Axel Andersson

In English and many other languages the name «Kon-Tiki» is a byword for adventure and the exotic. The journey of the Kon-Tiki from Peru to Polynesia in 1947 became one of the founding myths of the postwar world. In the voyage of six Scandinavians and a parrot on a balsa raft across the Pacific Ocean the classic journey of discovery was re-invented for generations to come. Kon-Tiki spoke of heroism, masculinity, free-spirited rebellion against scientific dogmatism, and the promise of an attainable exotic world, while it updated these mythological staples to fit the times. After years of relentless media exploitation of the 101-day raft journey, Heyerdahl emerged as the protagonist in a legend that helped to create a new postwar West. A Hero for the Atomic Age tells the story of how Heyerdahl organized an expedition to sail a balsa raft from Callao in Peru to the Tuamotu Islands in French Polynesia, and explains how he turned this physical crossing into an epic narrative that became imbued with a universal appeal. The book also addresses the problematic nature of Heyerdahl’s theory that a white culture-bearing race had initiated all the world’s great civilizations.

I det sista av tre migrationsnummer pratar Trifa Shakely och Mara Lee med löständer i munnen, Fabrizio Gatti blickar tillbaka på tio års flyktingkatastrofer, Lawrence Abu Hamdan kartlägger språktester, Seyla Benhabib kritiserar det humanitära förnuftet, Ann-Marie Tung Hermelin läser sin mammas brev, Lene Myong utvärderar dansk kärlek, Lidija Praizovic söker jobb som aerobicsinstruktör, Doug Saunders rapporterar från historiens största migration, Leila Brännström söker den svenska rasismens hjärta och Alejandro Leiva Wenger frågar sig om han måste ställa frågor. Med mera.

Rasismen har muterat. Dess närvaro är omisskännlig, men tycks samtidigt allt svårare att tala om. Den senaste tiden har vi ägnat åt att finna nya och gamla frågor och svar, varianter av de som återaktualiserats efter förra valet. Hypotesen har varit att rasismens nya former ? och motståndet mot dem ? kanske är lättare att urskilja i ljuset av begrepp som biopolitik och begär.

Kan det vara så, att det är just när tillfällen eller ting vilka inte kan eller låter sig fotograferas som fotografiets ideologiska grund visar sig? Fotografiet ger sig till känna först vid dess egen gränslinje och då som frånvarande. Under en fjällvandring i Jämtland får jag höra talas om en särdeles vacker sjö som heter Blanktjärn. Den har blivit känd för sitt azurblå vatten och jag bestämmer mig för att vandra dit. Men innan jag kommer fram till sjön möts jag av Länsstyrelsens avspärrningar. Området är numera fredat från besök på grund av en alltför hög turistbelastning som har skadat den känsliga naturen i området. Orsaken till det ökade intresset för sjön kunde jag senare spåra till fotografier som delats i sociala medier. Sjöns klara vatten hade lockat så många besökare som ville fotografera sig själva vid sevärdheten, att myndigheterna inte såg någon annan möjlighet än att stänga av området. Om vi vill förstå hur vår relation till fotografi ser ut kan vi använda oss av anekdoter av det här slaget. Exemplet beskriver tydligt en konflikt som ofta framträder genom fotografi. Vi har att göra med en teknologi som å ena sidan kanaliserar begär, tillgängliggör och om man så vill demokratiserar – å andra sidan territorialiserar områden, kanaliserar ägande och exploaterar resurser. Det är denna materiella verklighet som Lära om fotografi försöker att förstå. Det senaste decenniet har vi i en svensk kontext sett ett ökat intresse för fotografins historia. Vi kan se det som en följd av digitaliseringen som tillgängliggjort allt fler historiska fotografier. Dock har fokus på fotografiet i stort kommit att utgå ifrån vad som kan kallas en idealistisk historieskrivning, vilken har fokuserat mer på enskilda individer och årtal och mindre på de materiella förutsättningarna för fotografi. Lära om fotografi undersöker en dynamik inom fotografi som visar sig genom konflikter och motsättningar. Den vill ge svar på vår relation till fotografi snarare än att slå fast dess egenskaper. Hellre än att försöka definiera fotografins gränser, eller göra anspråk på att vilja äga fotografin som idé, söker blandningen av texter i den här boken efter en ny kritik av fotografi. Hur kan den kritiska distansen bli ett verktyg för att förstå fotografi när teknologin som sådan kan sägas bygga på optisk separation från världen? Texterna i den här antologin vill alla säga något om vår relation till bildernas värld. De utgår alla på något sätt från den uppdelning och strukturering av världen som sedan upplysningen gett oss de dikotomier vilka betecknar våra liv och som fotografiet står i tät förbindelse med. Arbetet med boken bygger vidare på en lång tradition av fotografisk utbildning på Konstfack. Från Akademin för fotografi till dagens Institutionen för fri konst går en obruten linje av kritisk diskussion om det fotografiska mediet och nyfikenhet inför den fotografiska praktiken. Texterna har tillkommit ur föreläsningarna på de fristående kurser som Fotografins historia och Fotografiska seminariet har. Lära om fotografi har således en pedagogisk dimension som kunskapsförmedling men boken rymmer också en ambition att omförhandla eller lära om föreställda positioner inom fotografi.

“Mountains mesmerise. Mediated by painters, writ­ers and thinkers, or viewed in person: rock and voluminous air tend to exercise an unsettling pull.” Negative Geology: A Cultural and Technical History of Early European Mountaineering traces the inter­connect ed developments in literature, visual arts, philosophy and technics contributing to the continent’s intense interest in mountains. It searches for the early phases of a movement in which peaks be­came places of both ecstatic engagement and spiritual detachment in the mountaineering before Romanticism. Mountains were shaped into privi­leged sites of modernity by experiments with infra­structure and instruments occurring alongside aes­thetic, political, religious, and scientific upheavals. “To depart earlier, is [Negative Geology’s] most pressing suggestion—just like the mountaineer who sets off at the crack of dawn.” Swedish historian and critic Axel Andersson writes about nature, colonialism and art. His recent books include Den koloniala simskolan, Atlantvärlden and Absolut farmakon.

När nordamerikanska urbefolkningar upptäcker Europa via européernas koloniala sjövägar, träder en ny värld fram. Axel Andersson skildrar den norra Atlantvärlden genom att följa sändebud och fångar från de nord­ameri­kanska urbefolkningarna såväl som europeiska kolonisa­törer. Tjugoen Atlantkorsningar och sex livsöden illustrerar världarnas möten under perioden mellan femton- och sextonhundratalens början, innan etablerandet av beständiga europeiska bosättningar. Tjugosju nedslag i migrationens och kolonialismens historia som fortsätter att hemsöka de båda världs­delarnas självbilder. Axel Andersson är historiker och kritiker. Han är författare till A Hero for the Atomic Age: Thor Heyerdahl and the Kon-Tiki Expedition och Den koloniala simskolan.

"Är det möjligt att öka sin förståelse av kolonialismen genom att studera simningens historia? Efter att ha läst den här boken är mitt svar ett obetingat ja." Gunnela Björk i Polulär Historia nr 6/2016. Den koloniala simskolan tecknar simningens globala historia. Axel Andersson rör sig mellan simkulturer, likt de som existerat hos nordamerikanska urbefolkningar, västafrikaner i frihet och slaveri och de vattennära polynesierna. Parallellt undersöker han hur förmedlingen av kroppstekniker medialiserades under främst 1900-talet och hur en traditionell simkultur likt den japanska anpassade sig till en för den ny simteknik i globaliseringens tidevarv.Västerländska historieskrivningar skildrar ofta Väst som en lärare för resten av världen, på bekostnad av flödet av kunskap i motsatt riktning. I en bok som utforskar mötet mellan natur- och teknikbegrepp återvänder Axel Andersson till vad den franske antropologen Marcel Mauss kallade "kroppstekniker": hur vi rör våra kroppar. Genom Mauss och filosofen Gilbert Simondons teser om kunskapsförmedling liksom postkoloniala teorier om zoner av kulturkontakt tecknar Andersson konturerna av en ny transnationell teknikhistoria med fokus på utvecklingen av simning i modern tid.Vid den tidigmoderna periodens början kunde få i västvärlden simma. Kristendomens prydhetsideal, medeltida uppfattningar om medicin, undermåliga avloppssystem i städerna och stora epidemier bidrog till att människor helst stannade på torra land. Tekniker som existerat under antiken, såsom crawlet, hade glömts bort. Med den romantiska rörelsen i Europa och USA återvände simmandet, men denna gång med bröstsimmet som rådande modell. Samtidigt simmades det på ett flertal andra ställen i världen betydligt bättre, bland annat med crawl, vilket uppdagades för Väst i möten mellan de koloniserade och kolonisatörerna. Under 1900-talets början slog crawlet igenom i den nya simsporten, främst genom att idrottsmän och -kvinnor som kom från den västvärld som också dikterade sportvärldens villkor hämtade tekniska kunskaper från kolonialiserade länder och gjorde simningen till en "vit" sport. De områden som låg under kolonial kontroll gick samtidigt igenom en teknikförlust vad gäller simning som liknade den europeiska under medeltiden.Anderssons bok är en uppgörelse med det västerländska naturbegreppet som, i romantikens ledspår, skiljts från det maskinella och tekniska. En teoretisk diskussion som här sätts i sitt konkreta sammanhang, och som på en global nivå ofta inbegriper den komplicerade koloniala historien.Axel Andersson är historiker och kritiker med intresse för mötet mellan kulturhistoria och medieteori. Han är författare till A Hero for the Atomic Age: Thor Heyerdahl and the Kon-Tiki Expedition från 2010.

Nomination for Best Foreign Film at the 2013 Academy Awards In English and many other languages the name 'Kon-Tiki' has become a byword for adventure and the exotic. The journey of the Kon-Tiki from Peru to Polynesia in 1947 became one of the founding myths of the postwar world. In the voyage of six Scandinavians and a parrot on a balsa raft across the Pacific Ocean the classic journey of discovery was re-invented for generations to come. Kon-Tiki spoke of heroism, masculinity, free-spirited rebellion against scientific dogmatism, and the promise of an attainable exotic world, while it updated these mythological staples to fit the times. After years of relentless media exploitation of the 101-day raft journey, Heyerdahl emerged as the protagonist in a legend that helped to create a new postwar West. A Hero for the Atomic Age tells the story of how Heyerdahl organized an expedition to sail a balsa raft from Callao in Peru to the Tuamotu Islands in French Polynesia, and explains how he turned this physical crossing into an epic narrative that became imbued with a universal appeal. The book also addresses, for the first time, the problematic nature of Heyerdahl's theory that a white culture-bearing race had initiated all the world's great civilizations.

Im vorliegenden Direktmarketing Doping Buch" werden Ihnen die Geheimnisse dieser rund 500 Mailings der Superlative" zum ersten Mal zugänglich gemacht. Wer einen Vorsprung vor seinen Konkurrenten und damit einen Durchbruch seiner Direktmarketing-Karriere erzielen möchte - sei er nun Texter, Grafiker, Werbeberater oder Werbeassistent, Marketing- oder Werbeleiter - für den ist dieses Buch ein Muss.