Claudia Lindén

En bok om och till Aris Fioretos. Redaktör Cecilia SjöholmRedaktörsassistent Astrid GrelzOmslag Håkan LiljemärkerBegränsad upplaga: 250 exemplar Medverkande:Paul Auster Anna Bengtsson Magnus Bergh Bigert & Bergström Daniel Birnbaum Mirces Cartarescu Love Derwinger Kjell Espmark Magnus Florin Jörgen Gassilewski Durs Grünbein Gunnar D. Hansson Gabriel Itkes-SznapElfriede Jelinek Stefan Jonsson Mara Lee Claudia Lindén Arne Melberg Lothar Müller Ernst Osterkamp Daniel Pedersen Håkan Rehnberg Mikael van Reis Monika Rinck Hans Ruin Cecilia Sjöholm Sophie Tottie Jan Wagner Sven-Olov Wallenstein Ola Wallin Magnus William-Olsson

History Unfolds: Contemporary Art Meets History was an international art exhibition for which the Swedish History Museum invited artists to engage with its research and cultural history collections. The project problematises notions of history, making the invisible visible and addressing pressing issues regarding the way history and cultural heritage are shaped and used. This publication comprises a presentation of the artworks in the exhibition, as well articles by scholars from different fields who probe and reveal hidden structures and unfold new insights. Participating artists: Artur mijewski, Dusica Drazic, Elisabeth Bucht, Esther Shalev-Gerz, Hiwa K, James Webb, Jananne Al-Ani, Meriç Algün Ringborg, Minna L. Henriksson, Susan Meiselas.

Vi lever alla omgivna av ett förflutet som på olika sätt påverkar nuet. Men hur ska vi förstå det förflutnas fortsatta verkan och närvaro i samtiden? Inom historieteori diskuterades länge frågan om vi kan veta något med säkerhet om det förflutna. Men under senare decennier har intresset snarare riktats mot de olika sätt på vilka det förflutna finns kvar och formar de efterkommande. En dåtidsorienterad historieskrivning har fått ge plats åt en som rör sig i relationer mellan olika tidsliga dimensioner. I takt med att den historiska tiden historiseras väcks nya frågor: Är det meningsfullt att tala om en sammanhängande fortskridande tid eller bör vi snarare tänka oss flera parallella, multipla och korsande tider? Hur ska vi förstå historisk tid efter att framstegstanken själv alltmer kommit att framstå som en konstruktion? Frågor om vår egen plats i ett historiskt landskap öppnar för nya sätt att tänka det historiska och att historisera, där genealogiska, arkeologiska, dekonstruktiva, konstellativa och andra former av motläsningar tycks öppna nya och olikartade dörrar till det förflutna, i dess skilda gestalter och verkligheter. "Den historiska tidens former" är den första fristående delen i trebandsverket "Historiens hemvist". Den samlar nitton forskare inom skilda ämnen som behandlar frågor om historiens slut, hemsökelser och gengångare, döda och odöda, postapokalyps och messianism, exil, narrativitet och genealogi, polytemporalitet, anakronism och tidens mångfaldigande. Sammantaget bidrar den till att ge nya kartor över det samtida historiska medvetandet i dess struktur och förvandling. Volymen är redigerad av Victoria Fareld, forskare i idéhistoria vid Stockholms universitet, och Hans Ruin, professor i filosofi vid Södertörns högskola, båda knutna till forskningsprogrammet "Tid, minne, representation".

Kvinnor har i alla tider bidragit till att skapa och forma manlighet. Genom idealbilder och drömmar, fostran och gränsdragningar, kritik och politik har de mejslat fram maskuliniteter och därmed påverkat maktordningarna mellan könen. I "Kvinnorna gör mannen" berättas om manlighet i olika samman­hang från 1500-tal till 2000-tal. Från maktkamper i adelsfamiljer och intriger vid hovet till 1980-talets debatter om mjukismän och dagens Harlequinsex: det är kvinnorna som betraktar och diskuterar männen. Mary Wollstonecraft, Anne Charlotte Leffler och den finska politikern och kvinnosakskvinnan Hedvig Gebhard efterlyser ett nyanserat och visionärt mansideal för att utveckla relationerna mellan kvinnor och män. Hos Fredrika Bremer är den ideale mannen en nödvändig medhjälpare i kvinnans emancipation; i 1800-talets konstnärsromaner träder en manlig musa fram och stöttar kvinnliga huvud­personers skapande. Selma Lagerlöf låter en komplex manlig - eller omanlig - karaktär återspegla sin egen kamp för kontroll över sitt verk, medan mellankrigstidens filmpionjär Karin Swanström gestaltar hedersknyfflar ur arbetarklassen. Forskare inom historia, idéhistoria, film, litteratur och medier visar här hur kvinnors görande av män och maskulinitet är något mer och annat än en tudelad tanke­figur av under- respektive överordning. I förlängningen finns nya infallsvinklar på hur hegemoni och legitimitet uppstår och ifrågasätts, nya bilder av hur kön skapas och kanske nya intressanta manligheter.

Vad är en queer text och hur läser man queert? Queera läsningar är en nordisk antologi med litteraturvetenskapliga queerläsningar, den första av sitt slag på svenska. Queerteorin introducerades i Norden i mitten av nittiotalet, och dess popularitet har ökat konstant sedan dess. Studenter och forskare använder sig av queerteori i läsningar av skönlitteratur och det ges ut litteraturvetenskapliga avhandlingar med queerperspektiv. Men det har skrivits få texter som utifrån teoretiskt håll diskuterar vad det innebär att läsa och forska queert om skönlitteratur. En queerläsning intresserar sig för textens luckor, sprickor och ologiskheter, för textens inneboende dissonans och ambivalens. Det är en läsning som tar fasta på textens tystnader, det den samtidigt avslöjar och döljer. Inte minst det som framstår som avvikande och udda, eller som bryter mot normativa uppfattningar om kön och sexualitet. I Queera läsningar diskuteras politiska och känslomässiga sätt att läsa och läsningar utifrån genre, historia och olika sammanhang. Redaktionen består av litteraturvetarna Katri Kivilaakso, Ann- Sofie Lönngren och Rita Paqvalén.

Karen Blixen (1885-1962) skrev på engelska som Isak Dinesen och på danska som Karen Blixen. I USA gjorde hon succé med Seven Gothic Tales 1934, medan danskarna var mer skeptiska. Idag är förhållandet det omvända – Blixen är en kanoniserad författare i Danmark. Hennes berättelser är fulla av gotikens klassiska rekvisita som kloster, skelett, gengångare – alla upptänkliga ickeheteronormativa och på olika sätt gränsöverskridande karaktärer. Claudia Lindéns bok är den första som på ett genomgripande sätt tolkar Karen Blixen som gotisk författare och visar hur Blixens berättelser destabiliserar gränserna kring genus, tid, djur och människor på ett sätt som gör henne aktuell än idag.

Författarna Alfhild Agrell och Ellen Key föddes samma år, och kom under andra hälften av sina liv att brevväxla flitigt. Till skillnad från Key sparade Agrell inte svaren hon fick på sina brev. Det är alltså en enkelriktad korrespondens vi här får ta del av, men en som säger oss desto mera om avsändaren. I sina brev diskuterar Agrell samtidens aktuella frågor, men också allt som rör henne och vännen Key personligen. Genom detta samtal över decennier kommer vi här för första gången Agrells kvinno- och författarliv nära.Breven är sammanställda och kommenterade av Lena Fries-Gedin och Karin Lidén, och presenteras med inledning och efterord av Claudia Lindén.

Vad är fiktion och vad är verklighet? Debatterna om verklighetsbakgrund till skönlitteratur och film avlöser varandra i dagens kulturliv, och fiktion är samtidigt alltid ett bärande element av verkligheten. I "Fiktion och verklighet" möts tolv forskare från genusvetenskap, antropologi, etnologi, litteraturvetenskap, arkeologi, medievetenskap och konstnärlig forskning i en undersökning av hur fiktion och verklighet är oupplösligt förbundna i en spänningsfylld relation. Flickidoler på film, dagens queerfeminister som tittar på reality-tv och ­recensenter som läser Knausgårds autofiktion möter Selma Lagerlöfs hängivna fans. Fredrika Bremers vallfärd till Jerusalem belyser nutidens pilgrimsresor till Santiago de Compostela och helgonanimationer skapar en alternativ modernitet i en by i Mexiko. Vikingatida skelett i Norden likaväl som musikfilmer i Nepal kan användas i nationens tjänst - och de kommenteras ur historien av Karen Blixens allegori över Danmark under andra världskrigets ockupation, när verkligheten inte kunde uttalas annat än som fiktion.

Samtiden pendlade mellan att hylla Anne Charlotte Lefflers författarskap och att uttrycka sitt förakt för hennes radikalitet. Under 1900-talet skrevs Leffler steg för steg ut ur litteraturhistorien, och har först på senare år återfått sin rätta plats bland sekelslutets moderna författare.I antologin Att skapa en framtid ger forskare och skribenter nya perspektiv på Anne Charlotte Leffler (1848-1892) och hennes författarskap. Fokus ligger på tiden kring författarskapet, läsningar av verken och Lefflers aktualitet idag. Dessutom finns här ett aldrig tidigare publicerat självbiografiskt utkast, där Leffler sja¨lvsäkert vittnar om sin betydelse i den litterära världen.Texter av Monica Lauritzen, Tove Leffler, Eva Heggestad, Anna Williams, Claudia Lindén, Anna Cavallin, David Gedin, Lynn Wilkinson, Åsa Sarachu, Irene Lindh, Sara Granath och Anna Cavallin.

En "artist's book", där konstnärens foton redovisas med datum och klockslag då bilden togs. The mirror/spegeln syftar på glaset i fönstren mitt över gatan. Då det blivit mörkt, speglar det inte längre betraktaren/fotografen utan låter honom se in i andra människors vardag. Konstnärens undersökande hållning är inte utan problem då den kommer i konflikt med psykologiska, etiska, sociala och juridiska konventioner och lagar. Kring sådana frågor och konstnärens uppdrag resonerar i en efterskrift fyra skribenter utifrån sina olika utgångspunkter.

Vem är egentligen Ellen Key? Vilken är hennes roll och position i Sveriges moderna intellektuella historia? Hon har ofta demoniserats och avfärdats som biologist, som särtänkare och som konservativ. Men stämmer denna bild? I OM kärlek anlägger Claudia Lindén ett modernt feministiskt och genusteoretiskt perspektiv på Key och hennes författarskap. I denna nya belysning framträder hennes gärning i en annan dager. Utifrån en kritik mot distinktionen särart och likhet som analysmodell visas hur en läsning av Keys texter pekar bortom denna dikotomi.