Björn Billing

Under de senaste åren har ekokritiken vuxit mycket snabbt och många teoretiska positioner har omprövats. Utifrån olika ­perspektiv både anammar och kritiserar ekokritiken traditionella vetenskapliga modeller vilket har lett till en nyskapande ­metodologisk mångfald. I vissa fall utforskar ekokritiken mer natur­vetenskapligt betonade metoder, i andra fall tänjs gränserna för vad som inom humaniora brukar betraktas som vetenskap. Ekokritiska metoder introducerar denna metodologiska flora och är en praktisk ingång till ekokritiken. Den har skrivits av forskare från olika forskningsmiljöer och innehåller en rik uppsättning av olika perspektiv och analysverktyg.Boken lämpar sig väl som grundbok på kurser i litteraturstudier, ekokritik eller kurser där metodologi står i fokus. Boken kan också vara av intresse för dem som vill fördjupa sig i metodfrågor, skaffa sig ­underlag för diskussion eller hitta inspiration till egen forskning.

Fotografins födelse på 1800-talet var en avgörande händelse i de visuella konsternas historia -- en medieteknologisk omvälvning som förändrade förutsättningarna också för litterärt skapande. Litteraturens och fotografins fortsatta samverkan kom att sätta djupa spår i fältet för konstnärlig produktion under 1900- och 2000-talen. Några av dess uttryck och effekter diskuteras i Att skriva med ljus, där svenska, danska och norska författare rör sig från fotografen Nadars memoarer till filmskaparen Wim Wenders fototexter med nedslag hos bland andra Gertrude Stein, André Breton, Ivar Lo-Johansson, Asger Jorn och Elias Canetti. Medverkande författare: Björn Billing · Jørgen Bruhn · Johan Gardfors · Mats Jansson · Thomas Hvid Kromann · Kristoffer Noheden · Nils Olsson · Sonia Lagerwall · Unni Langås · Mikael van Reis · Hans Kristian Rustad · Louise Wolthers · Niclas Östlind

Ännu på 1700-talet trodde många att det fanns drakar i bergen. Vildmarken var en miljö man höll sig borta från. Det synsättet överges till stor del tack vare Jean-Jacques Rousseau och hans succéroman Julieeller Den nya Héloïse, som inspirerar generationer av fjälldyrkande romantiker med smak för sublima naturupplevelser.Utsikt från en bergstopp fokuserar på Rousseaus natursyn med utgångspunkt i Julie. Analysen leder in i hemlighetsfulla trädgårdar och ut på haven till exotiska öar – och framförallt upp till Alpernas toppar där världen kan betraktas med nya ögon.

Har den moderna musiken hamnat i en återvändsgränd? Har den förlorat stinget, börjat röra sig med tomma gester, invaggats i en falsk trygghet inom kulturlivets institutioner? Det ansåg filosofen och sociologen Theodor W Ardorno (1903-69) vid mitten av 50-talet. Det unga avantgardet var inte sent med att reagera på denna vidräkning från en av modernismens skarpaste och mest inflytelserika analytiker. debattens vågor gick höga ingenting mindre än frågan om den radikala konstens identitet och framtidsutsikter stod på spel. Den här studien tar sin utgångspunkt i denna debatt. Diskussionen leder över till en genomgång av vissa mer allmäna idéer hos Adorno och ger en fyllig bild som inrymmer såväl hans konstuppfattning som civilisationskritik. Här placeras hans tänkande i sitt idéhistoriska sammanhang, bl.a. uppmärksammas Adornos tidiga akademiska verksamhet i Frankfurt am Main och hans ambitioner som tonsättare och kritiker i 1920-talets Wien. Modernismens åldrande är den första större studien om Adorno på svenska.