Åsa Lindberg-Sand

Formuleringar eller begrepp som låter ana något dolt eller förborgat har alltid lockat till nyfikenhet och eftertanke. Denna bok tar avstamp hos filosofen Michael Polanyi och hans sätt att beskriva den tysta kunskapen och dess innebörd.Inom ramen för en diskussion om praktiknära forskning sökte författarna efter användbara begrepp som kunde ge analytiska ingångar till en fördjupad förståelse av skolan och dess praktiska verksamhet. Ju mer de iakttog och försökte förstå yrkesmässiga praktiker, och ju mer de diskuterades, desto mer variationsrika, komplexa och mångtydiga framstod de. Den professionella praktiken verkade spegla en annan form av kunskap än den explicit uttryckta. Viss kunskap går heller inte att överföra med ord till andra, som när man lär sig att cykla. Ibland vet vi mer än vi kan säga. Hur lärs kunskap respektive tyst kunskap?Ur olika forskares och filosofers sätt att förstå och tala om den tysta kunskapen framträder både rörelser och spänningar. Inte minst som den tysta kunskapen utgjort något av en motvikt till den rationalistiska tanke som följt den moderna industriutvecklingen, som nu också är på god väg att ta över skola och högre utbildning.Bokens texter erbjuder ett sätt att börja tala om den tysta sidan av den professionella kunskapen. Författarnas olika erfarenheter speglas i innehållet som både ger ett teoretiskt-filosofiskt perspektiv och ett mer praktiknära. Vad som håller samman helheten är begreppet tyst kunskap. I detta ligger för övrigt en av bokens poänger: tyst kunskap är inte bara teoretisk eller bara praktisk den är både och.Anders Persson är professor i utbildningsvetenskap resp. sociologi vid Lunds universitet. Han har utgett flera böcker på Carlsson Bokförlag, bl.a. Skola och makt (tre upplagor).Åsa Lindberg-Sand, docent i pedagogik vid Lunds universitet.Paul Strand är fil.dr i utbildningsvetenskap vid Lunds universitet.Olof Barr är disputerad i matematik, verksam vid Katedralskolan i Lund.

Detta är en efterlängtad bok som bidrar till utveckling av forskarhandledares kompetens och ger ett fördjupat perspektiv på doktoranders lärande. Med förankring i aktuell forskning behandlar författarna forskarutbildningens organisation, handledarens professionella praktik, doktorandens lärande samt utbildningens kvalitetssystem. Kopplingen mellan teori och praktik utgör en röd tråd genom boken. Med autentiska fall och exempel från olika utbildningsmiljöer tydliggörs hur handledningen villkoras av både individuella och kulturella faktorer. Dessutom bjuder boken på många reflektionsuppgifter som kan hjälpa tänkandet framåt, både enskilt och kollegialt.Boken riktar sig främst till handledare på forskarutbildningsnivå, oavsett ämnesområde och tidigare erfarenhet. Den kan med fördel läsas även av doktorander som är intresserade av att förstå sitt lärande och vad som förväntas av dem i utbildningen, samt av utbildningsansvariga som vill stärka utbildningens kvalitet.

Lärarutbildning, makt och politik är en forskningsantologi som synliggör hur lärarutbildningar formas i ett spänningsfält mellan högskola, skolpolitik, profession, media och överstatliga aktörer som OECD. Boken skiljer mellan politiken, det vill säga statliga beslut och reformer, och ”det politiska”, det vill säga hur gränser, hierarkier och kunskap ordnas inom och kring lärarutbildning. Genom kritiska analyser visar forskarna hur lärarutbildning organiseras och styrs och hur detta inverkar på lärarprofessionen. Boken behandlar också historiska rörelser – från seminarie­traditioner till akademisering och övernationell styrning – och beskriver hur forskningsfältet har utvecklats i Sverige och internationellt. Sammantaget visas att lärarutbildning är mer än en utbildning – den är en arena där frågor om kunskap, politik och profession stöts, blöts och omförhandlas. För att hitta hållbara vägar framåt pekar forskarna på behovet av långsiktig styrning, starka forskningsmiljöer och en genomtänkt koppling mellan vetenskap och praktik. Boken vänder sig till lärarutbildare, lärarstudenter och lärare samt till skolhuvudmän och politiker.

Vi människor möts alltid i ett sammanhang. Och för att förstå dem vi möter måste vi samtidigt förstå sammanhanget. Och bli överens om det. Den här boken handlar om sådana situationer, ögonblick, där människor möts. Det kan vara för att lära sig cykla, för att övertyga en rättsinstans om den egna förträffligheten som förälder eller för att hålla sams med en granne. Det kan också, bland mycket mer, vara för att begripa varför man just stämde in i ett hånskratt riktat mot sig själv eller den yttersta innebörden av att säga Jag älskar dig. Vi som skrivit den här boken har alla i olika sammanhang mött bokens mottagare: professor Anders Persson, Lunds universitet. Och vi har alla, med honom, ställt den där frågan: Vad pågår här?

This is a long-awaited book that contributes to the professional development of doctoral supervisors and provides an in-depth perspective on doctoral students’ learning. Well anchored in current research, the authors discuss the organisation of Swedish doctoral education, the supervisor’s professional practice, doctoral students’ learning, and the quality system of this education in Sweden.The connection between theory and practice runs throughout the entire book. Using authentic cases and examples from different educational environments, it is demonstrated how supervision is dependent on both individual and cultural factors. In addition, the book offers its readers numerous reflection exercises that can help move thinking forward, both individually and collegially.The book is aimed primarily at supervisors in doctoral education, regardless of the discipline within which they are active or their previous experience. It can also be useful for doctoral students who are interested in understanding their own learning process and who would like to know what can be expected of them in their education, as well as by educational leaders who wish to improve the quality of doctoral education.