Berit von der Lippe

Retorik och lärande – hur hänger det ihop? Enligt legenden om Korax och Tisias uppstod retorikämnet ur en önskan att lära sig tala och skriva konstruktivt, eller i alla fall effektivt. Men retorik och lärande kan också uppfattas i vidare mening, innefattande den humanistiska forskningens intresse för människan som samhällsvarelse, i ständig kritisk dialog med sig själv och andra. I boken Retorik och lärande. Kunskap – Bildning – Ansvar ger den retorikskandinaviska forskningsfronten sin syn på frågan, och visar vad som händer inom området just nu. Är retorikutbildning en utbildning till demokratiskt medborgarskap? Hur kan skolan utveckla elevernas tal- och argumentationsförmåga? Vilken roll spelar imitatio för vår förståelse av texter – och för det egna skapandet? Hur kan retoriken hjälpa oss att kritiskt granska samhällsdebatten och få syn på dess underliggande normer och maktstrukturer? I femton bidrag diskuteras detta och mycket mer under de tre rubrikerna kunskap, bildning och ansvar. Retorik och lärande samlar bidrag från den Nordiska konferensen för retorikforskning (NKRF) i Lund hösten 2014. Boken vänder sig till alla med intresse för språk, kommunikation och lärande i bred bemärkelse.

Norge var den første selvstendige nasjonen hvor kvinnene vant allmenn stemmerett. Hvorfor så tidlig? Kanskje kan noe av forklaringen ligge i stemmerettstilhengernes talekunst. Hva preger retorikken i de talene og innleggene som ble holdt fra stemme.rettskravet ble reist i 1885 til seieren var et faktum i 1913? I denne boka undersøkes viktige taler . for og mot kvinnestemmerett . av Gina Krog, Anna Rogstad, Ragna Nielsen, Johan Christian Heuch, Ole Olsen Malm og Fredrikke Marie Qvam. Flere av de nevnte kvinnene framstår i dag som både nasjonale og internasjonale strateger. Hvordan greide de kvinnelige pionerene å vinne respekt i offentligheten i en tid hvor en «offentlig kvinne» var det samme som en prostituert? Hvilke tråder kan trekkes fra datidens debatt til dagens diskusjoner om kultur og natur som forklaring på kjønnsforskjeller? Hvordan forsvarte konservative menn seg mot det de oppfattet som en kvinnelig syndflod? Dette er noen av spørsmålene som tas opp i denne boka. Foruten de seks norske taleanalysene presenteres taler fra stemmerettskampen i Sverige og USA. Dessuten inneholder boka et fyldig introduksjonskapittel. Avslutningsvis spør forfatterne «Hva så? Hva nå?» Retorikken i kampen om kvinnestemmeretten er skrevet for alle med interesse for historie, retorikk, kjønn, og politikk, men er særlig ment som en døråpner til temaet retorikk og kjønn.