Bengt Kristensson Uggla

Enligt en myt förstår finländare sig inte på kommunikation. Här visar tjugofyra ledamöter i Finska Akademien att de har bred och specifik sakkunskap i ämnet. De beskriver världens förändring och dess konsekvenser för mediebranschen, de berättar om vitsen med att ha kul och ger handfasta anvisningar om hur man genom kommunikation gör bättre affärer och får ett rikare liv.

Gustaf Wingren (1910–2000) var en av nittonhundratalets främsta och mest kreativa svenska teologer. Hur kom det sig att denne fotbollstokige arbetargrabb från Valdemarsvik kom att spela en så viktig roll på den akademiska arenan? Redan i sin installationsföreläsning som professor i Lund överraskade Gustaf Wingren alla genom att angripa sin världsberömde företrädare, Anders Nygren, vilket blev början till en framgångsrik karriär kantad av ideliga konfrontationer. Lagom till sin pensionering överraskade han åter alla genom att avsäga sig prästämbetet i protest mot kyrkan och sedan gifta om sig med en ledande person inom den svenska vänstern, Greta Hofsten. I denna intellektuella biografi tecknas en panoramabild av Gustaf Wingren, hans livstolkning och teologi, men även ett detaljerat personporträtt av huvudpersonen. Utförligt beskrivs Wingrens skapelseteologiska projekt, en teologi med mänskligt ansikte. ett intellektuellt storverk över en komplicerad teologisk personlighet. [ ] En läsupplevelse av stora mått. (K.G. Hammar, Sydsvenska Dagbladet) Det är ett stort och imponerande arbete. (Maria Schottenius, Dagens Nyheter) en utomordentligt läsvärd bok, initierad, sakrik och engagerad. (Svante Nordin, Svenska Dagbladet)

Gustaf Wingrens bok Predikan, ursprungligen utgiven 1949, är ett av det förra seklets mest centrala och mest kontroversiella svenska teologiska verk. Nu utkommer den på nytt med en nyskriven inledning av Bengt Kristensson Uggla. Gustaf Wingren (1910–2000) var professor i systematisk teologi vid Lunds universitet under mer än ett kvarts sekel. I dag framstår han som en av de verkligt betydande teologerna i det svenska 1900-talet, med ett brett genomslag såväl folkligt som akademiskt. Under senare år har hans tänkande rönt ett förnyat intresse. Ingen svensk teolog har med sådan skärpa försvarat den kristna trons mänskliga ansikte mot antiliberala strömningar i samtidens teologi, kyrko- och samhällsliv.

Gustaf Wingrens skarpa kritik mot sin teologiska samtid var riktad mot försöken att framställa den kristna tron genom att renodla och isolera vad som uppfattades som specifikt kristet så att detta ställdes i motsatsställning till skapelsen och det allmänmänskliga. Mot en sådan kristendomstolkning hävdade han med emfas, att det som faktiskt är egenartat och unikt i evangeliet endast låter sig förstås om man också aktualiserar det som gemensamt för alla människor. Det råder med andra ord en fundamentalt positiv relation mellan skapelse och frälsning, mänskligt och kristet. Den olägenhet av övergående art som bestod i att Wingrens första dogmatik presenterades i två separata böcker Skapelsen och lagen (1958) respektive Evangeliet och kyrkan (1960) kom länge att bli bestående. Här har de båda volymerna förts samman under den övergripande titeln En kristen tro, vilken markerar den dialektik av öppenhet och egenart som är så utmärkande för Gustaf Wingrens teologi. Boken innehåller även ett förord av Bengt Kristensson Uggla, "Människans återställelse" , som introducerar läsaren i Gustaf Wingrens teologiska tänkande.

Vad är sekularisering? Vad innebär det att samhället och människor sekulariseras? Vad innebär det att vara sekulariserad och samtidigt bära på en religiös övertygelse? Och vad är det för en hemlighet som katedralen bär på, men som vi tycks ha glömt bort? I Katedralens hemlighet följer Bengt Kristensson Uggla sprickbildningarna i den sekulariseringsberättelse som givit mening och riktning åt det moderna samhället. På jakt efter katedralens hemlighet utvecklar han en omvärldsanalys som gör bruk av såväl filosofi och teologi som populärkultur och vardagserfarenheter. Denna nyutgåva av Katedralens hemlighet är försedd med nyskriven prolog och epilog som sätter in boken i dagens brännande diskussioner.Bengt Kristensson Uggla är filosof, teolog och flitigt anlitad föreläsare. Han bor i Stockholm och är sedan 2005 Amos Anderson-professor i filosofi, kultur och företagsledning vid Finlands svenska universitet, Åbo Akademi. I ett femtontal böcker har han utvecklat en originell tvärvetenskaplig hermeneutik.

I augusti 2020 utkom boken Den ensamme mecenaten - Tron och mystiken - Amos Andersons drivkrafter av Olav S Melin i samarbete med Synnöve Malmström och Bengt Kristensson Uggla. Boken, som utges på förlaget Vidi-Press, är en del av Föreningen Konstsamfundets 80-års jubileumssatsningar.Amos Anderson är känd som framgångsrik företagare, tidningsmogul och politiker samt som grundare av Konstsamfundet. Tack vare ambitiösa studier och fallenhet för affärer skapade han sig snabbt en förmögenhet.Vad som är mindre känt är att Amos Anderson hade en kristen övertygelse, som tog sig uttryck i förkärlek för mystik, medeltida traditioner, kyrklig musik och skådespel. Olav S Melin beskriver dessa andliga drivkrafter hos Amos Anderson.Amos Anderson stödde Svenska teatern och bidrog till Åbo Akademis framgång, men han avvek också från samtidens mecenater. För honom var välgörenheten en del av en framgångsrik affärsverksamhet, en altruism kännetecknad av medkänsla. Hans donationer till Villa Lante i Rom var uttryck för den betydelse antikens arv och det katolska inflytandet hade i hans tankevärld.Synnöve Malmström, intendent på Amos Rex, lyfter i sin text fram Amos Anderson som konstsamlare både av profan som sakral konst.Avsnittet I korsvägen mellan kultur och ekonomi, författat av Bengt Kristensson Uggla utgör en analys av Amos Andersons arv och betydelse i dagens samhälle. Värdet av Amos Andersons donationer uppskattas till tiotals miljoner euro i dagens penningvärde.

Gustaf Wingrens numera smått klassiska bok Människa och kristen. En bok om Irenaeus (1983) skrevs med utgångspunkt från och för att fungera i ett alldeles speciellt historiskt sammanhang. Men författaren arbetade i själva verket utifrån olika historiska horisonter: 100-talet respektive 1900-talet, två epoker åtskilda av ett nära artonhundraårigt tidsspann, men sammansmälta i en och samma problematik. Denna utgångspunkt för framställningen bär på långt mer sprängstoff än vad det kan se ut som vid en första anblick. Wingrens utgångspunkt i Människa och kristen är att vår tid har långt fler likheter med Irenaeus tid än med den epok som Luther levde i, och det hänger samman med kyrkans förändrade ställning: Vi närmar oss fornkyrkans minoritetsläge. Ur Bengt Kristensson Ugglas efterord till denna nyutgåva av Gustaf Wingrens bok från 1983.

I en tid då vetenskapen förknippas med de mest storslagna förhoppningar – och samtidigt i grunden ifrågasätts – behöver vi åter ställa de grundläggande frågorna: Vad är kunskap? Vad är vetenskap? Hur går det till när man vetenskapar? Vilken betydelse har vetenskapen i ett kunskapssamhälle där man börjat tala om post-sanning och ”alternativa fakta”?En strävan efter sanning introducerar vetenskapsteorin med utgångspunkt från de praktiker som präglar vetenskapens vardag. Vetenskapen beskrivs som ett projekt, med upptäckten som drivkraft och med en historia – och en framtid – som utmanar. För att förstå hur vetenskapen konkret fungerar måste man ta sig bortom de stereotyper som ofta ställt positivism och hermeneutik, induktion och deduktion, empirism och rationalism, kvantitativa och kvalitativa metoder mot varandra som antingen-eller-alternativ, för att i stället intressera sig för tolkningskonflikter. Om det vetenskapliga projektet ska hållas vid liv och ha en framtid kan man inte resignerat plädera för en godtycklig relativism, men inte heller hävda att man redan äger absolut kunskap.

Tidens Tecken ges ut en gång per år och erbjuder ett forum där samhälleliga och existentiella teman centrala för Svenska kyrkans verksamhet, vision och identitet belyses ur olika perspektiv. I detta nummer, Nostalgins nya dåtider, utforskar artikelförfattarna nostalgins återkomst i en globaliserad värld. Gemensamt för nostalgins olika uttryck tycks vara känslan av förlust, av att ett tomrum har öppnat sig i det kollektiva och individuella livet. Det som skiljer dem åt är tolkningen av vari denna förlust består, vem som bär skulden för den och hur, och med vad den ska ersättas.

Vad är sekularisering? Vad betyder det att samhället och människor sekulariseras? Vad innebär det att vara sekulariserad och samtidigt bära på en religiös övertygelse? Och vad är det för hemlighet som katedralen minns, men som vi tycks ha glömt bort? I den här boken följer författaren sprickbildningarna i den sekulariseringsberättelse som gett mening och riktning åt det moderna samhället. På jakt efter katedralens hemlighet utvecklar Bengt Kristensson Uggla en omvärldsanalys som använder sig av såväl filosofi och teologi som populärkultur och vardags­ erfarenhet. Men för att orientera sig i en postsekulär värld är det också nödvändigt att det öppnas nya tankebanor för livsåskådningsdiskussionen. Därför berättar han även nya berättelser.

Att vara bildad hänger samman med förmågan att vara hemmastadd i skilda världar och att kritiskt kunna väga olika tolkningar mot varandra för att på så vis utveckla en välgrundad övertygelse. Det handlar om en gränsöverskridande kompetens - gränspassager. Författaren har i denna bok samlat några avtryck från sina bildningsresor som tagit formen av en serie gränspassager mellan kunskapsområden som ofta visat stor ömsesidig misstänksamhet mot varandra. I sådana situationer tvingas man vid gränsövergången regelmässigt redogöra för sin identitet, resväg och vem man avser att sammanträffa med. Och genom sådana bildningsresor förändras ens syn på världen. Men den längsta resan är alltid resan till - oss själva. I slutänden handlar nämligen bildning om att bli den man är. Bengt Kristensson Uggla är Amos Anderson professor i filosofi, kultur och företagsledning vid Finlands svenska universitet Åbo Akademi, samt docent i tros- och livsåskådningsvetenskap. Han är en flitig författare och debattör.

"En stor och rik bok som kastar ljus över det förflutna och ger en överblick över den motsägelsefulla samtiden. Den rör sig obesvärat mellan det allmängiltiga och det djupt personliga, den sammanfattar en mängd viktig litteratur och utgör en oavlåtligt engagerande och lärorik läsning." Sven-Eric Liedman Slaget om verkligheten är en storslagen och banbrytande kulturfilosofi som på ett originellt sätt analyserar samtidens filosofiska och sociala verklighet. Peter Kemp Författaren skriver som få andra intellektuella vågar: om världsordningen och hur vi tolkar den, det stora greppet på vår tid... En idéhistorisk och filosofisk Manuel Castells." Per Wirtén I en tid av ständig fragmentisering av verkligheten och fortlöpande revidering av våra inre kartor är Bengt Kristensson Ugglas Slaget om verkligheten en nästan nödvändig vägvisare genom svårtydda marker Hoppet stärks och tilliten växer när jag läser. K.G. Hammar "Slaget om verkligheten" utkom första gången 2002. När boken nu återutges sker det med ett nyskrivet efterord om "Världen mellan World Trade Center och Utøya". Författaren driver tesen att vi idag lever i en hermeneutisk tidsålder . I en tid av globalisering har förmågan att tolka blivit en strategisk kompetens. Men hur ska vi förstå det faktum att vi tolkar den värld som vi delar så olika? Bengt Kristensson Uggla, född 1959 och bosatt i Stockholm, är Amos Anderson professor i vid Åbo Akademi.

Ricoeur, Hermeneutics and Globalization explores the philosophical resources provided by Paul Ricoeur's hermeneutics in dealing with the challenges of a world framed by globalization. Bengt Kristensson Uggla's reflections start from an understanding of globalization as an 'age of hermeneutics', linking the seldom related problematic of globalization with hermeneutics through Ricoeur's concept of interpretation. The book proceeds to embrace lifelong learning as the emerging new life script of the globalized knowledge economy, the post-national 'memory wars' generated by the celebration of national anniversaries, and the need for orientation in a post-modern world order. The author argues that Ricoeur's hermeneutics provide intellectual resources of extraordinary importance in coping with some of the most important challenges in the contemporary world.

This is an original examination of the philosophy of Paul Ricoeur, focusing on his specific concept of interpretation. "Ricoeur, Hermeneutics and Globalization" explores the philosophical resources provided by Paul Ricoeur's hermeneutics in dealing with the challenges of a world framed by globalization. Bengt Kristensson Uggla's reflections start from an understanding of globalization as an 'age of hermeneutics', linking the seldom related problematic of globalization with hermeneutics through Ricoeur's concept of interpretation. The book proceeds to embrace lifelong, learning as the emerging new life script of the globalized knowledge economy, the post-national 'memory wars' generated by the celebration of national anniversaries, and the need for orientation in a post-modern world order. The author argues that Ricoeur's hermeneutics provide intellectual resources of extraordinary importance in coping with some of the most important challenges in the contemporary world. "Continuum Studies in Continental Philosophy" presents cutting-edge scholarship in the field of modern European thought. The wholly original arguments, perspectives and research findings in titles in this series make it an important and stimulating resource for students and academics from across the discipline.