Christer Karlsson

Under 1800-talets andra hälft blev skogsnäringen Sveriges viktigaste exportnäring. Vår ambition är att visa hur olika ekonomiska, politiska och administrativa drivkrafter samt tekniska genombrott och innovationer haft en avgörande betydelse när det industriella genombrottet kom. Därigenom utvecklades skogsnäringen till den viktigaste inkomstkällan för svensk ekonomi och för hela Sveriges framåtskridande. Detta uppsving ledde till att skogsprodukterna vid sekelskiftet 1800/1900 stod för 50 % av Sveriges hela varuexport. Vi som har skrivit boken har arbetat inom Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i drygt 35 år, främst med skogsskötselforskning. Under 2023 har vi även varit medförfattare till boken ”Skogliga försöksparker och fältförsök–Hundra års historik om SLU:s skogliga fältverksamhet och en utblick i världen”. Christer Karlsson, jägmästare och skoglig doktor, var chef för Siljansfors försökspark (SLU) åren 1988–2019 och för Jädraås försökspark (SLU) 2000–2019. Han var ledamot i styrelsen för Siljansfors skogsmuseum under åren 1988–2022. Erik Valinger, jägmästare och skoglig doktor, är professor emeritus i skogsskötsel och har arbetat inom SLU i Umeå sedan 1983. Han var vetenskaplig rådgivare till Siljansfors försökspark 2007–2018, och ledamot i styrelsen för Skogshistoriska Sällskapet 2008–2020.

Ska EU utvecklas i en federal riktning eller ska flexibla lösningar på konkreta problem tillämpas? Detta är ödesfrågan som EU återigen står inför i en tid då nya hotbilder växer sig starka i omvärlden och flera inom-europeiska utmaningar kvarstår. En tydlig framtida färdriktning är ännu inte utstakad. Låter sig de mönster som kan skönjas i utvecklingen under de senaste åren tolkas som att EU har tagit avgörande kliv mot ett federalt system, eller handlar det snarare om en utveckling i flera hastigheter? I en tid då EU står inför stora utmaningar är handlingskraften i dess befogenheter och bärigheten i politiska strukturer avgörande för framtiden. Dessa utmaningar ställer viktiga frågor på sin spets: utgör planerna att upprätta en europeisk försvarsunion, jämte inrättandet av en europeisk åklagarmyndighet avgörande steg bort från statssuveräniteten? Innebär den nya utformningen av EU:s statsstödsregler ett hot mot demokratin? Hur påverkar rättsstatskrisen integrationen i EU? Hur ser möjligheterna och utmaningarna ut för en gemensam skatte- och finanspolitik inom EU? Vilken roll spelar graden av ekonomisk jämlikhet för EU:s fortsatta utveckling? Finns det en fungerande parlamentarism i EU? Dessa och andra frågor belyses i den tjugofemte årgången av Europaperspektiv. Boken är tvärvetenskaplig och innehåller nio kapitel skrivna av forskare inom juridik, statskunskap och ekonomiska ämnen, som ur olika perspektiv analyserar den europeiska integrationens färdriktning.

Vi vill med denna bok uppmärksamma stämpelyxor, märkhammare och timmermärken som använts inom svenskt skogsbruk fram till 1970-talet. Stämpelyxorna användes för att markera träd som skulle avverkas, medan märkhamrarna användes för att märka stockar före flottning eller annan vidaretransport. Timmermärkningen var en förutsättning för att planering, avverkning och transporter skulle fungera, för att säljarna skulle få betalt och för att virket skulle komma rätt köpare tillhanda. Dessa redskap hade spelat ut sin roll när flottningen upphörde i älvarna och inmätningen av virke under 1970-talet flyttades till industrierna. Under 1940- och 1950-talen flottades i genomsnitt cirka 140 miljoner stockar per år. Dessa var märkta med upp till 18 timmermärken per stock, vilket betyder över 2 miljarder märken per år. Till dessa kommer stämpelmärken på träd som sannolikt uppgick till minst 100 miljoner märken per år. I flottningen arbetade under nämnda tidsperiod årligen cirka 40 000 personer. Nils Brasch, född 1951, är uppvuxen på ett jord- och skogsbruk i Sorunda, Nynäshamns kommun, och flyttade till Falun 1983. Han har arbetat som elingenjör, och på senare år, före pensioneringen, som fastighetsförvaltare. Nils är skogsägare och har ett genuint intresse för gamla tekniker, byggnads- och skogshistoria. Efter att på en auktion ha blivit ägare till en märkyxa utvecklades hans intresse, inte bara för att samla skogliga verktyg, utan även för deras historia och användning. Christer Karlsson, född 1953, är uppvuxen i Västerbotten och Ångermanland, men bor sedan 1988 på Sollerön i Dalarna. Han är jägmästare och har sedan 1988 arbetat med skogsforskning inom Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), med Siljansfors försökspark i Mora kommun som bas. Under denna tid har han även varit engagerad i Siljansfors skogsmuseum.

I Industrivisioner: åtta röster om framtidens svenska industri samlas journalister, forskare, filmskapare, debattörer och branschexperter. Förhoppningen är att bidra till en mer framtidsinriktad debatt om den svenska industrins utveckling, bortom dagsaktuella kvartalsrapporter. Hur kan vi skapa en svensk industri som är hållbar och framgångsrik när det gäller frågor som innovation, teknik, produktion, arbetsorganisation? Vilken roll får människor och fackföreningar i en framtid som ter sig allt mer automatiserad? Texterna rör allt från klimatutmaningen till jämställdhet och klyftan mellan stad och land. Medverkande: Lena Abrahamsson, Ola Asplund, Christer Karlsson, Felix Lundmark, Tuula Teeri, Po Tidholm, Lisa Pelling, Gabriela Pichler.

Sedan det moderna forskningsuniversitetet såg dagens ljus för två hundra år sen har forskning och vetenskap gjort bevisligen världen bättre. Kunskap, kreativitet, kritik och kollegialitet har utgjort nyckel till denna exempellösa framgång. Akademins framgång har dock inte vilat på en demokratisk-politisk logik som genomsyrar dagens samhälle, utan på en parallell och alldeles egen verklighet där forskarna i sitt sökande har drivits av sitt engagemang och sin nyfikenhet. När denna anda får råda inom vetenskapen blir det också bra för samhället i stort. Men i dagens projektsamhälle med sina krav på en kortsiktig resultatleverans framstår akademins sätt att fungera som provocerande. Hur kunde det bli så och vad gör vi åt det? I denna bok söker ett antal engagerade forskare, tidigare universitetsrektorer och ämbetsmän svar på dessa frågor. De är förskräckta över en utveckling där djup kunskap, vildsint kreativitet, kritiska samtal och kollegialt ansvar kastas på sophögen, denna utveckling får inte fortsätta! Då rycker vi undan mattan för mänskliga framsteg och ett civiliserat samhälle. Vi måste försvara de värden som akademin står på sedan lång tid tillbaka - inte för att de är traditionella, utan för att de är de modernaste vi har.