Björn Lundberg

This edited volume aims to bring supervision to life and contribute to a better understanding of the relationship between the supervisor and the thesis-writing student.The authors believe and hope that discussing supervision in terms of metaphors will contribute to a more profound mutual understanding between student and supervisor, a deeper understanding of the context(s) of supervision, reduce frustrations, and facilitate a more productive and harmonious collaboration between student and supervisor.By illustrating each metaphor with a piece of comic art, the book aims to contribute to further reflection and discussion about the knowledge and know-how that the authors present through their metaphors.

När Neil Armstrong som första människa klev ner på månens yta 1969 markerade hans steg kulmen på en intensiv kapplöpning mellan USA och Sovjetunionen om att utforska rymden. Bakom de kostsamma satsningarna på allt större och mer avancerade raketer fanns både nationell prestige och säkerhetspolitiska intressen. I Kampen om rymden skildrar historikern och skribenten Björn Lundberg hur kalla krigets supermakter använde rymden som en skådeplats för fredlig tävlan, där vetenskap och ny teknik placerades i förgrunden. Men han kartlägger också den kapplöpning som under sträng sekretess parallellt pågick bakom kulisserna, där rymden införlivades i kalla krigets säkerhetspolitiska spel. Den som kontrollerade rymden, sades det, skulle också kunna kontrollera livet på jorden.Det är en berättelse om historiska framgångar och dramatiska tragedier, kryddad med topphemlig forskning, politiska strider och astronauter som hela tiden arbetade med livet som insats.

»En mycket lyckad biografi, som skickligt placerar Hägg i hans samtid och ger läsaren en förståelse för perioden ... intressant läsning.« Svenska Dagbladet»Lundberg är en mycket flyhänt författare, som skriver medryckande Det är en bok som är väl värd att läsa för alla idrottsintresserade.« idrottsforum.org »Björn Lundberg lyckas sätta in Gunder Hägg i sin tid och förklara de samhällskrafter som gjorde honom till ett fenomen.« Ölandsposten»En kunnig, intressant och inte minst spännande biografi över idrottsikonen Gunder Hägg ... Det är flyhänt skrivet och så rafflande att till och med referaten av gamla lopp skapar lätt andfåddhet.« BTJGunder Hägg påstod själv att han var ointresserad av idrott, och att han avskydde att träna. Ändå slog han både konkurrenter och idrottsjournalister med häpnad när han som okänd artonåring besegrade den finländske löparen Gunnar Höckert, regerande olympisk mästare och världsrekordhållare, inför en jublande publik i Östersund. I början av 1940-talet slog Gunder Hägg femton individuella världsrekord i friidrott och år 1946 innehade han världsrekorden på alla medeldistanser. Efter kriget blev Gunder Hägg anklagad och fälld av Svenska friidrottsförbundet för att ha tävlat mot betalning vilket vid denna tid var emot förbundets regler. Han blev avstängd på livstid. I biografin Frontlöparen berättar Björn Lundberg den fascinerande historien om Gunder Häggs uppgång och fall. Det är även en berättelse om det svenska folkhemmet, och om en man som både bokstavligt och bildligt sprang ifrån sin samtid.Björn Lundberg är disputerad historiker och har en journalistisk bakgrund, bland annat som redaktör för tidskriften Allt om Historia. Han är dessutom en inbiten löpare.Fler röster om boken: »En kunnig, intressant och inte minst spännande biografi över idrottsikonen Gunder Hägg ... Historien om Hägg har aldrig berättats så utförligt tidigare, trots att den har alla ingredienser en bra berättelse behöver ... Lundberg berättar inte bara om en exceptionell idrottstalang utan ger också en bild av den tidens svenska samhälle och självbild. Det är flyhänt skrivet och så rafflande att till och med referaten av gamla lopp skapar lätt andfåddhet.« BTJ»En alldeles utmärkt biografi ... Den fattiga uppväxten, en kort intensiv löparkarriär och 50 års pensionering skildras utan att tappa tempo och med spänst i språket ... Det är ett viktigt och undanskymt stycke svensk 1900-talshistoria ur ett mycket underhållande perspektiv.« Bloggen Max tio tår »Björn Lundberg lyckas sätta in Gunder Hägg i sin tid och förklara de samhällskrafter som gjorde honom till ett fenomen.« Gävle Dagblad

Vad behöver barn och ungdomar lära sig för att kunna bli goda medborgare? Frågan har återkommit i debatter om barnuppfostran, utbildning och demokrati i mer än ett sekel. I Naturliga medborgare undersöker historikern Björn Lundberg friluftsliv som metod för medborgarfostran i två svenska barn- och ungdomsverksamheter: scoutrörelsen och Unga Örnar. Varför ansågs det viktigt att barn och ungdomar gav sig ut i naturen för att fostras till medborgare? Vad skulle de lära sig där, bortom civilisationen, som de sedan kunde ha nytta av i vardagen? Boken belyser en tidigare förbisedd arena för ungdomens demokratiska fostran. I blickfånget står perioden 1925 1960. Årtiondena efter den parlamentariska demokratins genombrott i Sverige fördes en livlig diskussion om farhågor och möjligheter knutna till medborgarskapet. Samtidigt blev friluftsliv en populär fritidssysselsättning i bredare folklager. I sin undersökning följer Björn Lundberg scoutrörelsens och Unga Örnars verksamhet från mellankrigstidens campingvåg via beredskapsårens nyttoinriktade arbete till efterkrigstidens debatt om vildmarksromantik och ungdomens fritid. Björn Lundberg (f. 1982) är historiker vid Lunds universitet. Han har en bakgrund som redaktör på tidskriften Allt om Historia och är författare till boken 100 historiska listor (2012). Han har också medverkat i antologin Politik underifrån (2016) och översiktsverket Världens historia i årtal (2008). Naturliga medborgare är hans doktorsavhandling.

Sveriges moderna historia framställs ofta som en fredlig rörelse mot ökad demokrati och jämlikhet. De stora konflikter som präglat Europas 1900-tal har i Sverige undvikits helt eller lösts med kompromisser. Så har den svenska självbilden sett ut, men under senare år har samförståndsberättelsen börjat ifrågasättas. I Politik underifrån skriver historiker och samhällsvetare om politiska och sociala konflikter i 1900-talets Sverige då människor har brutit mot den dominerande politiska kulturens normer för hur man får göra politik och vilka som får delta i politiska processer. De nio bidragen ger ny kunskap om ett antal kollektiva konfrontationer, där vanliga människor genom utomparlamentariska aktioner bidragit till att forma svensk politisk historia. Från rösträttsstriden i början av seklet, över gatukravaller, vilda strejker och den gryende miljörörelsens kamp, till konflikter om vem som har rätt att använda det urbana rummet åren efter murens fall. Antologins fokus är spännande episoder ur det förflutna, men den kan också användas för att ställa viktiga frågor om vår egen samtid. När kan utomparlamentariska metoder sägas berika och utveckla demokratin, och när passeras den gräns då den parlamentariska demokratin hotas? De historiska perspektiv som presenteras i Politik underifrån är viktiga för den diskussion om demokratins former som måste föras i vår egen tid. INNEHÅLL: Andrés Brink Pinto, Martin Ericsson & Stefan Nyzell Verktygslåda för konfliktforskare Magnus Olofsson Rösträttskravallerna i Stockholm 1902 och den återvunna demonstrationsrätten Fredrik Egefur "Polisen har stulit vårt standar!" Två antimilitaristiska demonstrationer i Helsingborg 1906 Karin Jonsson "Stockholmspolisen far fram som hunner och bödlar." Den sista stora demonstrationen för rösträtt i Stockholm 5 juni 1917 Stefan Nyzell Eskilstunakravallerna 1937. En kamp om rätten att få supa sig full Björn Lundberg Nyårskravallerna i Malmö 1946-47. Sveriges första ungdomsupplopp? Eva Schmitz Städerskestrejken 1974-75. En nedtryckt grupp kräver högre lön och respekt för sitt arbete Jenny Jansson & Katrin Uba Motströms. Kampen mot kraftverket i Sölvbacka strömmar 1972-79 Martin Ericsson Ockuperat område. Striden om brandstationen i Jönköping 1982 Johan Pries & Karin Zackari "Här slutar Sverige." Ockupationen på Ringgatan i Malmö 1990

I 100 historiska listor sammanfattar Björn Lundberg världshistorien i listform och ger oss underhållande fakta ur nya och oväntade synvinklar. Här trängs historiska märkligheter och märkvärdiga människor, krig och politik, konst, kultur, brott och straff och många andra fascinerande teman. Inget ämne är för stort eller för litet för att kunna få en plats i något av bokens 12 listfyllda kapitel, som bland annat bjuder på 9 legendariska kroppsdelar, 10 berömda citat som aldrig sagts, 6 korta krig, 10 okända böcker av kända personer, 15 personer som egentligen hette något annat, 10 skäl till att medeltiden inte var någon medeltid, 8 berömda enstöringar och mycket, mycket mer. En underhållande historiebok för den riktigt allmänbildningsfrälste.Björn Lundberg är till vardags redaktör på tidningen Allt om historia.

I 100 historiska listor sammanfattar Björn Lundberg världshistorien i listform och ger oss underhållande fakta ur nya och oväntade synvinklar. Här trängs historiska märkligheter och märkvärdiga människor, krig och politik, konst, kultur, brott och straff och många andra fascinerande teman. Inget ämne är för stort eller för litet för att kunna få en plats i något av bokens 12 listfyllda kapitel, som bland annat bjuder på 9 legendariska kroppsdelar, 10 berömda citat som aldrig sagts, 6 korta krig, 10 okända böcker av kända personer, 15 personer som egentligen hette något annat, 10 skäl till att medeltiden inte var någon medeltid, 8 berömda enstöringar och mycket, mycket mer. En underhållande historiebok för den riktigt allmänbildningsfrälste.Björn Lundberg är till vardags redaktör på tidningen Allt om historia.