Bo Hugemark

Under det kalla kriget hade Sverige en av de större arméerna i världen. I ett skarpt läge hade landet kunnat mobilisera uppemot 800 000 soldater. Inte bara människor, bussar och lastbilar var krigsplacerade, utan hela samhället kunde gå från fred till krig på mycket kort tid. Miljontals svenskar kom genom åren att få en i förväg bestämd roll i detta väldiga krigsmaskineri. Den stora armén presenterar i detalj hur armén var organiserad, hur den var utrustad och beväpnad och hur den skulle ha fungerat i krig. Boken är inte bara en nostalgisk resa till ungdomen för flertalet svenska män över 45 år, utan även en rikt illustrerad presentation av Sveriges största projekt genom tiderna.

"Fredssoldater" är temat för Armémuseums årsbok, en extra stor volym för de två åren 2008/2009. Lång väntan där ingenting händer och hjälpande insatser i svårt härjade krigsområden är olika sidor av en fredssoldats uppdrag. På Försvarsmaktens hemsida sägs det att 1 800 svenskar gör utlandstjänst varje år. I det moderna försvaret ska oroshärdar stoppas där de uppstår och konflikter begränsas från att spridas över stora områden. Armémuseum vill genom denna bok ge ett historiskt perspektiv på opretationerna och även ge aktuella inblickar i svenska utlandsinsatser av idag. De tolv artiklarna i boken berättar utförligt om utlandsstyrkan, dess historia och utveckling och i flera fall utifrån personliga erfarenhter. Frågor som ställs i artiklarna och i försök att besvaras är till exempel: - Vad gör vi för nytta? - Har vi förmåga i värnpliktsarmén att hitta soldatmaterial? - Vilka uppgifter har kvinnorna i de fredsbevarande operationerna? - Hur är det att komma hem? - Har vi lärt oss någonting? Boken är en aktuell och intressant fördjupning i ämnet.

Armén har spelat en helt central roll i Sveriges historia, för den svenska kulturen, för samhället i stort och för en liten nations möjligheter att hävda sig på en stor arena. En svensk armé har i någon mening alltid funnits. Ett militärt försvar har varit en nödvändighet genom hela historien. Men det var kung Gustav Vasa som på 1500-talet samlade och organiserade armén som en del av den svenska centralmakten, i ett rike med ambitioner. Utvecklingen var typisk för hela Europa, när nationalstater konsoliderades och konkurrensen om världshandeln tilltog. Sverige blev nu en av Nordeuropas starkare militärmakter. Under loppet av 1600-talet fick Sverige rent av rollen som en regional stormakt genom arméns framgångar på kontinenten. När Europas arméer efter franska revolutionen och under Napoleonkrigen, kring sekelskiftet 1800, närmast tiodubblade sina numerärer fick Sverige söka sig en ny roll. Sverige stod från och med nu vid sidan av både små och stora krig i Europa. Först med det kalla kriget i modern tid blev Sverige åter något av en regional stormakt. Detta är den svenska arméns historia.

Trettio år efter murens fall är 1989 års värden demokrati, marknadsekonomi, europeisk integration återigen ifrågasatta. Hur ser hotbilden ut? Vilka misstag har begåtts och hur ser vägen framåt ut? Det öppna samhället måste försvaras. Demokratierna måste skyddas mot angrepp och utpressning från främmande makter. Men försvaret kan inte bara vara militärt. Lika viktigt är att förmedla den liberala demokratins principer till nya generationer och att motverka extremism på hemmaplan. Både pennan och svärdet behövs. För säkerhets skull är en antologi skriven till minne av Mats Johansson (1951-2017), skribent och politiker, och mångårig medarbetare på Timbro. Mats var även grundare till tankesmedjan Frivärld. Antologin innehåller texter av: Robert Dalsjö, Bo Hugemark, Gunnar Hökmark, Tove Lifvendahl, PJ Anders Linder, Anna-Lena Lodenius, Stefan Olsson, Gudrun Persson, Henrik Sundbom och Katarina Tracz Om redaktören Stefan Olsson är fil dr i statskunskap och tidigare verksam på tankesmedjan Frivärld, Totalförsvarets forskningsinstitut och Uppsala universitet. Sedan 2018 är han regionstyrelsens ordförande i Region Uppsala.

Hur skulle Sverige ha försvarat sig mot en sovjetisk invasion under det kalla kriget? Flottan och flyget skulle efter ett krigsutbrott ha försökt hindra en angripare att nå svensk mark. Om det misslyckades var det den mobiliserade arméns sak att gå till motangrepp. Det handlade om att sätta in uppemot 60 000 svenska soldater åt gången i operationer som förde tankarna till andra världskriget. Att avvärja ett stormaktsangrepp, vars art vi aldrig kunde förutse i detalj, krävde en mångfald av välutbildade och välutrustade förband. Avgörande var att dessa stridskrafter kunde sättas på krigsfot och därefter samordnas i en operation. Det krävde en omfattande planering, men också en förmåga att tillämpa planerna flexibelt eller att frångå dem helt. Huvudansvaret för detta låg på befälhavarna i de sex militärområdena. Hur det hela var tänkt att fungera beskrivs i boken med aldrig tidigare publicerade detaljer. Fokus ligger på de operativa planerna i de tre militärområden som ansågs mest hotade: Övre Norrland, Öst och Syd. Boken belyser det gamla invasionsförsvarets styrkor och svagheter. Genom att konkret beskriva operationskonstens tidlösa principer kan den förhoppningsvis vara till nytta för dagens och morgondagens militära planerare.