Benjamín Labatut

Albert Einstein opnar eit brev frå austfronten. Brevet inneheld løysinga på likningane til relativitetsteorien hans, men også eit varsel om teoriens apokalyptiske konsekvensar. Fritz Haber finn opp sennepsgassen og drep ein heil generasjon i skyttargravene under første verdskrigen. Eit halvt år seinare får han Nobelprisen for sine nitrogenfunn, som har kapasitet til å gjere slutt på hungersnauda i verda. Matematikaren Grothendieck blir så sjokkert over eigne oppfinningar at han kuttar alle band til omverda. Van Goghs genialitet, Hermann Görings siste timar, silkesommarfuglen, giftgassen Zyklon B som tok livet av millionar av jødar under andre verdskrigen. Labatut viser korleis oppdagingane deira gir verda revolusjonerande nyvinningar og leiar til grufull pinsle. Linjene mellom dei to er aldri heilt tydelege. Då Det blinde lyset kom ut i 2020, vart Labatut raskt eit namn over heile verda. Boka vart kortlista til den internasjonale Booker-prisen, kåra til ei av dei ti beste bøkene i New York Times Book Review 2021 og på leselista til Barack Obama same året.

Mikä erottaa nerouden hulluudesta, pelastuksen tuhosta, kauheuden kauneudesta?Häikäisevä romaani lipuu ennakkoluulottomasti faktan ja fiktion välillä valottaen 1900-luvun tieteentekijöiden monisyisiä suhteita niin toisiinsa kuin heitä ympäröivään maailmaan."Benjamín Labatut nousee maailmankirjallisuuden kärkijoukkoon." -KALEVA"Benjamín Labatutin romaani käsittelee aivot nyrjäyttäviä asioita, mutta ei vaadi lukijalta teoreettisen fysiikan tietoja." -KALEVA PREMIUM"Se on järkyttävä kirja. Se on hämmentävä kirja. Hienosti, hienosti kirjoitettu kokoelma tarinoita joissa sekoittuu fakta ja fiktio niin, että lukijan on vaikea tietää mikä täsmälleen on totta ja mikä ei." -KRISTA KOSONEN"Benjamín Labatutin romaani jää kutittelemaan mieleen, sen synkkiin sopukoihin. Se on monitulkintainen teos, joka on taiten faktojensa ympärille kasattu kaunokirjallinen esitys tieteestä ja sen tekemisestä – aiheesta, joka ei hevin tyhjene. Kannattaa lukea!" -KIRJAVINKIT”Synkän häikäisevä.” -THE WALL STREET JOURNALErwin Schrödinger, Niels Bohr, Albert Einstein... Booker-ehdokkaaksi noussut teksti käy poikkeuksellisella tavallaan läpi merkittäviä tiedemiehiä, joiden läpimurrot ovat ruokkineet heidän tiedonjanoaan entisestään – ja aiheuttaneet niin piinallisia moraalisia kysymyksiä kuin suunnatonta inhimillistä kärsimystä. Maailman kauhea vihreys on fiktiivinen tutkielma ihmisyyden perustavanlaatuisimmista kysymyksistä W. G. Sebaldin hengessä: Missä menevät tietomme rajat? Mikä erottaa nerouden hulluudesta, pelastuksen tuhosta, kauheuden kauneudesta?Benjamín Labatut syntyi 1980 Rotterdamissa, varttui Haagissa, Buenos Airesissa ja Limassa ja asuu nykyään Santiagossa Chilessä. 25-vuotiaana hän ei ollut kirjoittanut vielä sanaakaan proosaa ja arveli olevansa jo liian vanha kirjailijaksi, kunnes tapasi vanhan chileläisen runoilijan. Sen jälkeen hän on kirjoittanut useita kiitettyjä teoksia, joista Maailman kauhea vihreys on hänen kolmas romaaninsa. Se oli ehdolla esimerkiksi vuoden 2021 kansainvälisen Booker-palkinnon saajaksi.

Albert Einstein öppnar ett brev från första världskrigets östfront. Det innehåller lösningen på ekvationerna i hans allmänna relativitetsteori -- men också en aning om dess apokalyptiska konsekvenser. Matematikern Grothendieck fasar så djupt inför sina upptäckter att han klipper alla band till omvärlden. Fysikerna Schrödinger och Heisenberg, rivaler och fiender, når fram till motsatta versioner av kvantmekaniken och öppnar världar som ingen kunnat föreställa sig. En fruktansvärd grönska bygger på historiska fakta och verkliga personer, men är främst en roman om gränslös besatthet. Avklarnat och gåtfullt skrämmande låter Benjamín Labatut den mest ödesdigra dramatik visa sig i universums minsta delar -- och i människans feberdrömmar.Benjamín Labatut föddes i Rotterdam 1980. Som tolvåring flyttade han till Santiago de Chile, där han fortfarande bor. En fruktansvärd grönska är hans tredje bok, och den första som översätts till svenska.»En sak är säker: sällan har jag läst något så utsökt och stringent och idel givande. Underhållande, drabbande och med ett ömsom torrt, ömsom poetiskt skirt språk ...« Niklas Qvarnström, Sydsvenskan.»Labatut har utifrån den moderna fysikens verklighetsproblem skrivit en nästan oupphörligt underhållande bok«. Lyra Koli, SvD.»... ju längre texten fortskrider, desto mer framträder dess karaktärer som mytologiska gestalter, föremål för dunkla drömsyner och underkastade krafter som de inte kan mer än ana, och vars beröring har förmågan att förgöra inte enbart dem själva utan allt som kan kallas för mänskligt.« Helena Granström, Expressen

One of The New York Times Book Review's 10 Best Books of 2021Shortlisted for the 2021 International Booker Prize and the 2021 National Book Award for Translated Literature A fictional examination of the lives of real-life scientists and thinkers whose discoveries resulted in moral consequences beyond their imagining. When We Cease to Understand the World is a book about the complicated links between scientific and mathematical discovery, madness, and destruction. Fritz Haber, Alexander Grothendieck, Werner Heisenberg, Erwin Schr dinger--these are some of luminaries into whose troubled lives Benjam n Labatut thrusts the reader, showing us how they grappled with the most profound questions of existence. They have strokes of unparalleled genius, alienate friends and lovers, descend into isolation and insanity. Some of their discoveries reshape human life for the better; others pave the way to chaos and unimaginable suffering. The lines are never clear. At a breakneck pace and with a wealth of disturbing detail, Labatut uses the imaginative resources of fiction to tell the stories of the scientists and mathematicians who expanded our notions of the possible.

Albert Einstein öppnar ett brev från första världskrigets östfront. Det innehåller lösningen på ekvationerna i hans allmänna relativitetsteori -- men också en aning om dess apokalyptiska konsekvenser. Matematikern Grothendieck fasar så djupt inför sina upptäckter att han klipper alla band till omvärlden. Fysikerna Schrödinger och Heisenberg, rivaler och fiender, når fram till motsatta versioner av kvantmekaniken och öppnar världar som ingen kunnat föreställa sig.En fruktansvärd grönska bygger på historiska fakta och verkliga personer, men är främst en roman om gränslös besatthet. Avklarnat och gåtfullt skrämmande låter Benjamín Labatut den mest ödesdigra dramatik visa sig i universums minsta delar -- och i människans feberdrömmar. Benjamín Labatut föddes i Rotterdam 1980. Som tolvåring flyttade han till Santiago de Chile, där han fortfarande bor. En fruktansvärd grönska är hans tredje bok, och den första som översätts till svenska.»En sak är säker: sällan har jag läst något så utsökt och stringent och idel givande. Underhållande, drabbande och med ett ömsom torrt, ömsom poetiskt skirt språk ...« Niklas Qvarnström, Sydsvenskan»Labatut har utifrån den moderna fysikens verklighetsproblem skrivit en nästan oupphörligt underhållande bok«. Lyra Koli, SvD.»... ju längre texten fortskrider, desto mer framträder dess karaktärer som mytologiska gestalter, föremål för dunkla drömsyner och underkastade krafter som de inte kan mer än ana, och vars beröring har förmågan att förgöra inte enbart dem själva utan allt som kan kallas för mänskligt.« Helena Granström, Expressen

When We Cease to Understand the World shows us great minds striking out into dangerous, uncharted terrain. Fritz Haber, Alexander Grothendieck, Werner Heisenberg, Erwin Schrödinger: these are among the luminaries into whose troubled minds we are thrust as they grapple with the most profound questions of existence. They have strokes of unparalleled genius, they alienate friends and lovers, they descend into isolated states of madness. Some of their discoveries revolutionise our world for the better; others pave the way to chaos and unimaginable suffering. The lines are never clear. With breakneck pace and wondrous detail, Benjamín Labatut uses the imaginative resources of fiction to break open the stories of scientists and mathematicians who expanded our notions of the possible.

La aventura de la ciencia convertida en literatura. Un libro inclasificable y poderosamente seductor. Las narraciones incluidas en este libro singular y fascinante tienen un hilo conductor que las entrelaza: la ciencia, con sus búsquedas, tentativas, experimentos e hipótesis, y los cambios que –para bien y para mal– introduce en el mundo y en nuestra visión de él. Por estas páginas des?lan descubrimientos reales que forman una larga cadena perturbadora: el primer pigmento sintético moderno, el azul de Prusia, creado en el siglo XVIII gracias a un alquimista que buscaba el Elixir de la Vida mediante crueles experimentos con animales vivos, se convierte en el origen del cianuro de hidrógeno, gas mortal que el químico judío alemán Fritz Haber, padre de la guerra química, empleó para elaborar el pesticida Zyklon, sin saber que los nazis acabarían utilizándolo en los campos de exterminio para asesinar a miembros de su propia familia. También asistimos a las exploraciones matemáticas de Alexander Grothendieck, que le llevaron al delirio místico, el aislamiento social y la locura; a la carta enviada a Einstein por un amigo moribundo desde las trincheras de la Primera Guerra Mundial, con la solución de las ecuaciones de la relatividad y el primer augurio de los agujeros negros; y a la lucha entre los dos fundadores de la mecánica cuántica –Erwin Schrödinger y Werner Heisenberg– que generó el principio de incertidumbre y la famosa respuesta que Einstein le gritó a Niels Bohr: «¡Dios no juega a los dados con el universo!» La literatura explora la ciencia, la ciencia se convierte en literatura. Benjamín Labatut ha escrito un libro inclasi?cable y poderosamente seductor, que habla de descubrimientos fruto del azar, teorías que bordean la locura, búsquedas alquímicas del conocimiento y la exploración de los límites de lo desconocido. «Labatut penetra el corazón de una realidad que pocos han visto antes que él, y que nadie ha descrito de esta manera. Un libro de terrorí?ca belleza» (Wolfram Eilenberger, autor de Tiempo de magos). «El prodigio de los escritos de Benjamín Labatut radica en su capacidad de acceder a dominios de enorme complejidad sin renunciar al rigor, al mismo tiempo en que convierte a estos cientí?cos en personajes de carne y hueso, figuras literarias puras que probablemente sean más verdaderas cuanto más parecen inventadas» (José Mário Silva, Expresso, Portugal).