Bengt Johansson

I en tid när informations- och medielandskapen genomgår omvälvande förändringar är frågor om journalistiken, dess historia, framtid och roll i samhället, viktigare än någonsin. Journalistiken har dessutom en särskild ställning både i och gentemot samhället genom att den speglar samhällsutvecklingen samtidigt som den är med om att forma den.I den här boken samlas och presenteras de viktigaste frågorna, teorierna och resultaten inom journalistikforskningen för en svensk publik. I 34 kapitel redogör ledande svenska forskare för journalistikens historia, ideal och produktionsvillkor, för olika genrers innehåll samt för journalistikens relation till samhället och till framtidens medielandskap. Varje kapitel tar upp de viktigaste teorierna samt svenska och internationella forskningsresultat på det aktuella området. I denna tredje upplaga har samtliga kapitel aktualiserats och två nyskrivna kapitel har tillkommit. Handbok i journalistikforskning vänder sig främst till studenter i journalistik och medie- och kommunikationsvetenskap, men också till forskare och till yrkesverksamma inom olika medier – samt till alla som är intresserade av att förstå journalistikens villkor, innehåll och betydelse ur ett samhälleligt perspektiv.

Radio och TV i allmänhetens tjänst. Givet de förpliktigande orden är det inte konstigt att public service debatteras. I grund och botten är detta bra: Public service är en institution med makt och ska därför vara föremål för diskussion och debatt. Men samtidigt som det är positivt att public service debatteras är det olyckligt om diskussionen fastnar i ”tyckande”. När det gäller public service finns det ju hyllmeter av akademisk forskning! Att tycka är inte fel – men att argumentera utifrån fakta väger onekligen tyngre. Syftet med Public service: En svensk kunskapsöversikt är att på ett lättillgängligt sätt presentera vad empirisk forskning har kommit fram till i centrala frågor gällande public service. Kapitelförfattarna är verksamma vid svenska universitet och högskolor, och merparten av de resultat och slutsatser som presenteras bygger på genomgångar av tidigare publicerad forskning. I samtliga kapitel är det public services nyhetsjournalistik som fokuseras. Public service: En svensk kunskapsöversikt vänder sig till alla med ett intresse för public service – inte minst politiker, journalister och samhällsdebattörer. Boken har redigerats av Johannes Bjerling, vetenskaplig redaktör vid Nordicom.

Offentlighetens pris kan plötsligt bli högt, om man hamnar i fokus för granskning – vare sig en uthängning är motiverad eller inte. Därför behöver granskarna ständigt granskas. Sällan har mediernas makt över enskilda personer utövats så brutalt som under hösten 2017, i samband med #metoo. Aldrig har väl så många publiceringar fällts i medieetisk granskning och så många uthängningar dömts för förtal. Vad var det som hände – och vad blir konsekvenserna? Denna rapport tar ett brett grepp om den enskildes utsatthet inför medier, inte bara under #metoo. Namnpubliceras brottslingar oftare i dag än förr? Stöder allmänheten mediers etiska linje? Har vi fått två konkurrerande medieetiker, en i traditionella och en i sociala medier? När kan dold kamera försvaras? Och hur gör man får att få upprättelse om man anser sig orättfärdigt uthängd?

Den 4 februari 2025 sköt Rickard Andersson ihjäl tio personer och skadade sex på Campus Risbergska i Örebro. Efter det avlossade han ett dödande skott mot sig själv. Massmordet är det hittills värsta i Sverige och därför en omvälvande nyhetshändelse som utmanade såväl journalistiken som myndigheternas kriskommunikation. I den här rapporten presenteras ett unikt intervjumaterial med medarbetare i lokal- och riksmedierna. Den innehåller också en enkätundersökning om var och hur allmänheten sökte information om händelsen samt vilka källor den litade på. Några saker sticker ut: • Redaktionella rutiner är avgörande för att hantera balansgången mellan den snabba rapporteringen, etiska beslut och motstridiga uppgifter. • Människor i Örebroområdet hade bättre kunskap om vad som var sant eller falskt i alla rykten än boende i andra delar av landet. • De allra flesta sökte sig till traditionella medier. • Kön och utbildningsnivå påverkar tilltron till medierna. • Rädslan för nya dåd är mindre än oron för att våldet ska normaliseras.

Minskad skillnad i nyhetsvärderingen mellan riksdagsval och EU-val. Större utrymme för politiska skandaler och ökat nationellt perspektiv över tid. Mindre utrymme för ekonomin, trots att EU också är en ekonomisk union. Det är några av slutsatserna i den här första samlade analysen av hur rapporteringen förändrats under de 30 år som Sverige varit medlem i EU.

Medie- och kommunikationsvetenskap är ett samhällsvetenskapligt och humanistiskt ämne som använder sig av många olika forskningsmetoder - denna bok syftar till att möta behovet av en ämnesspecifik metodlära. Här behandlas grunder för vetenskaplig metod, samt både kvalitativa och kvantitativa ansatser: metoder för studier i naturliga situationer (etnografiska fältstudier, etnografi online och samtalsanalys), frågeundersökningar (intervjuer, surveyundersökningar och experiment) samt text- och medieanalyser (kvantitativ innehållsanalys, automatiserade analysmetoder, kritisk diskursanalys, multimodal analys, samt retorisk analys). Denna fjärde omarbetade upplaga innehåller ett nytt kapitel. Övriga kapitel har skrivits om med hänsyn till aktuell forskning och metodutveckling. Samtliga författare är experter med omfattande erfarenheter av de metoder som presenteras. Metoder i medie- och kommunikationsvetenskap ger en stabil grund och värdefulla verktyg för såväl studenter på grund- och masternivå som doktorander och forskare.

Trots att sjukvård, miljö och utbildning låg högt på väljarnas dagordning inför valrörelsen 2022 riktades mediernas uppmärksamhet mot andra frågor. Istället fick brott och straff, ekonomi samt energifrågorna allra mest uppmärksamhet och fick tillsammans mer än 40 procent av allt medieutrymme. Samtidigt tycks medierna ha tagit ett steg tillbaka och överlämnat åt politiken att styra vilka ämnen som ska hamna i strålkastarljuset. I Politiken, medierna och nyhetsagendan analyseras nyhetsbevakningen av valrörelsen. Granskningen klargör också om det finns fog att anklaga medierna för partiskhet eller ej. Rapporten är en återkommande, kvantitativ undersökning av jour- nalistiken under valrörelsen, som inleddes redan efter valet 1979. Bengt Johansson, professor, JMG, Göteborgs universitet Jesper Strömbäck, professor, JMG, Göteborgs universitet Ulrika Beck-Friis (red), Institutet för mediestudier Jonathan Lundqvist (red), Institutet för mediestudier

Forskning och vetenskap har högt förtroende i det svenska samhället. Universiteten och den högre utbildningen står stadigt när vindarna med konspirationsteorier och fabricerade fakta blåser. En av förutsättningarna för att det ska förbli så är att forskare fortsätter att dela med sig av sina forskningsresultat och söka olika former av samverkan med andra aktörer i samhället. Men hur kan man utveckla förmågan att kommunicera vetenskap?I den här boken varvas resonemang om vad samverkan med det omgivande samhället innebär för forskarrollen med konkreta råd om hur forskning kan göras mer tillgänglig för en bredare publik. Här finns också avsnitt om kommunikationsplanering, vad forskaren bör tänka på vid intervjuer och hur forskningskommunikation fungerar i en medieoffentlighet där sociala medier blivit allt viktigare. Boken tar också upp offentlighetens baksidor i form av hat och hot mot forskare och hur forskaren kan tänka och agera i sådana situationer.Att kommunicera vetenskap riktar sig till alla som är intresserade av att nå ut brett i samhället med sin forskning.

Samtidigt som EU:s makt har stärkts och inflytandet över den svenska lagstiftningen ökat, har antalet svenska korrespondenter i Bryssel minskat. Den här rapporten kartlägger hur det påverkar kvalitet, omfång och perspektiv i svenska mediers bevakning av Europeiska unionen. • Journalistiken inför EU-valen har blivit mer tolkande än beskrivande • Globala kriser sätter Bryssel i nytt fokus • Brexit och tabloiderna Rapporten är den andra och omarbetade upplagan av När besluten drog till Bryssel stannade journalistiken hemma.

This edited volume compares experiences of how the Covid-19 pandemic was communicated in the Nordic countries – Denmark, Finland, Iceland, Norway, and Sweden. The Nordic countries are often discussed in terms of similarities concerning an extensive welfare system, economic policies, media systems, and high levels of trust in societal actors. However, in the wake of a global pandemic, the countries’ coping strategies varied, creating certain question marks on the existence of a “Nordic model”. The chapters give a broad overview of crisis communication in the Nordic countries during the first year of the Covid-19 pandemic by combining organisational and societal theoretical perspectives and encompassing crisis response from governments, public health authorities, lobbyists, corporations, news media, and citizens. The results show several similarities, such as political and governmental responses highlighting solidarity and the need for exceptional measures, as expressed in press conferences, social media posts, information campaigns, and speeches. The media coverage relied on experts and was mainly informative, with few critical investigations during the initial phases. Moreover, surveys and interviews show the importance of news media for citizens’ coping strategies, but also that citizens mostly trusted both politicians and health authorities during the crisis. This book is of interest to all who are looking to understand societal crisis management on a comprehensive level. The volume contains chapters from leading experts from all the Nordic countries and is edited by a team with complementary expertise on crisis communication, political communication, and journalism, consisting of Bengt Johansson, Øyvind Ihlen, Jenny Lindholm, and Mark Blach-Ørsten.

I skuggan av kriget i Ukraina bevakar medierna även den svenska valrörelsen 2022. Ett val som avslutar en turbulent mandatperiod med regeringskriser, stenhårda budgetförhandlingar, statsministerbyte, en global pandemi, ökande samhällsklyftor och rekordmånga dödsskjutningar. Rapporten Valrörelsen i medierna presenterar bland annat resultat från Medievalsundersökningarna vid Göteborgs universitet. De visar att färre antal frågor får stort medieutrymme och att skillnaderna mellan redaktionernas fokus ökat under de senaste valrörelserna. Rapporten presenterar också en innehållsanalys som visar att nyhetssajterna domineras av brott, olyckor och sport. Samtidigt visar en annan undersökning att det för många, framför allt unga, är lika självklart att ta del av information på nätet som genom traditionella medier. Institutet för mediestudier vill med Valrörelsen i medierna öka kunskapen om de faktorer som påverkar nyhetsrapporteringen under valrörelsen och vilken inverkan det har på den information som väljarna får.

För många svenska företag har Kina blivit en av de största marknaderna. 2020 var Kina den 6:e största svenska export­marknaden. Har Kina i någon grad påverkats av den nära kontakten med svenska företag? Har Kina för övrigt behov av utländska företag när man tagit ekonomiska och teknologiska jättekliv? Kan över huvud taget utländska företag passa in i den nya samhällsmodellen i Kina som är kritisk till idéer från väst? Ingen vet hur Kina ser ut om 10 år men här är i alla fall en beskrivning över hur vi hamnat där vi är. BENGT JOHANSSON skriver i denna bok hur han blev känd i Kina genom artikel på Folkets Dagblads första sida 30 oktober 1978.

Idag har anklagelserna mot medier för att ge en falsk bild av verkligheten tilltagit i styrka. Vad handlar det om? Beror det på att medier eller omgivning förändrats? Håller den professionaliserade journalistik som strävar efter saklighet och opartiskhet, efter sanning och relevans, på att förkastas till förmån för en mer argumenterande journalistik? Blev den professionella reporterrollen definierad av ord som saklighet, relevans, objektivitet, balans, allsidighet, en parantes? Har digitala och sociala mediers snabbhet, interaktivitet och känslostyrka helt förändrat synen på vad som är en sannfärdig beskrivning av verkligheten? I denna antologi undersöks journalistikens anspråk på att säga sanningen.

När Sverige nu varit medlem av EU i ett kvartssekel är det dags att sätta fokus på hur väl journalistiken lyckas bevaka den makt som utgår från Bryssel. Därför har Institutet för Mediestudier granskat kvalitet och kvantitet i svenska mediers bevakning av EU. • Så lite bevakas EU-lagar – fast de berör oss lika mycket som svensk lag. • Så har antalet svenska EU-korrespondenter minskat. • Så sällan gräver Sveriges ledande redaktioner för undersökande • journalistik om EU. • Så har medier bevakat de svenska EU-valrörelserna. • Boris i Bryssel – en berättelse om Brexits början.

Sällan har medier varit så kritiserade som i dag. Varje dag ställs berättigade frågor om journalistik och medier. De får inte alltid de seriösa svar de förtjänar. Därför ställer denna bok 13 vassa frågor om medier och journalistik – och ger tydliga svar, skrivna av några av landets ledande journalister och medieforskare. Sammantaget ger svaren på de 13 frågorna en lättillgänglig men också mångfacetterad och skarp bild av journalistiken, med såväl självkritiska iakttagelser som grundläggande förklaringar till hur journalistik fungerar.

Det brann i skogar och förorter under valrörelsen 2018. Men en systematisk studie visar att det snarare var regeringsfrågan än sommarens dramatiska skeenden som kom att prägla mediebilden av valkampanjerna. I Kampen om mediebilden – nyhetsjournalistik i valrörelsen 2018 analyseras mediernas nyhetsbevakning av valrörelsen. Resultaten visar vilka partier som gynnades och missgynnades av mediebilden och förklarar vad som ledde till det. Inte minst analyseras i vilken grad nyhetsbevakningen av valrörelsen präglades av så kallad strukturell partiskhet och medialisering respektive politisk partiskhet och politisering. Boken presenterar Medievalsundersökningen 2018 som för vidare två serier med studier av journalistik i valrörelser – den ena inledd redan 1979 vid Göteborgs universitet.

Medie- och kommunikationsvetenskap är ett samhällsvetenskapligt och humanistiskt ämne som använder sig av många olika forskningsmetoder. Denna bok syftar till att möta behovet av en ämnesspecifik metodlära. Här behandlas grunder för vetenskaplig metod, samt både kvalitativa och kvantitativa ansatser: metoder för studier i naturliga situationer (etnografiska fältstudier, etnografi online och samtalsanalys), frågeundersökningar (intervjuer, surveyundersökningar och experiment) samt text-och medieanalyser (kvantitativ innehållsanalys, språklig analys av text, kritisk diskursanalys, multimodal analys, samt retorisk analys).Denna tredje och kraftigt omarbetade upplaga innehåller flera nya kapitel. Övriga kapitel har skrivits om med hänsyn till aktuell forskning och metodutveckling. Metoder i medie- och kommunikationsvetenskap ger en stabil grund och värdefulla verktyg för såväl studenter på grund- och fortsättningsnivå som avancerade forskare.

Å ena sidan lever vi i ett sönderfallande land av gängbrott och mord. Å andra sidan i ett land som är i topp av mätningar om bästa stället att bo, starta företag eller rädda världen. Bilden av Sverige har i dag blivit ett slagträ i politiska gräl som handlar om något helt annat än vårt land. Men hur väl stämmer bilden medier ger av Sverige? I denna bok presenteras studier där mediebild och "verklighet" jämförs över tid när det gäller dödligt våld och ensamkommande. Och har den förändrade bilden av invandring lett till en brantare tystnadsspiral? Dessutom fördjupar vi bilden av den internationella striden om bilden av Sverige.

Mediers trovärdighet ifrågasätts numera dagligen i sociala medier och misstro mot medier används som politiskt vapen. Anklagelser om mörkande, lögner och drevande haglar. I den här boken undersöks förtroendet för medierna i detalj. När man tittar närmare på forskningen visar det sig att förtroendet för medier inte sjunkit påtagligt de senaste åren. Men ändå finns misstron i siffrorna – och den är politiskt laddad. En unik studie visar att förtroendet är särskilt lågt för bevakningen av invandringsfrågan. Förtroendet för medier är lägre bland sympatisörer till allianspartierna än de rödgröna och lägst är det hos Sverigedemokraternas väljare. Och just hos SD-sympatisörerna sjönk det dessutom under de senaste årens migrationspräglade debatt.

Spelar det någon roll vem som sitter i riksdagen? Är nyheter om politik vinklade? Är det journalister som sätter den politiska dagordningen? Hur och när påverkar opinionen vilken politik som faktiskt förs? Kan det också vara den förda politiken som påverkar opinionen?Frågor som dessa är centrala för att förstå samspelet mellan medborgare, medier och politiker i en representativ demokrati. Frågorna belyser hur olika aktörer är beroende av varandra. Titeln på denna bok – Det politiska spelet – signalerar att medborgare, medier och politiker ingår i ett nätverk av skeenden och att det finns en spelplan som påverkar dessa skeenden och aktörernas handlingar. Boken tar sin utgångspunkt i en diskussion om centrala demokratiteoretiska värden som politisk jämlikhet, upplyst förståelse och folkviljans förverkligande. Varje kapitel inleds med en högaktuell fråga. Därefter presenteras omfattande resultat från såväl svensk som internationell samhällsvetenskaplig forskning. I varje kapitel diskuteras kopplingen mellan demokratiteoretiska värden och empiriska resultat: Lever verkligheten upp till olika demokratideal? Hur borde demokratin fungera och varför? Samtidigt utvärderas forskningen – ställer forskningen ”rätt” frågor och vad är viktiga frågor för framtida forskning att försöka besvara?Syftet med boken är att väcka entusiasm för viktiga demokrati­frågor men också för den forskning som bedrivs. Boken ger välgrundade svar till den som vill veta mer om hur medborgare, medier och politiker förhåller sig till varandra i dagens moderna samhällen.