Christian Diesen

Förundersökning är den utredning som polis och åklagare bedriver för att finna en misstänkt för ett brott och kunna åtala honom eller henne för detta, men förundersökningsprotokollet är också underlag för domstolens beredning av målet och för uppläggningen av försvaret. Dessutom kan förhören i protokollen komma att utnyttjas som bevisning i rättegången. Den som leder och utför en förundersökning måste vara medveten om alla dessa ändamål, men också eftersom tvång kan användas om de rättigheter som den enskilde har och om de risker som en alltför snäv eller torftig utredning innebär.Den femte upplagan av denna bok är avsedd att fungera som en kommentar till rättegångsbalkens regler om förundersökning. Innehållet spänner över hela förundersökningen, från dess inledande till dess avslutande. I boken redogörs bl.a. för vilka beviskrav som gäller och vilka metoder polisen får använda under utredningen, liksom frågor om sekretess. Här presenteras ett omfattande material från svensk rättspraxis och Europadomstolen och boken är därför både lämpad som kurslitteratur och som praktisk handledning.

Prövningen av migrationsärenden är en av de mest grannlaga uppgifter som förekommer inom juridiken resultatet kan betyda liv eller död för en asylsökande. Samtidigt förekommer brister i det praktiska rättslivet. Det är inte alltid som lika fall behandlas lika. Denna antologi utgör ett försök att möta behovet av teoretisk kunskap och metodologisk vägledning på området. Här beskrivs de allmänna grunderna för migrationsrätten, både i svensk och internationell rätt, myndigheternas och domstolarnas utredningsansvar, metoder för bevisprövning och ombudets uppgifter i processen. Förhoppningen är därmed att främja en ökad rättssäkerhet inom migrationsrätten. Boken är avsedd att vara av praktisk nytta för handläggare och beslutsfattare på Migrationsverket, föredragande, notarier och domare på domstolar samt för offentliga biträden. Den är även avsedd att fungera som kurslitteratur på juristutbildningarna. I denna tredje upplaga har samtliga texter uppdaterats utifrån ny lagstiftning och ny rättspraxis, därtill har boken utökats med ett nytt avsnitt om värdering av muntliga utsagor.

Ska den tilltalade fällas för brottet eller ska han eller hon gå fri? Om detta kan det finnas skilda meningar i praktiken. Men även i teorin finns det olika uppfattningar, både om hur beviskravet ska uttryckas och om hur bevis­prövning bör ske. I Sverige har man i praktiken alltmer kommit att använda uttrycket bortom rimligt tvivel som definition av beviskravet i brottmål. Samtidigt har man inom teorin länge sökt sig till sannolikhetskalkyl för att hitta en metod att göra bevisvärdering säkrare. Går dessa två utgångspunkter ihop? Bör man använda sig av matematik och statistik vid bedömningen av en åtalads skuld? Handlar skuldfrågan om sannolikhet? Har domstolarna över huvud taget något behov av bevisteori? Om dessa frågor handlar denna bok. Den andra upplagan av Bevisprövning i brottmål är inte bara uppdaterad utan också utvecklad och utvidgad, och innehåller bl.a. nya avsnitt om lekmäns förmåga att värdera bevis och om felkällor vid bevisvärderingen. Mer fokus har lagts på att beskriva, förklara och motivera den s.k. hypotes­metoden, som innebär att bevisvärderingen utgår från beviskravet ställt utom rimligt tvivel och att åklagarens påstående om brott prövas med hjälp av alternativa förklaringar: Bedömaren söker alltså metodiskt efter tvivel, och om sådana omständigheter hittas gäller det att avgöra om dessa är rimliga eller ej. Först när konkreta friande möjligheter är uteslutna är brottet bevisat. Denna metod har på senare år blivit allt mer etablerad som en internationell norm och är därför viktig för alla jurister som arbetar med brottmål.1994 utkom Bevisprövning i brottmål (ett utsnitt ur Christian Diesens doktorsavhandling Utevarohandläggning och bevisprövning i brottmål), en skrift som använts som kursbok sedan dess. Nu kommer en ny upplaga, som ett sista inslag i serien BEVIS, som började utges 1997. De tidigare delarna i serien behandlar bevisning om gärningsmannaskap (1), asyl (2), skatte­mål (3), skadestånd (4), svensk bevispraxis (5), sexuella övergrepp mot barn (6), fövaltnings- mål (7), migrationsmål (8) och dispositiva tvistemål (9).

Boken utgör en studie, där forskare gått igenom närmare 10 000 förundersökningar och 2 000 domar rörande våldtäkt, sexuella övergrepp mot barn, barnmisshandel och kvinnomisshandel inom relation samt barnpornografibrott och barnsexturism. I den nya upplagan har materialet uppdaterats och dessutom presenteras resultat från tre nya EU-studier, som författarna deltagit i. Avsnittet om sambandet mellan våld mot människor och djur i nära relationer har också utvecklats. Studien visar att brotten mot kvinnor och barn ökar och att det finns betydande brister inom rättsapparaten när det gäller att utreda och bedöma dessa brott. Även om Sverige i ett internationellt perspektiv har kommit långt när det gäller brottsofferfrågor och därför har fler anmälningar per capita än andra länder ger boken en bild av ett samhälle där våld mot en svagare part ofta förekommer men sällan klaras upp. Boken är en kunskapskälla när det gäller övergreppsproblematik, polisutredningar och domstolspraxis på området och är lämpad för jurister, poliser, socialarbetare, frivilliga på brottsofferområdet m.fl.

Denna bok består av tre delar som behandlar bevisfrågor i dispositiva tvistemål. Den första delen är en översättning av de generella avsnitten i Magne Strandbergs epokgörande norska doktorsavhandling Beviskrav i sivile saker. I belysning av modern filosofi behandlas där vilka teoretiska grunder jurister behöver för att kunna tillägna sig en bevisteori eller utföra en rationell bevisprövning. Det handlar bl.a. om olika sannolikhetsbegrepp och om förhållandet mellan parternas frihet och utredningens robusthet.Den andra delen bygger på en analys av svensk bevispraxis och skisserar en hanterbar metodik för bevisprövningen. Modellen bygger på att domaren i varje enskilt mål analyserar bevisfrågorna i en sekvens som följer bevisteorins byggstenar: åberopsbörda, bevisbörda, utredningsbörda, beviskrav och bevisvärdering.Den tredje delen presenterar kort de NJA-fall rörande bevisprövning i tvistemål som behövs för att kunna bestämma bevisbörda och beviskrav i liknande fall och är tänkt att fungera som en lathund vid den metodiska prövningen.De tidigare delarna i antologiserien BEVIS behandlar bevisning om gärningsmannaskap (1), asyl (2), skattemål (3), skadestånd (4), bevispraxis (5), sexuella övergrepp mot barn (6), förvaltningsmål (7) och migrationsrätt (8).

I juni 2009 fick Juridiska institutionen vid Stockholms universitet i uppdrag av Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Socialstyrelsen och Rättsmedicinalverket att genomföra utvärdering av myndighetssamverkan i gemensamma lokaler kring barn som misstänks vara utsatta för brott, s.k. barnahus. I uppdraget ingick att jämföra förundersökningskvalitet och psykosociala insatser till barn misstänkt utsatta för brott på åtta orter med barnahus och fyra orter utan barnahus. Utvärderingen omfattar cirka 1.000 barn som var föremål för en brottsutredning 2009, beskrivning av myndighetssamverkan vid 22 barnahus och enkätsvar från 111 barn. Utvärderingen visar att brottsutredningar i barnahusens verksamhet idag lider av samma brister som i ordinarie polis- och åklagarverksamhet. Vad som fungerar bra på barnahus kan också fungera bra i den ordinarie verksamheten och handlar om kompetens och resurser, men också om organisation och engagemang. Någon signifikant skillnad mellan barnahusorterna och jämförelseorterna vid genomgången av förundersökningar fanns inte, snarare var lagföringsfrekvensen lägre på orter med barnahus. Däremot visar utredningen att myndighetssamverkan är högre på orter med barnahus, att fler barn får krisstöd och att medverkan av barnmedicinsk expertis vid samråden leder till fler läkarundersökningar. En förutsättning för att uppnå de goda effekter som barnahusverksamheten har potential till, både polisiärt- och psykosocialt, är emellertid att verksamheten har en fungerande samverkan, att samtliga involverade discipliner och myndigheter deltar aktivt samt att verksamheten omfattar en tillräckligt stor volym barn. För att uppnå och behålla en god kvalitet i barnahus krävs en systematisk kvalitetssäkring och tillsyn.

Genom effektiva förhör lägger man grunden för en korrekt bevisvärdering. Särskilt när förhören kärvar är kunskaper i förhörsteknik ofta den enda vägen till den information som den hörde har att ge. Erfarenhet, empati och intuition räcker inte. Genom kunskaper om förhörets regler och förutsättningar har man också möjlighet att som domare, åklagare eller ombud se till att förhören hålls inom givna ramar och att otillåtna, irrelevanta eller otillbörliga frågor hålls utanför processen.Denna tredje, omarbetade och uppdaterade upplagan av FÖRHÖR ger en praktisk vägledning när det gäller förhörsregler och förhörsteknik, såväl beträffande förundersökning som huvudförhandling i brottmål och tvistemål. Särskilt fokus läggs på gränsdragningen mellan tillåtna och otillåtna frågor, på korsförhör och modern förhörsledning. Exempel hämtas från kända brottmål som processerna mot Oscar Wilde och O.J. Simpson, Knutby- och Anna Lindh-rättegångarna.

Behandlar frågan om hur bevisning ska värderas i förvaltningsmål. Boken utgör ett försök att ge bevisprövningen en klarare struktur och lägger grunden för en metodisk bevisvärdering. Som exempel används sex typer av mål:[br] – taxeringsmål[br] – LVU-ärenden[br] – återkallelse av läkarlegitimation[br] – arbetsskada[br] – särskild utskrivningsprövning

Antologi som bygger på examensarbeten av Mikael Karanikas, Louise Nelker, Mathias Wastesson om de bevisrättsliga grunderna för prövningen av skadeståndsmål. Ger en allmän introduktion till bevisfrågorna inom civilprocessen. Behandlar de generella bevisproblem som förekommer i dispositiva tvistemål, bevisbördans fördelning mellan parterna, bestämning av beviskravet, frågan om metodval vid bevisvärdering etc.