Bengt Gustafsson

Humanistiskt och naturvetenskapligt orienterade forskare har inte samma erfarenheter av tidsbegreppet. Likväl finns tangeringspunkter. Frågor om vad tid är, hur den konceptualiseras, vad den betyder och hur dess parametrar utstakas av naturen är intrasslade i varandra. Och perspektiven är otaliga. Naturvetenskapens tid är objektiverad och förrumsligad, medan litteraturen också fångar den tid vi som människor är och lever i. Mekaniskt mätt tid är endimensionell och objektiv medan upplevd tid är mångdimensionell och subjektiv, samtidigt som livscykelns fysiologiska dimension genomsyrar våra sociala liv. I alla dessa processer finns och verkar således tiden, men att medvetet tänka på den är, så vitt vi vet, ett privilegium för människan. Tanken med denna tvärvetenskapliga antologi, med bidrag av forskare inom fysik, geologi, sociologi, etnologi, historia, idéhistoria, litteraturvetenskap och filmvetenskap, är att greppa tiden i dess komplexitet och stimulera till dialog mellan olika synsätt och vetenskapsdiscipliner. Läs om tidsskildringar i historiska tv-dramer, om den tidsperiod som numera kallas för antropocen, om rumtid och tidsaktivism, om tid som mäts av den märkvärdiga "tiotusenårsklockan", om tiden i mikrokosmos och tiden i rymden både den faktiska rymden och den som skapades av Harry Martinson.

Under det kalla kriget hade Sverige en av de större arméerna i världen. I ett skarpt läge hade landet kunnat mobilisera uppemot 800 000 soldater. Inte bara människor, bussar och lastbilar var krigsplacerade, utan hela samhället kunde gå från fred till krig på mycket kort tid. Miljontals svenskar kom genom åren att få en i förväg bestämd roll i detta väldiga krigsmaskineri. Den stora armén presenterar i detalj hur armén var organiserad, hur den var utrustad och beväpnad och hur den skulle ha fungerat i krig. Boken är inte bara en nostalgisk resa till ungdomen för flertalet svenska män över 45 år, utan även en rikt illustrerad presentation av Sveriges största projekt genom tiderna.

Vilken är din relation till Kosmos? Kanske tror du inte att du har någon sådan relation. Det var också vad många av författarna till antologin Texter om kosmos först svarade. Men det blev en eftertänksam och samtidigt utblickande bok. Här skildras tro och vetande, inre och yttre resor samt, inte minst, våra gränser mot universum. Vi får ta del av skilda perspektiv från en rad forskare, författare och en f.d. ärkebiskop.FÖRFATTARPRESENTATIONER:Björn Stenholm (red.), docent i astronomi vid Lunds universitet, tillika redaktör vid Nationalencyklopedin och tidskriften Populär Astronomi. Han lyssnar annars gärna till musik.Ella Carlsson, officer i flygvapnet, civilingenjör i rymdteknik och författare till boken Framåt Mars! Numera är hon verksam vid Institutet för rymdfysik i Kiruna där hon forskar om planeten Mars. Bengt Gustafsson, professor i teoretisk astrofysik vid Uppsala universitet, välkänd och samhällsengagerad popularisator.KG Hammar, sedan hösten 2006 gästprofessor vid Centrum för teologi och religionsvetenskap vid Lunds universitet och var under åren 1997-2006 Svenska kyrkans ärkebiskop i Uppsala.Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet. Han är en flitig popularisator och har gett ut ett tjugotal böcker om främst medeltidshistoria. Han fick Augustpriset år 2000 för Stora döden.Tomas Hode, forskarutbildad vid Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm. För närvarande visiting professor i biologi vid Portland State University, USA. Forskar inom området astrobiologi, dvs. om förutsättningarna för liv och livsformer på andra planeter i rymden. Maja Ljung, journalist, litteraturkritiker och mediekonsulent bosatt i Malmö. Hon skriver om barn- och ungdomskultur, vuxenkultur och allsköns nyheter och är ivrigt intresserad av existensens samtidiga liten- och storhet.Maria Nyström, professor i ämnet Design för hållbar utveckling vid Chalmers. Har lett gruppen kring Star Design vid Lunds tekniska högskola, som inbegriper forskning inom rymdarkitektur. Utnämndes till Årets svenska kvinna år 2000.Marie Rådbo, universitetslektor i astronomi vid Göteborgs universitet, Hon har populariserat astronomin i många former och blev för detta hedersdoktor vid Chalmers 2005.Elisabeth Stjernberg, verksam som lärare i filosofi vid Stockholms universitet. Hon har intresserat sig för filosofisk antropologi och vetenskapsteori, men också för genusapekter inom filosofin. Hon delar tiden mellan filosofi och musik, undervisar i cellospel och spelar gärna själv.Anita Sundman, författare, bildkonstnär och universitetslektor i astronomi i Stockholm. Hon är en flitig popularisator, flerfaldigt prisad, och en av de tre som skrivit Astronomisk uppslagsbok (2005).Bengt EY Svensson, professor i teoretisk fysik vid Lunds universitet. Han har alltid varit intresserad av hur världen är uppbyggd och hur vi kan veta något och lära oss något om den.

Hur ska man som ung och ännu oerfaren forskare navigera i den akademiska miljön?Bengt Gustafsson är astronom och professor emeritus och har ägnat en stor del av sitt liv åt forskning, undervisning och handledning. I Vägvisare mot det okända följer han en föreställd forskarbana, från barndomens nyfikna experimenterade till universitet och vidare in i tiden som doktorand och etablerad forskare. På varje steg jämför Gustafsson med sina egna erfarenheter och minnen. Boken synar forskarlivets villkor i dag, påminner om vad forskning en gång var och bidrar som ett underlag till diskussionen om vad den i framtiden skulle kunna vara.Vägvisare mot det okända riktar sig till alla som vill bli forskare, oavsett område, och som söker en väg genom det visserligen fascinerande men ibland svårforcerade akademiska landskapet.

Bengt Gustafsson föddes 1930 i Vissefjärda socken i sydöstra Småland på gränsen till Blekinge. I denna gräns- och utvandrartrakt, som en gång bl.a. hyste upprorsmannen Nils Dacke, har hans släkt varit bönder i sekler. Efter studentexamen vid Kalmar Högre Allmänna läroverk (nuvarande Stagnelius skolan) och universitetsstudier i Uppsala (Ultuna) och USA (Purdue) var han under nästan 40 år knuten till nuvarande Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU, Alnarp) som avdelningschef och docent i lantbrukets byggnadsteknik. Åren 1981-84 tjänstgjorde han som arbetsmiljöattache´på svenska ambassaden i Washington DC för USA och Kanada, och invaldes 1985 i Kungl. S kogs- och Lantbruksakademien (KSLA). Här utgivna bidrag är skrivna sporadiskt under 2000- talets två första decennier och sammanställda oredigerade under pågående covid-19 pandemi.

Vårt sätt att leva hotar i värsta fall människans överlevnad. Den typ av samhälle som vi nu lever i kan inte bestå. Det bygger på att vi för­brukar Jordens begränsade resurser och dessutom förstör vår egen livsmiljö. Vår ständiga inriktning mot materiell tillväxt som idag leder till allt högre förbrukning och allt större miljöförstörelse tycks inte förenlig med de naturgivna förutsättningarna på Jorden. Vårt samhälle kommer därför i grunden att förändras, vare sig vi vill det eller ej. När vi tär på Jordens resurser berövar vi kanske framtida generationer möjligheter att alls kunna leva som människor. Är vi på väg att förändra den miljö som ger oss mat och andra livsnödvändigheter så mycket att förutsättningarna för mänskligt liv försvinner? Att vår art dör ut, som många andra arter gjort före oss? Sådana frågor måste ställas. Misstanken att det finns en sådan risk gör att grundläggande frågor väcks om vår existens alltså frågor som verkligen är existentiella. Många hoppas att den mänskliga förmågan att hitta nya lösningar på de svårigheter som dyker upp skall bemästra framtida bekymmer. Man hyser tilltro till teknisk utveckling, ändrade personliga livsstilar, globala överenskommelser om hänsyn till de planetära gränserna och liknande. Vi, som skrivit denna bok tror att sådana försök för att verkligen lyckas måste förankras i gemensam eftertanke kring hur världen faktiskt fungerar. Vi menar att dagens situation utmanar våra sätt att tolka den mänskliga existensen och dess villkor. Vår bild av världen och av oss själva behöver ifrågasättas och begrundas på djupet.

Vissa människor verkar se den grundläggande logiken i världens kaos och är vänliga nog att försöka förklara hur det hänger ihop för oss andra. Så gör Harry Martinsson med Aniara. På några få sidor skissar han fram vår tids svåraste utmaningar, till exempel krigen och klimathotet, samt vilka frågor mänskligheten borde ställa sig: Vad händer om vi låter hopplösheten styra? Vad kan vi lära oss av historien? Vad betyder det att vi befinner oss på en planet som till synes planlöst svävar genom rymden? Denna samling essäer bidrar med tre olika vinklar på hur man kan förstå både Aniara och världen. ”Att läsa Aniara är ett sätt att försöka förstå världen”, säger Kuba Rose som tog initiativet till boken när han jobbade som stillbildsfotograf på Pella Kågermans och Hugo Liljas långfilm om Aniara. “Filmer är ofta storslagna och sagolika men jag vill något annat med mina bilder. Förhoppningsvis kan de vrida åskådarens blick från rymden till vardagen, som inte nödvändigtvis är varken spännande eller magisk, men där människans verkliga problem och möjligheter finns.” Den berömda astronomen Bengt Gustafsson skriver i sin essä om människans kanske viktigaste beståndsdel: hoppet. Utifrån Aniara tänker han både svindlande fritt och ljuvligt strukturerat om sådant som astronomins syn på rymden och filosofins syn på hopplöshet. Poeten och litteraturkritikern Anna Hallbergs essä är som en samling vackra tankefragment. Bland annat skriver hon om hur Aniara ständigt muteras till nya versioner, “som en kod, en algoritm, ett virus” och att texten egentligen inte är så bra som den skulle kunna vara, eftersom den “drar åt det pekorala” men att den annars inte skulle vara så älskad. Presentation av deltagare Bengt Gustafsson är professor emeritus vid Uppsala universitet och medlem av Kungliga Vetenskapsakademien. Han har belönats med H. M. Konungens medalj av 8:e storleken i Serafimerordens band (2017) för betydande insatser som astrofysiker. Bengt Gustafsson har också länge varit engagerad i Harry Martinson-sällskapet. Anna Hallberg är poet, litteraturvetare och kritiker på Dagens Nyheter. Hon har bland annat tilldelats Aftonbladets litteraturpris, Samfundet De Nios vinterpris samt varit nominerad till Nordiska rådets litteraturpris. Kuba Rose är fotograf och debuterade med boken Becoming Somebody som utkom 2016. I boken porträtteras svenska skådespelare och hur de går in i sina roller. Den fick mycket goda recensioner och omskrevs bland annat i Dagens Nyheter av Leif Zern: “I Kuba Roses fotografier får jag syn på en teater som hela tiden befinner sig i rörelse, en teater där ingenting är och där allt blir.”

Hur skulle Sverige ha försvarat sig mot en sovjetisk invasion under det kalla kriget? Flottan och flyget skulle efter ett krigsutbrott ha försökt hindra en angripare att nå svensk mark. Om det misslyckades var det den mobiliserade arméns sak att gå till motangrepp. Det handlade om att sätta in uppemot 60 000 svenska soldater åt gången i operationer som förde tankarna till andra världskriget. Att avvärja ett stormaktsangrepp, vars art vi aldrig kunde förutse i detalj, krävde en mångfald av välutbildade och välutrustade förband. Avgörande var att dessa stridskrafter kunde sättas på krigsfot och därefter samordnas i en operation. Det krävde en omfattande planering, men också en förmåga att tillämpa planerna flexibelt eller att frångå dem helt. Huvudansvaret för detta låg på befälhavarna i de sex militärområdena. Hur det hela var tänkt att fungera beskrivs i boken med aldrig tidigare publicerade detaljer. Fokus ligger på de operativa planerna i de tre militärområden som ansågs mest hotade: Övre Norrland, Öst och Syd. Boken belyser det gamla invasionsförsvarets styrkor och svagheter. Genom att konkret beskriva operationskonstens tidlösa principer kan den förhoppningsvis vara till nytta för dagens och morgondagens militära planerare.

Varifrån kom de ubåtar som kränkte svenska vatten? Denna bok grundar sig på ett nytt försök att pröva frågan förutsättningslöst. Förre ÖB Bengt Gustafsson har ägnat ett par år åt att forska kring vad som verkligen skedde. Medveten om att det han skriver skulle kunna uppfattas som en partsinlaga granskar han kritiskt även försvarets insatser. Slutsatsen är att bevisen för att det förekom många ubåtskränkningar av svenska vatten är bärande. Genom att noggrant pröva fakta på möjliga kränkande stater kommer författaren fram till att de systematiska kränkningarna skedde av ubåtar som kom österifrån. Att det finns oklarheter som ännu inte gått att besvara är något han inte förnekar. Tvärtom välkomnar han ytterligare forskning. En fråga som han ställer är om en västtysk ubåt, skuggande den sovjetiska gruppen, också råkade bli instängd vid Hårsfjärden. Ett eventuellt utsläpp av en sådan - oavsett om det var känt av Olof Palme och senare Sven Andersson - var i så fall en åtgärd i deras anda. Det handlade ju om det hemliga västsamarbetet, som inte fick bli avslöjat. Framväxten av detta behandlas ingående i boken med citat ur de inblandades dagböcker, eftersom de bildar bakgrunden till en del av vad som sagts i den anglosaxiska världen. Denna bok är det hittills bästa försöket att objektivt söka sanningen om vad som hände och ett måste för den som vill ha kunskap om Sveriges ­moderna historia.

Följ med på Gustafssons resa ut i Universum: genom planetsystemet, mot de närmast liggande stjärnorna, förbi gasnebulosor, superjättar och neutronstjärnor, ut ur Vintergatan och vidare mot avlägsna galaxhopar. Efter ett besök i Mikrokosmos viker färden av och går bakåt i tiden, till Den Stora Smällen. En utmärkt introduktion till astronomin! Illustrerad.