys- ja naistentautiopin professori Laimi Leidenius Helsingin yliopistossa (1930) ja silmätautiopin professori Hilja Teräskeli Turun yliopistossa (1945). Lue, keitä tuli heidän jälkeensä. Kirjassa nykypäivän naisprofessorit tarkastelevat omaa urapolkuaan ja pohtivat kohtaamiaan vaikeuksia ja sitä, miten yliopiston ovet aukenivat heille. 2020-luvulla naisten osuus professuureista on edelleen vain kolmannes. Miksi tasa-arvo etenee kovin hitaasti? Erilaisten ihmisten vuorovaikutus synnyttää uusia oivalluksia. Tasapainoisempi sukupuolijakauma kaikilla tieteenaloilla johtaisi parempiin työyhteisöihin ja parempaan tutkimukseen. Kirjassa haastatellut esittävät ajatuksiaan myös siitä, mikä tukee ja edistää naisten uraa ja auttaa rakentamaan tiedeyhteisöä kaikille. FM Tuula Vainikainen on pitkän linjan tiedeviestijä ja tietokirjailija. Hän on työskennellyt myös yliopistohallinnossa. Dosentti Anu Lahtinen on Suomen ja Pohjoismaiden historian apulaisprofessori Helsingin yliopistossa. Sukupuolihistoria ja koulutuksen historia ovat hänen erityisalojaan.

Kvinnor har i alla tider bidragit till att skapa och forma manlighet. Genom idealbilder och drömmar, fostran och gränsdragningar, kritik och politik har de mejslat fram maskuliniteter och därmed påverkat maktordningarna mellan könen. I "Kvinnorna gör mannen" berättas om manlighet i olika samman­hang från 1500-tal till 2000-tal. Från maktkamper i adelsfamiljer och intriger vid hovet till 1980-talets debatter om mjukismän och dagens Harlequinsex: det är kvinnorna som betraktar och diskuterar männen. Mary Wollstonecraft, Anne Charlotte Leffler och den finska politikern och kvinnosakskvinnan Hedvig Gebhard efterlyser ett nyanserat och visionärt mansideal för att utveckla relationerna mellan kvinnor och män. Hos Fredrika Bremer är den ideale mannen en nödvändig medhjälpare i kvinnans emancipation; i 1800-talets konstnärsromaner träder en manlig musa fram och stöttar kvinnliga huvud­personers skapande. Selma Lagerlöf låter en komplex manlig - eller omanlig - karaktär återspegla sin egen kamp för kontroll över sitt verk, medan mellankrigstidens filmpionjär Karin Swanström gestaltar hedersknyfflar ur arbetarklassen. Forskare inom historia, idéhistoria, film, litteratur och medier visar här hur kvinnors görande av män och maskulinitet är något mer och annat än en tudelad tanke­figur av under- respektive överordning. I förlängningen finns nya infallsvinklar på hur hegemoni och legitimitet uppstår och ifrågasätts, nya bilder av hur kön skapas och kanske nya intressanta manligheter.