Bodil Malmsten

Walter Hirsch (1934- 2012) är en av de ledande gestalterna i svensk fotografihistoria. Med sitt säreget filmiska stillbildsfotografi kom han att bilda skola för generationer av svenska fotografer från slutet av 1960-talet och fram till idag. Nu kommer boken med hans bilder!

Nästa som rör mig (1996) är berättelsen om Johanna. Hennes ansikte fanns världen över. Hon var modell. Det är hon inte längre. Nu står hon på Pont Neuf och slänger stulna kontokort ner i Seine. Det här är berättelsen om vad som hände, om varför hon är ensam i Paris, och varför hon bär på en kniv.Detta är en print-on-demand-utgåva. Läs mer på www.albertbonniersforlag.se/pod

»Och en månad går fortare nu än ett hjärtslag är den fjärde av mina loggböcker. Loggböckerna hör ihop, inte bara för att titlarna är tagna från poeter som springer fram och tillbaks mellan böckerna, utan för att det hela blir en berättelse om ett av mina liv, det liv som skymtar på min blogg. Livet på bloggen är inte mitt privatliv, loggböckerna är inte bloggböcker, loggböckerna börjar där bloggen slutar och innehåller också texter från andra håll. Och bilder.Början av boken utspelar sig fortfarande i staden efter Finistère, men trots Atlanten, trots grannarna - de galna, oumbärliga grannarna, trots mitt skrivande, läsande, det franska språket, kulturen och sjukvården, tågen som går enligt tidtabellerna, snäckorna och de märkliga maneterna på stränderna, de amerikanska polisserierna med våldsbenägna psykopater som jag ser på kvällarna, trots allt som är bra, allt som jag kommer att uppskatta helt och fullt först när jag har lämnat det, trots allt, är jag på väg därifrån.«Bodil MalmstenBODIL MALMSTEN [f. 1944] har med sina diktsamlingar och romaner, och på senare år inte minst genom sitt flitiga bloggande på www.finistere.se, blivit en av våra mest folkkära författare. De tre första av hennes loggböcker, där hon skriver om och vidareutvecklar material från bloggen, har sammanlagt sålt i närmare 250.000 exemplar i inbundet och pocket. Tre år efter den senaste loggboken en tid som bland annat inneburit en flytt tillbaka till Sverige från Frankrike och Finistère kommer nu Och en månad går fortare nu än ett hjärtslag, den efterlängtade fjärde boken i serien.»Bodil Malmsten skriver om intigheter, som överblivna tejprullar och bortkomna postpaket. Men hon har också en underbar förmåga att avvinna intigheterna en dold betydelse och avlyssna det skrik som finns i tillvaron och inte minst i hennes eget bröst. Den Bodil Malmsten vi möter i hennes nya bok är en ensam människa, stolt, sårbar och skarp som en sågklinga.« ÅKE LEIJONHUFVUD, SYDSVENSKAN»Ett riktigt allkonstverk. Det är bara att skaffa boken och bläddra, så hittar du pärlorna och de små smyckestenarna. Det glänser och glimmar om Bodil Malmsten. Och gnistrar också den här gången av helig vrede mot orättvisorna.« TIDNINGEN KULTUREN»Jag måste utfärda en allvarlig varning: Bodil Malmstens loggböcker är kraftigt beroendeframkallande. Man vill glupskt och otåligt läsa mer. Hon skapar en trollkrets av ord som trots eller rättare sagt: tack vare sin oförställda vardaglighet och förankring i det liv vi alla lever förblir oavbrutet fängslande.« CRISTER ENANDER, GEFLE DAGBLAD»Betraktelserna är poetiska, lakoniska och roliga. En fin bok.« JOSEFIN HOLMSTRÖM, SVENSKA DAGBLADET»Och en månad går fortare nu än ett hjärtslag är ännu ett melankoliskt litet fönster in i en observant, skrivande människas odramatiska vardag. Det är också, liksom de tre föregångarna, en vacker bok med diktcitat och författarens egna fotografier som släpper in luft i den tuktade texten.« DIANA HOLMBERG, HELSINGBORGS DAGBLAD»Det ogreppbara med böckerna ger frihet: När man inte vet hur man ska läsa dessa korta och disparata kapitel alla skulpterade i ett utsökt språk så får man helt enkelt hitta på ett eget sätt. Jag upptäcker att det kan vara riktigt njutbart att åka fort och utan mål. Det är nästan så att jag tänker att det vore helt okej om Bodil Malmsten aldrig lyckas få fason på den där stora romanen.« ARBETARBLADET»Det är boken igenom väldigt Malmsten: formuleringarna är på topp och det enda som skiljer bloggböckerna från Malmstens andra mer självbiografiska böcker är att tonen är ännu mer tillbakalutad och avslappnad, dock inte språket som är lika väl vässat som i romanerna, pjäserna och diktsamlingarna.« LITTERATURMAGAZINET»Bodil Malmsten är något så sällsynt som en samtida, svensk satiriker. I denna loggbok finns ett annorlunda existentiellt djup som handlar om människovärde, frihet och sårbarhet i en omild tid då allt tycks bli en fråga om pengar.« STISKALO.COM»Bodil Malmsten tycker själv att detta är hennes proustiana, men jag tycker att hon lika mycket fångar Montaignes essäistiska flyktighet. Att det är skrivet med fransk espri råder inget tvivel om. Luftigt och blytungt på en gång. Som en ballong, kanske, där ilskans heta andedräkt får farkosten att stolt lyfta.» ÖSTERSUNDS-POSTEN»Litterärt innebär återvändandet till Sverige ett lyft. Som en person som varit borta ett tag synar Bodil Malmsten Sverige och det svenska med en frisk och vass blick.« TRELLEBORGS ALLEHANDA»Läs och njut säger jag bara. Det finns få som är vassare än Bodil Malmsten.« ENLIGTO.SE

Kom och hälsa på mig om tusen år är en fristående fortsättning på Hör bara hur ditt hjärta bultar i mig, min loggbok, dagslägesberättelse, journal. Fristående för att ingenting som har hänt förut har hänt igen, fortsättning för att ett nytt år har följt på det förra. Världen är gammal men det som händer är nytt. Vem hade trott att hela västvärlden – inklusive Frankrike och Italien – utan vidare skulle finna sig i rökförbud på barer och restauranger? Den här boken handlar inte om förändringen av västvärldens rökvanor, självklart inte, den handlar om sig själv, om sin författare, om sina läsare. En bok handlar om vad den handlar om och skulle jag – med några ord – kunna säga vad boken handlar om hade jag inte behövt skriva den. Bodil Malmsten, Finistère Rikt illustrerad i färg med fotografier och illustrationer av författaren och andra. ”Hör bara hur ditt hjärta bultar i mig är en bok att skämma bort sig med och att må bra med.” Eva Dandanelle, Hallandsposten ”Att läsa Bodil Malmsten är en njutning; hon kan skriva om vad som helst och det blir nästan alltid tänkvärt, vackert - och underhållande. Rolig form med funderingar kring det mesta, illustrerat med egna fotografier.” Maria Näslund, Expressen ”Tonen är därtill så otvunget förtrogen, som om samma hjärta verkligen bultar i oss alla, här och nu.” Barbro Westling, Aftonbladet ”Det är sympatiskt, det är lättviktigt, det är smått beroendeframkallande...” Ann Lingebrandt, Kristianstadsbladet

Lagom till 60-årsdagen i september utkommer Bodil Malmstens första självbiografi: Den som gudarna älskar dör inte - Mitt första liv. Hon minns sin första film, den om tandtrollen Karius och Baktus, och hon minns sin första kyss. Mitt första liv handlar om den för varje dag allt mer fantastiska barndomen i en by i mellersta Norrlands fjälltrakter och om ungdomen i London och Vällingby. Det är glesbygd och fräknar, norrsken och underläge, storstäder inte lika verkliga som hembyn. I kapitlet "Ångermanna-gatan" berättar Bodil Malmsten om sitt livs, än i dag, värsta upplevelse. Det var inte när hon vid sjutton års ålder var på vippen att dö - hennes livs värsta upplevelse var värre än döden, mycket värre. Mitt första liv är illustrerad med teckningar av Bodil Malmsten och fotografier ur hennes familjealbum. Dokument som lever kvar så länge Bodil Malmsten gör det, för alltid. "Att jag skulle dö är lika otänkbart som att jag blir sexti, det faller på sin egen orimlighet." ”En viktig författaregenskap är ett nära och omisskännligt personligt tilltal. Och tar man fasta på just det är Bodil Malmsten en av våra absolut bästa författare.” Aftonbladet ”Det som gör Bodil Malmstens bok så uppfriskande är att hon inte gullar med det förflutna. (...) Hon låter de personliga minnena glänsa i all sin förföriska och djupt subjektiva prakt. Sen dekonstruerar hon dem och använder dem som material för sina träffsäkra, våldsamma, humoristiska och rasande uppgörelser med sig själv och omvärlden.” Göteborgs-Posten

Det finns böcker om hur man ska leva, om hur man förverkligar sig själv och blir en lycklig människa. Det här är en sådan bok. Du tar personerna i boken som förebild och gör tvärtom. För att lämna röstmeddelande TRYCK STJÄRNA är en lägesrapport inifrån dagens Sverige. Fem svenska människor i olika åldrar pratar för sig själva. De skulle kunna prata med varandra men eftersom de är svenska människor som inte känner varandra så gör de inte det. Bert-Ove är långtidssjukskriven och heltidsensamstående. Giselle är överklass men har råkat bli anhörig och därmed underklass. Edvard har allt men går omkring och skjuter upp att skjuta sig. Jessica har en vrede som är större än hon själv och det är bra. Och Thomasine, en gammal kvinna från Norrlands inland, som tränar på kärlek men inte hat. Det är inte synd om de här människorna och det är inte jag som är Thomasine. Inte mer än vad jag är Bert-Ove, Edvard, Jessica och Giselle. Bodil Malmsten, Finistère maj 2005

Provides observations on a range of subjects such as: how not to buy plants, the elicit pleasures of bargain-hunting, the misery of writer's block, social democracy, racism, tulipomania, the stubbornness of bank managers, and more. This book offers reader a window onto a solitary life.

Hör bara hur ditt hjärta bultar i mig är en loggbok, Bodil Malmstens journal över ett år i mitten av 2000-talet. Om vardagen i Finistère, stockholmsbesöken, förortsupproren i Frankrike, passenheten i Stockholm. The Shield, Paris Hilton, Orhan Pamuk, poesi. Och mullvadarna, dessa mullvadar i sina tunnlar under huset. Tänkvärt och underhållande berättar hon, med den språkliga finess som hennes läsare kommit att känna och älska. Hon illustrerar med sina egna teckningar och fotografier i fyrfärgstryck; allt inom vackert gyllene pärmar med gummiband och förvaringsfickor i rispapper. ”Men Bodil Malmsten funderar, och jag är glad över att få vara med. Ibland glider hon över i poesi, ibland är boken rena katalogen eller uppslagsverket. Men Hör bara hur ditt hjärta bultar i mig har en alldeles speciell torrhumor. Och, tvärs igenom, ett genomblåst och böjligt språk som är en spänstig motpart till kvirret.” Ingela Lind, Dagens Nyheter ”Ett fyrverkeri av spontaniteter; vardagen i Finistère, på buss 2 i Stockholm – allt blir exotiskt med Malmstens nyfikna blick. Hon bjuder på bitar av andras poesi. Fotona har hon tagit själv. Humor, lekfullhet – en riktig må-bra-bok.” Knut-Göran Källberg, Expressen

Det finns böcker om hur man ska leva, om hur man förverkligar sig själv och blir en lycklig människa. Det här är en sådan bok. Du tar personerna i boken som förebild och gör tvärtom. För att lämna röstmeddelande TRYCK STJÄRNA är en lägesrapport inifrån dagens Sverige. Fem svenska människor i olika åldrar pratar för sig själva. De skulle kunna prata med varandra men eftersom de är svenska människor som inte känner varandra så gör de inte det. Bert-Ove är långtidssjukskriven och heltidsensamstående. Giselle är överklass men har råkat bli anhörig och därmed underklass. Edvard har allt men går omkring och skjuter upp att skjuta sig. Jessica har en vrede som är större än hon själv och det är bra. Och Thomasine, en gammal kvinna från Norrlands inland, som tränar på kärlek men inte hat. Det är inte synd om de här människorna och det är inte jag som är Thomasine. Inte mer än vad jag är Bert-Ove, Edvard, Jessica och Giselle. Bodil Malmsten, Finistère maj 2005

Lagom till 60-årsdagen i september utkommer Bodil Malmstens första självbiografi: Den som gudarna älskar dör inte - Mitt första liv. Hon minns sin första film, den om tandtrollen Karius och Baktus, och hon minns sin första kyss. Mitt första liv handlar om den för varje dag allt mer fantastiska barndomen i en by i mellersta Norrlands fjälltrakter och om ungdomen i London och Vällingby. Det är glesbygd och fräknar, norrsken och underläge, storstäder inte lika verkliga som hembyn. I kapitlet "Ångermanna-gatan" berättar Bodil Malmsten om sitt livs, än i dag, värsta upplevelse. Det var inte när hon vid sjutton års ålder var på vippen att dö - hennes livs värsta upplevelse var värre än döden, mycket värre. Mitt första liv är illustrerad med teckningar av Bodil Malmsten och fotografier ur hennes familjealbum. Dokument som lever kvar så länge Bodil Malmsten gör det, för alltid. "Att jag skulle dö är lika otänkbart som att jag blir sexti, det faller på sin egen orimlighet." För utgivningen av Mitt första liv startar Bodil Malmsten bokförlaget Finistère ("världens ände", där Bodil är bosatt sedan 1999). Utgivningen sker i samarbete med Modernista. ”En viktig författaregenskap är ett nära och omisskännligt personligt tilltal. Och tar man fasta på just det är Bodil Malmsten en av våra absolut bästa författare.” Aftonbladet ”Det som gör Bodil Malmstens bok så uppfriskande är att hon inte gullar med det förflutna. (...) Hon låter de personliga minnena glänsa i all sin förföriska och djupt subjektiva prakt. Sen dekonstruerar hon dem och använder dem som material för sina träffsäkra, våldsamma, humoristiska och rasande uppgörelser med sig själv och omvärlden.” Göteborgs-Posten