Bengt Karlsson

Boken ger läsaren en grund för ett personcentrerat och återhämtningsinriktat vårdande med utgångspunkt i patientens livsvärld.Teman som exempelvis hopplöshet, stigmatisering och försoning, beskrivs i relation till psykisk ohälsa och återhämtning. Boken tar fasta på hur vårdandet kan bidra till att stärka personens egen kompetens och beskriver även specialistsjuksköterskans kärnkompetenser inom psykiatrisk vård. Vårdarens hållning lyfts fram i relation till såväl vårdkulturen som patientens hälsoprocesser och kommunikationen mellan patienter och vårdare.I denna fjärde upplaga av boken har tidigare kapitel omarbetats och uppdaterats med ny forskning, och flera nya författare medverkar. I linje med bokens fokus på människors livsvärld utgår ett kapitel från författarens egna erfarenheter av psykisk ohälsa och återhämtning. Vården av barn och ungdomar med psykisk ohälsa har fått större utrymme i denna upplaga, liksom etiska utmaningar, samverkan med närstående och läkemedelsbehandling ur ett personcentrerat perspektiv. Målgruppen är i första hand studenter på avancerad nivå samt sjuksköterskor inom den psykiatriska vården. Boken är också läsvärd för andra som är intresserade av att få en inblick i hur den psykiatriska vården kan förstås med utgångspunkt i patientens värld och ett caring-perspektiv, snarare än utgående från diagnostiska kriterier.

Ofta tar personalen för givet att vården är personcentrerad, men patienter och närstående vittnar om förhållningssätt och arbetssätt som kan ses som det motsatta. För att vården på allvar ska bli personcentrerad krävs genomgripande omställningar och denna bok handlar om sådant omställningsarbete.Här presenteras ett ramverk för personcentrerade arbetssätt som i sin tur bygger på det ramverk för personcentrerad omvårdnad som McCormack m.fl. tidigare publicerat. Boken kompletterar svensk forskning genom sitt tydliga fokus på de förhållnings- och arbetssätt som krävs av personal och ledare så att organisationer kan skapa en personcentrerad arbetsplatskultur för multiprofessionella team.Den svenska utgåvan har sakkunniggranskats och kompletterats för svenska förhållanden av Joakim Öhlén, föreståndare för Centrum för personcentrerad vård (GPCC) vid Göteborgs universitet.Boken kan med fördel användas inom samtliga hälso- och sjukvårdsutbildningar på såväl grundnivå som avancerad nivå, samt av redan yrkesverksamma.

Dette er 2. udgave af den bredt anerkendte og populære lærebog. Som noget nyt i 2. udgave har alle interessenter deltaget i tilblivelsen af bogen. Det gælder psykiatribrugere, sygeplejerskestuderende, sygeplejersker, undervisere og forskere, som sammen er blevet enige om bogens overordnede indhold og struktur, ligesom bogens kapitler er blevet skrevet og redigeret i fællesskab. Bogen beskriver væsentlige emner inden for psykiatrisk sygepleje, og den indeholder grundige introduktioner til de praksisser, vi forventer sygeplejersker skal kende og mestre. Det gælder f.eks. deeskalering og psykisk førstehjælp, men også mere specialiserede emner som f.eks. miljøterapi og psykosocial sundhedspædagogik. Bogen rummer også introduktioner til de vigtigste teorier og modeller inden for psykiatrisk sygepleje, f.eks. peerstøtte, The Tidal Model og Åben Dialog. Psykiatrisk sygepleje er skrevet til alle sygeplejersker, der arbejder med mennesker med psykiske lidelser. Det er en uundværlig grundbog for sygeplejerskestuderende i grunduddannelsen, både i teoretisk og klinisk sammenhæng, og den er oplagt på specialuddannelsen i psykiatrisk sygepleje. Bogen er også yderst relevant for erfarne klinikere og sygeplejersker, som har brug for opdateret viden og indblik i nye tendenser som f.eks. traumebevidst tilgang og resonans.

I Oggeby bor Linn och Janni med sin mamma och sin pappa. De har det bra där i det lilla gula huset invid skogen, men det finns något som flickorna önskar sig mest i hela världen och hela universum...

Det skjer store endringer i arbeidet med psykisk helse i Norge og internasjonalt. Verdens helseorganisasjon (WHO) og FN understreker at det finnes «Ingen helse uten psykisk helse og ingen psykisk helse uten menneskerettigheter, medborgerskap og sosiale utjevninger». Også i Norge er det uløste problemer knyttet til realisering av like rettigheter for alle innbyggere, sosial inklusjon og lokalbaserte tilbud. Innbyggere med psykiske helseproblemer opplever utenforskap, arbeidsløshet og ensomhet. Endringer i klima og økologi har også innvirkning på vår psykiske helse. Så langt er disse fenomenene i liten grad blitt tatt på alvor i politiske føringer og tjenestenes innhold. Forfatterne stiller spørsmål ved faglige perspektiver og organiseringen av dagens psykiske helsetjenester. Standardisering og strømlinjeforming preger tjenestene, som slik ikke gir rom for å håndtere og løse menneskers sammensatte livsproblemer. I boken forankres psykisk helsearbeid i human- og samfunnsvitenskap. Kjernen i psykisk helsearbeid er samarbeidet mellom personen som søker hjelp, fagpersonen og andre støttespillere. Menneskerettigheter, medborgerskap og deltakelse bør være sentrale elementer her. Forfatterne drøfter relevansen av menneskerettigheter i psykisk helsearbeid og gir konkrete eksempler på hvordan dette kan innlemmes og praktiseres i tjenestene. Bengt Karlsson er professor i psykisk helsearbeid ved Universitetet i Sørøst-Norge. Han har erfaring med psykisk helsearbeid tilrettelagt for barn, unge og voksne, med utdanning og forskning innen psykisk helse, samt samarbeidsbasert forskning og Recovery. Marit Borg er professor emerita i psykisk helsearbeid ved Universitetet i Sørøst-Norge. Hun har arbeidet med forskning og utdanning innenfor psykisk helse. Sentrale temaer har vært praksisnær og samarbeidsbasert forskning, Recovery og lokalbasert psykisk helsearbeid.

Forfatterne peker på motsetninger og muligheter innen psykisk helse- og rusfeltet. På den ene siden rettes et kritisk lys på hvordan krav om standardisering, effektivitet og målinger tvinger de humane og sosiale tradisjonene i Recovery til bakgrunnen. På den andre siden vises det til hvordan Recovery kan utfordre smale forståelsesformer og maktstrukturer samt inspirere til og muliggjøre endringer. Recovery trekkes frem som sosiale og personlige prosesser som ses i sammenheng med levekår og grunnleggende samfunnsbetingelser, ikke kun som personlige opplevelser, individorienterte praksiser og modeller.Recovery er et felt i rask utvikling. Denne 2. utgaven av boken er oppdatert i tråd med endringer og fornyelser innen fagperspektiver og praksiser. Vektleggingen av menneskerettigheter er også styrket, i tråd med føringer fra FN og WHO.

Autoetnografi er en vitenskapsteoretisk, metodisk og praktisk tilnærming innen kvalitativ metode. Ved bruk av autoetnografi forstås personers subjektive erfaringer som en sentral kilde til kunnskap. Målet med en autoetnografisk tilnærming i forskningen er å utfordre forståelser av kunnskap, samt forestillinger og praksiser, som ofte blir tatt for gitt. Autoetnografi benyttes gjerne til å granske og kritisere kulturelle forhold gjennom en linse av personlige erfaringer. Hva er autoetnografi? er aktuell for studenter og forskere på alle nivå som er nysgjerrig på autoetnografi som retning innen kvalitative forskningsmetoder.

Siden 1980-tallet har det i Norge vært tydelige politiske og faglige føringer om økt brukermedvirkning i tjenestetilbudet på psykisk helse- og rusfeltet. Utviklingen av tjenestene skal baseres på både forskningskunnskap, praksiskunnskap og brukerkunnskap, og i forskning på feltet skal brukere og fagpersoner involveres. På tross av dette er det sjelden det i praksis skjer reelt og likeverdig forskningssamarbeid.Samarbeidsbasert forskning presenterer idegrunnlaget for demokratisk kunnskapsutvikling og gir eksempler på hvordan denne typen forskning kan gjøres. Forfatterne kritiserer dagens kunnskapssyn og peker på behov for grunnleggende endringer i perspektiv og praksis. Videre legger de frem dilemmaer og utfordringer man møter når man driver med samarbeidsbasert forskning. Fordi forfatterne bruker erfaringer fra eget forskningsarbeid, gir boken konkret og nyttig veiledning til hvordan man kan utvikle nye tilnærminger og metoder for å bringe viktig ny kunnskap til et komplekst fagområde.

Mycket av Halmstad fascinerande historia har på olika sätt imponerande skildrats genom åren. Min ambition med den här boken är att visa fram ännu fler sidor av staden. Fokus har varit på att framhäva bildens unika förmåga att i sin detaljrikedom fånga tidsandan, händelser, miljöer och folkliv. Bildmaterialet är till största delen ej tidigare publicerat. Välkommen med på en förhoppningsvis spännande tidsresa från 1800-talets senare del till omkring 1975. Kanske kan även jag bidra med ytterligare några bitar till Halmstads kulturhistoriska mosaik. //Bengt Karlsson

Älgjakt! Som Oggy har drömt om att få följa med husse ut i skogen och jaga. Och nu är det äntligen dags! Men Oggy får inte följa med. Han är ju bara en valp än. ”Kanske kunde jag ge mig ut på egen hand?” tänker Oggy. Det är bara ett problem. Oggy är inte helt säker på vad en älg är… Oggy på älgjakt är den andra delen i serien om valpen Oggy och passar dig som precis börjat läsa på egen hand.

Psykisk helse beskrives og forklares med andre begreper og referanserammer enn det som oftest benyttes i bøker om temaet.Et viktig premiss er at psykisk helsearbeid må utvikles i samarbeid mellom dem som ønsker hjelp, deres nærmeste og dem som kan yte hjelp. Forfatterne stiller spørsmål ved den dominerende sykdomsmodellen og utfordrer de praksiser hvor hjelpen ytes i en asymmetrisk relasjon mellom «pasient» og «ekspert».Boken er tredelt. I den første delen beskriver og diskuterer forfatterne sitt filosofiske ståsted og sine grunnleggende antakelser om arbeidet med psykisk helse i ulike kontekster. I andre del tar de opp sosiale forståelser innenfor psykisk helsearbeid og diskuterer levekår og velferdspolitiske utfordringer, arbeidets betydning samt bedringsprosesser, som gjerne omtales som recovery. I bokens tredje del beskriver de kontekster og arenaer i psykisk helsearbeid og viser hvordan de humane og de sosiale tilnærmingene kan settes ut i praksis.Endelig. En bok som vil ha endring, og som peker på mulige veier videre.Fra Anders Johan W. Andersens forordIntroduksjonDel 1 Humane og sosiale grunnlagsforståelserPsykisk helsearbeid som samarbeidende og dialogiske praksiserFilosofiske grunnlagsforståelser i humant og sosialt psykisk helsearbeidDel 2 Det sosiale perspektivetRecovery – som grunnlag og mulighet i psykisk helsearbeidPsykisk helsearbeid, levekår og hverdagslivArbeid og psykisk helseDel 3 Kontekster og praksiserPraksiskontekster i psykisk helsearbeidSamarbeidende relasjoner og dialogiske samtalerPersonlig faglighet – om å møte seg selv og andreSystematisk kunnskapsutvikling og endringsarbeid"Tankevekkende om psykisk helsearbeid."

Hovedintensjonen er å vise at det teoretiske perspektivet man har på psykiske lidelser, får konsekvenser for tilbudet om behandling og omsorg. Perspektivene som beskrives er det medisinsk-psykiatriske, det psykodynamiske, det behavioristiske, det humanistiske og det systemiske.I denne nye utgaven er kliniske eksempler skrevet inn i perspektivkapitlene og eksemplene er knyttet opp mot moderne terapiformer.