Cecilia Pettersson

Fysiska inne- och utemiljöer erbjuder olika förutsättningar för människans hälsa och därför är båda miljöerna betydelsefulla att ha tillgång till vid genomförande av vård, omsorg och rehabilitering. Vård, omsorg och rehabilitering utomhus omfattar det tvärvetenskapliga kunskapsområdet hälsa och landskapsarkitektur/miljöpsykologi. Boken är den första svenska kurslitteraturen som utgår från denna skärningspunkt där förutsättningarna för att lyckas med vård, omsorg och rehabilitering utomhus inom regionala, kommunala och privata sammanhang beskrivs. Tillsammans redogör 58 författare och erfarenhetsskildrare för det aktuella evidensläget inom området samt hur hälsofrämjande och kvalitetssäkrade utemiljöer kan utformas och nyttjas. Personliga och professionella upplevelser av att delta i vård, omsorg och rehabilitering utomhus är också i fokus. Även djurs medverkan i behandlingsinsatser berörs.Syftet med boken är att bidra med nya perspektiv på vård, omsorg och rehabilitering utomhus och att fungera som en pådrivande faktor i utvecklingen och implementeringen av nya arbetssätt inom området.Bokens riktar sig till studenter, yrkesverksamma och beslutsfattare inom vård, omsorg och rehabilitering. Även yrkesverksamma inom utformning, anläggning och skötsel av utemiljöer samt djur- och naturbrukspersonal kan finna boken intressant.

Mamma, moderskap - orden bågnar idag av nya innebörder när tekniken och samhället förändras. Överallt hittar vi historier om moderskap i romaner, essäer, dikter, patientupplevelser, bloggar och digitala diskussionstrådar. Både i litteraturen och verkligheten handlar det om ensamhet och social isolering, men också om styrka och gemenskap.Mamma hursomhelst är en samling berättelser som reflekterar över erfarenheter från en mängd olika håll. Här blandas bidrag från forskare, kulturskribenter och skönlitterära författare. Boken innehåller berättelser om förlossningsdepression, om att vara pappa och gravid, om BB-vård, mor-dotterrelationer, tankar kring att vara adoptivmor, om att inte vilja eller inte kunna få barn, om att vara mamma i ett nytt land med ett nytt språk och mycket annat. En del texter handlar om djupt traumatiska upplevelser. Andra är skarpa och roliga granskningar som synliggör invanda mönster och vanetänkande. Boken inspirerar till samtal och idéer om ett högaktuellt ämne.Medverkande: Aase Berg, Ulrika Dahl, Emma Eleonorasdotter, Kristin Eliasson, Jenny Engström Baron, Erik Masao Eriksson, Margaretha Fahlgren, Gabriele Griffin, Anneli Jordahl, Christian Lenemark, Merete Mazzarella, Cilla Naumann, Cecilia Pettersson, Christine Rubertsson, Sigrid Schottenius Cullhed, Anna Soltorp, Maria Svenning, Sara Sylvén, Cecilia Torudd, Helena Wahlström Henriksson, Anna Williams.

Allvarligt talat: Berättelser om livet utforskar det allvarliga från olika tider och sammanhang. Betydelsen av ordet allvarligt följer tre linjer. En rör människans existens, helt enkelt meningen med livet. I alla tider har denna fråga varit aktuell. En annan klargör hur sjukdom och död har gripit in i och vänt upp och ned på människors liv. Smärtorna inför insikten om livets förgänglighet bär tidlöshetens tecken, om än uttrycken varierar. Allvarets tredje betydelse poängterar orättvisa samhällsvillkor och rädslan inför genomgripande förändringar. Boken är en historisk resa, från antiken till vår tid. Olika tider skapar varierande former av allvar. Resan påminner om att det djupt mänskliga kan kännas igen från en tid till en annan. Författarna är alla verksamma forskare i humaniora. Här samlas historiker, litteraturvetare, religionshistoriker, musikvetare, språkvetare, konstvetare, antikvetare och arkeologer för att utforska livets och samhällets allvar. Forskarna studerar dödens symbolik i skiftande tider och pekar på hur rädsla för sjukdom och död alltid har varit aktuell. De visar hur könsnormer i högre grad begränsat kvinnor än män, hur det förflutna uttolkas genom manliga glasögon och vilka skeva uppfattningar som nutiden därför har. De framhåller också den oro som djupgående samhällsförändringar, krig och andra trauman har fört med sig. Biografiska perspektiv används för att komma nära det allvarliga i livet. Genom bokens alla aspekter på mänskligt allvar kan vi få nya kunskaper om historiens och livets skiftande förutsättningar. Budskapet är tydligt: humaniora är på allvar.

Böcker, dagstidningar och tidskrifter har fortfarande ett fast grepp om svenska folket. De senaste årtiondenas medieutveckling har också inneburit att mycket läsning numera sker på skärmar av olika slag. Läsning kan innebära vidgade vyer och ökade kunskaper, insikt i hur andra människor handlar och tänker, svindlande äventyr och läkande terapi men också att vi kan ta del av och följa bruksanvisningar och matrecept. De flesta av oss läser omedvetet och utan större ansträngning, men varje generation måste erövra läsförmågan på nytt och det kan vara ett problem. Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2013/2014 kastar sig från Heliga Birgitta till Harry Potter, från Selma Lagerlöf till Snobben. Boken vänder sig till alla som vill förstå mer om vad läsning kan innebära.

När gammelmorfar Gunnar dör, är det som om marken under hennes fötter försvinner och hon börjar fundera över vad som egentligen händer när någon dör. Upphör man bara att finnas från en stund till en annan? Eller kommer man till himmelriket och får bo där i all evighet och ha det bra, som gammelmormor tror? Finns det något sätt att förhindra åldrande och död? Och hur skulle det vara om döden inte fanns, om den på något sätt gick att undkomma?Evigt liv – kan man leva för alltid?är en faktabok som utforskar olika föreställningar om livet efter döden i olika religioner, kulturer och tider. Det är också en bok om människans längtan och drift att vilja leva för evigt och frågeställningar kring mänsklighet och teknik. Som läsare får du till exempel veta mer om hur och varför de döda mumifierades i Egypten för 4000 år sedan och om Cryonics institute i USA, där man fryser ner och bevarar människor som dött, i väntan på en teknik som kan återuppliva dem.

Kan vi må bättre genom att läsa litteratur? Vilken litteratur i så fall? Och hur går det egentligen till att läsa i hälsofrämjande eller personlighetsutvecklande syfte? Frågorna utgör utgångspunkter i det första större verket om biblioterapi på svenska. Cecilia Pettersson är fil.dr i litteraturvetenskap och verksam vid Göteborgs universitet. Hon har forskat i biblioterapi sedan 2011 och är flitigt anlitad som föreläsare i ämnet.

I Cecilia Petterssons litteratur­vetenskapliga avhandling Märkt av det förflutna? riktas sökarljuset mot vilket märkligt och paradoxalt fenomen minnet är: flyktigt och bedrägligt men samtidigt kraftfullt och helt centralt i våra liv. Avhandlingen tar sin utgångspunkt i det stora intresse för minnet som präglar 1990-talets konst, litteratur, film, samhällsdebatt och vetenskapliga forskning. Genom att studera fem svenska romaner (Kapten Nemos bibliotek av P.O. Enquist, Musselstranden av Marie Hermanson, Nästa som rör mig av Bodil Malmsten, Dom av Cilla Naumann och Medan tiden tänker på annat av Niklas Rådström) och ett antal för det sena 1900-talet centrala minnesteorier undersöker Cecilia Pettersson hur vi idag föreställer oss minnet. Hon visar att det framför allt är de problematiska aspekterna av minnet som varit i fokus på senare år svårigheterna att minnas och minnets brister och tillkortakommanden. Men i Märkt av det förflutna? modifieras också denna bild genom att den idag mer undanskymda frågan om minnets betydelse och funktion i människans liv lyfts fram. Cecilia Pettersson visar att det i vår samtid pågår en kamp om hur minnet bäst ska förstås. I den vetenskapliga teoribildningen framställs minnet som skört, bristfälligt och opålitligt medan det i den samtida skönlitteraturen beskrivs på ett mer tvetydigt och mångfacetterat sätt. Cecilia Pettersson, född 1974, är verksam som litteraturvetare vid Göteborgs universitet. Hon har även en examen i kulturvetenskap och har bland annat arbetat som teaterproducent. Märkt av det förflutna? är hennes doktorsavhandling.