Arne Jarrick

Religion har varit viktig för människor genom historien och i alla kulturer, men dess betydelse har varierat. Går världen nu mot sekularisering, eller är religionen tvärtom åter på frammarsch? Blir människor med tiden mindre religiösa? Och vad betyder i så fall dagens stora intresse för religioner? Kanske är det snarast ett ständigt "tur och retur" för religionen. I Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2017/2018 undersöker forskare bland annat evolution och heliga krig, riter och försanthållanden, rättsliga aspekter på religion i ett mångkulturellt samhälle och hur det är att växa upp inom så kallade sekter.

Lyder ni lagarna? Har ni läst dem? Om inte – hur vet ni då om ni lyder dem? Förmodligen därför att era värderingar överensstämmer ganska väl med lagarna. Är det de svenska värderingarna? Knappast.Sådan är upptakten till denna gedigna exposé över de skrivna lagarnas fyratusenåriga världshistoria, från Hammurabis beryktade talionlagar till de svenska landskapslagarna och vidare framåt.Med ett personligt och engagerande tilltal förklarar Arne Jarrick varför lagar vuxit fram och varför de olika lagsamlingarna har så mycket gemensamt, trots stora kulturella skillnader. Han förklarar också vilka krafter som får lagideal att förändras över tid, såsom den överallt uttalade principen om människors olikhet inför lagen – en princip som det tog tusentals år att vända till sin motsats – eller den i dag så omhuldade yttrandefriheten som introducerades mycket sent i historien och har handlat mer om skyldigheter än om rättigheter.Allt utgår ytterst från mänskliga behov – från vår längtan efter trygghet till estetiska normer i de miljöer där vi framlever våra dagar i det ömsom fredliga, ömsom konfliktfyllda samspel vi kallar samhälle.

Denna antologi är en samling essäer om nio humanistiska discipliner. De är författade av ledamöter i Kungliga Vetenskapsakademiens tionde klass. Bidragen grundar sig på en serie föredrag där företrädarna ombetts att svara på vissa grundläggande frågor om verksamhet, metoder och resultat inom respektive disciplin. Författarna har också ombetts beskriva hur de ser på den egna disciplinens relation till humanvetenskapen som helhet. Är det adekvat att betrakta sitt ämne som just humanistiskt och vad menar man i så fall med humaniora eller humanvetenskap? Som all annan vetenskaplig forskning innefattar humanvetenskapen ett vitt spektrum av kunskapsområden, som ibland visar mycket liten släktskap med varandra. Till exempel är avståndet stort mellan lingvistens analyser av textsamlingar och arkeologens kemiska analyser av materiella lämningar från det längesedan förflutna. Avståndet till trots har de humanistiska disciplinerna något särpräglat gemensamt. De har alla med mänsklig verksamhet och mänskligt tänkande att göra. SKRIBENTER: Görel Cavalli-Björkman, Konstvetenskap Östen Dahl, Lingvistik Peter Gärdenfors, Kognitionsvetenskap Arne Jarrick, Historia Kerstin Lidén, Arkeologi Susanne Lundin, Etnologi Christer Nordlund och Sven Widmalm, Idé- och lärdomshistoria Peter Pagin, Filosofi Astrid Söderbergh Widding, Filmvetenskap

The book is a manifesto-like essay aiming to redress some globally present drawbacks characterizing current research in the humanities: 1. Fragmentation and thematic volatility; 2. A reluctance to acknowledge that humanities research is a truth seeking enterprise as all scientific research; 3. A certain unwillingness (or inability) to ask clear questions and to provide distinct answers to these questions. The book consists of three parts: A. Introduction, where the problem and the purpose of the book is presented; B. six chapters, each presenting a certain topic that I suggest that humanist scholars gather around with sustained efforts; C. Conclusion with some words of how to proceed and a section discussing what the humanities or should and are not or should not be.

Att ge plats för att bearbeta motsättningar och konflikter är en viktig del av skolans uppdrag. Skolan är en av de viktigaste arenorna för byggandet av framtidens samhälle, och därför behöver ungdomar få resurser och verktyg för hur de ska hantera och förhålla sig till den mångfald och de åsiktsskillnader som präglar dagens samhälle och som de möter i medier och andra vardagliga sammanhang.I antologin Känsliga frågor, nödvändiga samtal diskuteras hur lärare kan bemöta känsliga frågor samt hur dessa frågor förstås i aktuell forskning och relaterar till skolans styrdokument. I både skola och samhälle kan frågor som berör yttrandefrihet, klimatförändringar, genus, rasism, migration, populism och religion, men också civil olydnad, artificiell intelligens, mänskliga rättigheter och resursfördelning skapa häftiga reaktioner och ibland konflikter. Oavsett vad vi tycker i dessa laddade frågor är det nödvändigt att vi lär oss bygga våra resonemang på vetenskapligt belagd kunskap och att vi kan skapa ytor där olika åsikter kan diskuteras i skolan. Bokens målgrupp är främst lärare och lärarstudenter inriktade på grundskolans senare år och gymnasiet.

This study of the long-term history of law-making aims at a better understanding of the cultural dynamics of human society as reflected in the efforts made to regulate human interaction. Through a systematic comparative study of 4,000 years of law-making, spanning from Sumerian laws to the Napoleonic Codes and beyond, certain general long-term changes are identi?ed. These long-term changes relate to the content as well as to the structuring principles of laws, f.ex. the emergence of equality before the law, the development of criminal law referring exclusively to victims, towards laws also referring to victimless crimes (and back again), and, moreover, the evolution of hierarchical structuring principles of laws. This is also a contribution to the discussion on long-term cultural change, in particular on the relation between societal change and increasing complexity of social interaction.

Mängder av människor lyssnar på musik varje dag, en förkrossande majoritet varje vecka, och en ansenlig minoritet hanterar själva ett instrument om de inte sjunger. Musiken tar alltså stor plats i våra liv. Bröllop, dop och begravningar inramas av musik. Musik kan göra det lättare att träna, roligare att städa, och för en del behövs musik för koncentrationens skull. Musik förlöser sorg, men det är också musik som får arméer att gå i takt; den förstärker såväl positiva som negativa känslor. Redan det lilla spädbarnet gungar spontant till organiserat rytmiska ljud - så vad är musik för något och varför har den sådan makt över oss människor? I RJ:s årsbok 2018 bidrar forskare med bakgrund inom allt från neurovetenskap, socialantropologi och musikvetenskap till ekonomisk historiamed texter om körsång, rave och liturgi, om samhällets musikalisering och musikens roll för både hälsan och det sociala, liksom svaret på varför det svänger. Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2018 finns även i utgåvan 9789170612558. Denna utgåva av årsboken utgör också stiftelsens vänbok till avgående vd Göran Blomqvist. Innehåll Jan Fagius: Musik - ett evolutionens barn? Töres Theorell & Fredrik Ullén: Om känslor och musik. Studier på tvillingar Ulrik Volgsten: Affekt, minne och identifikation. Om makten över musikens makt Peter Bryngelsson: Musikens dödliga egenskaper Guy Madison: I musiken sådan ljuv besatthet bor. Om rytm, sväng, attraktion och musikens ursprung Palle Dahlstedt: Begränsningarnas musik. Frihet och kontroll i kreativa processer Gunilla Iversen: Maktens musik och musikens makt under Karl den skalliges tid Karin Strinnholm Lagergren: O Birgitta, du som talat med all vishet. Musikens makt i den heliga Birgittas klosterorden Maria Schildt & Lars Berglund: Hur franskt blev svenskt. Om användning av prologer vid svenska hovet 1680-1718 Mats Greiff: Skiffle - hemmagjord musik med kraft att förändra världen Alf Arvidsson: Mellan urkraft och modernitet. Afroamerikanska musiktraditioner i Sverige Rasmus Fleischer: Vad betyder det att musik är live? Jonas Otterbeck: Den nya islamiska popmusiken och Maher Zain Anna Gavanas: Klubbkulturers värde i den politiska ekonomin. Disco och rave i Stockholms dansmusikhistoria Gunnel Fagius: Kör i rörelse. Ett historiskt perspektiv på det svenska körundret

Mängder av människor lyssnar på musik varje dag, en förkrossande majoritet varje vecka, och en ansenlig minoritet hanterar själva ett instrument om de inte sjunger. Musiken tar alltså stor plats i våra liv. Bröllop, dop och begravningar inramas av musik. Musik kan göra det lättare att träna, roligare att städa, och för en del behövs musik för koncentrationens skull. Musik förlöser sorg, men det är också musik som får arméer att gå i takt; den förstärker såväl positiva som negativa känslor. Redan det lilla spädbarnet gungar spontant till organiserat rytmiska ljud - så vad är musik för något och varför har den sådan makt över oss människor? Om det handlar Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2018. Forskare med bakgrund inom allt från neurovetenskap, socialantropologi och musikvetenskap till ekonomisk historia bidrar med texter om körsång, rave och liturgi, om samhällets musikalisering och musikens roll för både hälsan och det sociala, liksom svaret på varför det svänger. Även utgiven som RJ:s vänbok till Göran Blomqvist (ISBN 9789170612565, 416 sidor).Innehåll Jan Fagius: Musik - ett evolutionens barn? Töres Theorell & Fredrik Ullén: Om känslor och musik. Studier på tvillingar Ulrik Volgsten: Affekt, minne och identifikation. Om makten över musikens makt Peter Bryngelsson: Musikens dödliga egenskaper Guy Madison: I musiken sådan ljuv besatthet bor. Om rytm, sväng, attraktion och musikens ursprung Palle Dahlstedt: Begränsningarnas musik. Frihet och kontroll i kreativa processer Gunilla Iversen: Maktens musik och musikens makt under Karl den skalliges tid Karin Strinnholm Lagergren: O Birgitta, du som talat med all vishet. Musikens makt i den heliga Birgittas klosterorden Maria Schildt & Lars Berglund: Hur franskt blev svenskt. Om användning av prologer vid svenska hovet 1680-1718 Mats Greiff: Skiffle - hemmagjord musik med kraft att förändra världen Alf Arvidsson: Mellan urkraft och modernitet. Afroamerikanska musiktraditioner i Sverige Rasmus Fleischer: Vad betyder det att musik är live ? Jonas Otterbeck: Den nya islamiska popmusiken och Maher Zain Anna Gavanas: Klubbkulturers värde i den politiska ekonomin. Disco och rave i Stockholms dansmusikhistoria Gunnel Fagius: Kör i rörelse. Ett historiskt perspektiv på det svenska körundret

Varför startas krig och hur skapas fred? Det är fundamentala frågor som forskare länge har ägnat sig åt. Därför vet vi i dag en hel del både om krigens orsaker och om fredens möjligheter. I "Krig/fred. Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2016/2017" presenterar forskare från det human- och samhällsvetenskapliga fältet sina resultat. Det handlar bland annat om hur demokratiseringsprocesser, flyktingar, klimat och åldrande påverkar konfliktnivån, hur stabil fred kan byggas i en värld som trots alla konflikter har blivit fredligare, hur kriget påverkar de drabbade i generationer samt hur krig i dag faktiskt ska förstås. Boken avslutas med ett samtal mellan experterna Hans Blix, Katarina Engberg och Pierre Schori om fredens utmaningar i vår tid.

Under sin tid på Svenska Dagbladet tyckte Mats Svegfors om att ordna seminarieövningar i olika ämnen. De kunde vara utdragna över flera dagar och de kunde vara blixtsnabba korridorsamtal. Han är en sällsynthet i vårt offentliga liv - en självständig intellektuell som inte är rädd för att byta ståndpunkt och äger lusten att bli motsagd. Boken Det ansvarsfulla uppdraget är skriven till och om en lyssnande människa, en som gillar att argumentera för och emot, en människa vars identitet är gränsöverskridande. Han existerar mellan politikens, förvaltningens och mediernas värld, men utan att förlora livets andliga värden. Personer som mött och berörts av Mats Svegfors skriver om honom på ett gripande, roligt och informativt sätt.

”Skriv och skriv om!”, ”Virka inte ihop din uppsats. Sätt ihop den som en bil!”, ”Låt varje stycke bäras av en kärnmening!”. Det är några råd som ges i denna språkhandledning för studenter som skriver uppsats på högskolenivå.Boken diskuterar allt från den vetenskapliga prosans språkliga särdrag till hur den enkla meningen bör byggas. Den är en vägledning i konsten att ordna tankarna till text, närmare bestämt vetenskaplig text. Den handlar om hur man kan – eller t o m ska – bygga upp meningar, stycken, avsnitt och kapitel. Den beskriver hur man planerar, strukturerar, formulerar, skriver och skriver om.I denna nya upplaga har hänsyn tagits till att datorn revolutionerat skrivandet de senaste tio åren.