Dag Sandahl

De sju dödssynderna formulerades av påven Gregorius den store på 600-talet. Dödssynderna ansågs länge vara så allvarliga att syndaren efter döden skulle komma att hamna i helvetet om man inte ångrade sig. Hur gestaltar sig dessa dödssynder i dagens Sverige? Den frågan fick 23 utvalda författare från Robertsfors i norr till Helsingborg i söder, i åldrarna 21 till 71 år. Ta del av underhållande och inspirerande berättelser om exempelvis cykeltjuvar, mannen som trodde att utländska ligister slagit till, kvinnan som ansåg att ont ska med ont förgöras och att vrede ibland kan vara en gåva. Detta är den sjätte av sju antologier i serien om de sju dödssynderna. Övriga är Högmod, Girighet, Vällust, Avund, Frosseri och Lättja.

De sju dödssynderna formulerades av påven Gregorius den store på 600-talet. Dödssynderna ansågs länge vara så allvarliga att syndaren efter döden skulle komma att hamna i helvetet om man inte ångrade sig. Hur gestaltar sig dessa dödssynder i dagens Sverige? Den frågan fick 23 utvalda författare från Robertsfors i norr till Helsingborg i söder, i åldrarna 21 till 71 år. Ta del av underhållande och inspirerande berättelser om exempelvis en tonårsmammas vedermödor, en moster som sitter barnvakt, en brandman som glömmer tanka och om att inte följa strömmen. Detta är den sjunde av sju antologier. Övriga är Högmod, Girighet, Vällust, Avund, Vrede och Frosseri.

De sju dödssynderna formulerades av påven Gregorius den store på 600-talet. Dödssynderna ansågs länge vara så allvarliga att syndaren efter döden skulle komma att hamna i helvetet om man inte ångrade sig. Hur gestaltar sig dessa dödssynder i dagens Sverige? Den frågan fick 23 utvalda författare från Robertsfors i norr till Helsingborg i söder, i åldrarna 21 till 71 år. Ta del av underhållande och inspirerande berättelser om exempelvis kvinnan som inte kände sig hemma i Sverige, mamman med förlossningspsykos, en pudelhämnare och att ha den perfekta grannen i dörröppningen med en påse nybakade bullar i handen. Detta är den sjunde av sju antologier i serien om de sju dödssynderna. Övriga är Högmod, Girighet, Vällust, Vrede, Frosseri och Lättja.

De sju dödssynderna formulerades av påven Gregorius den store på 600-talet. Dödssynderna ansågs länge vara så allvarliga att syndaren efter döden skulle komma att hamna i helvetet om man inte ångrade sig. Hur gestaltar sig dessa dödssynder i dagens Sverige? Den frågan fick 23 utvalda författare från Robertsfors i norr till Helsingborg i söder, i åldrarna 21 till 71 år. Ta del av underhållande och inspirerande berättelser om exempelvis TV-teamet som åker på kryssning, tjejen som skapar annorlunda kläder, ett möte på en restaurang i Paris och en livscoach med stora utmaningar. Detta är den sjätte av sju antologier i serien om de sju dödssynderna. Övriga är Högmod, Girighet, Vällust, Avund, Vrede och Lättja.

De sju dödssynderna formulerades av påven Gregorius den store på 600-talet. Dödssynderna ansågs vara så allvarliga att syndaren efter döden skulle komma att hamna i helvetet om man inte ångrade sig. Hur gestaltar sig då dessa dödssynder i dagens Sverige? Hur stor påverkan har de på en icke troendes vardag? I denna antologi får vi ta del av 23 noveller om högmod där vi får möta personer med en alltför stor självuppskattning. Ta del av underhållande och inspirerande berättelser som exempelvis tiggaren som vinner på lotteri, den filosoferande prästen, återvändaren till byns klassfest, kvinnan med minnesförlust och tjejen som planerar bombdåd. Dag Öhrlund skriver en lead story som går som en röd tråd genom hela antologiserien. Förorden har skrivits av personer som är kända för att på ett fängslande och intresseväckande sätt arbeta med texter och aktuella frågor. Dessa är Robert Wells (högmod), Linda Bengtzing (girighet), Ylva Maria Thompson (vällust), Yannick Tregaro (avund), Carl Jan Granqvist (frosseri) samt Per Ragnar (vrede).

De sju dödssynderna formulerades av påven Gregorius den store på 600-talet. Dödssynderna ansågs länge vara så allvarliga att syndaren efter döden skulle komma att hamna i helvetet om man inte ångrade sig. Hur gestaltar sig dessa dödssynder i dagens Sverige? Denna fråga ställde Ariton Förlag till 23 utvalda författare från Robertsfors i norr till Helsingborg i söder, i åldrarna 21 till 71 år. Var och en har skrivit varsin berättelse om respektive dödssynd. Sammanlagt får du 161 noveller som på ett underhållande, berörande och inspirerat sätt beskriver hur dödssynderna gestaltar sig i dagens Sverige. I denna antologi får vi ta del av 23 noveller om girighet där vi får möta personer med ett överdrivet habegär. Ta del av underhållande och inspirerande berättelser om exempelvis en sadistisk domare, en tränare som vägrar ge bort vinsten och ett oändligt slöseri med tid. Detta är den andra av sju antologier. Övriga är Högmod, Avund, Vällust, Vrede, Frosseri och Lättja. Förordet är skrivet av Linda Bengtzing.

De sju dödssynderna formulerades av påven Gregorius den store på 600-talet. Dödssynderna ansågs då vara så allvarliga att syndaren efter döden skulle komma att hamna i helvetet om man inte ångrade sig. Ta del av berättelser om människor i dagens Sverige som styrs av stark längtan efter tillfredsställelse. Vällust är den tredje av sju antologier. Övriga är Högmod, Girighet, Avund, Frosseri, Vrede och Lättja. Förordet är skrivet av erotiklegenden Ylva Maria Thompson.

Svenska kyrkans dåtid, nutid och framtid innehåller historiska perspektiv, samtidsanalys och framtidsspaningar. Här kommer ett brett spektrum av röster till tals som repliker i ett levande samtal. Artiklarna hölls ursprungligen som föredrag på Laurentiistiftelsen i Lund. Boken vill bidra till en fördjupad diskussion om Svenska kyrkans särart och läge och till en ny hängivenhet för hennes förnyelse.

Journalister har makt över hur kristna kyrkor och samfund uppfattas. Somliga beskrivs som normala och andra som värstingkristna. Agendan blir ibland stereotyp och hätsk. Av den anledningen har journalistik skapat konflikter som hade kunnat undvikas om reportrar och opinionsbildare varit neutrala och mer kunniga. När pingströrelsen var ny utmålades den som farlig för kvinnor och barn, katolska kloster beskrevs till en början som pinoanstalter, dispyten om kvinnors tillträde till prästämbetet klassades som en fråga om kvinnohat. Livets Ord och Opus Dei framställdes som pengahungriga och maktlystna och Knutby-församlingen kunde behandlas hur som helst.Det finns en religionsblindhet bland svenska journalister som än idag påverkar när kristnas tro och liv beskrivs. I denna antologi bidrar sex författare med alternativa perspektiv på nyhetsmaskineriets beskrivningar och diskuterarjournalistikens förhållande till kristna kyrkor och samfund.

Professorerna Carl-Gustaf Andrén, Gustav Björkstrand & Alf Härdelin har läst boken i ett tidigare manuskript och skriver: "Arbetet "Kyrklig splittring" är ett stort och intressant projekt ... det bör kunna leda till en positiv och konstruktiv diskussion inom både teologi och kyrka men den vittnar redan nu om författarens blick för väsentliga problem och hans oräddhet att ge sig i kast med ett komplext och svåröverskådligt källmaterial. Det hör till Sandahls förtjänster att han som forskare med stor frejdighet, självständighet och djupt engagemang vågar ta upp starkt kontroversiella och aktuella problem och vill placera in dem i deras teologiska sammanhang. Trots personligt engagemang arbetar han nyfiket med bibehållen distans till problemen. Hans hittills presenterade arbeten har kvalitativa förtjänster genom författarens problemmedvetenhet och analysförmåga."

• Vad gör en folkkyrka som förlorar folket? • Vad betyder egentligen begreppet "folkkyrka"? • Varför blev det konflikt i Svenska kyrkan på 1950- och 60-talen när det gällde synen på folket? • Ska folket bestämma i kyrkan – vad menade Karl-Manfred Olsson, Gustaf Wingren och de "högkyrkliga" om den saken? • Hur såg det program ut som gav partipolitiker en plattform för kyrkopolitiskt arbete? Allt detta är frågor som i denna dagsaktuella avhandling får sin belysning. Dag Sandahl ger både bakgrundsinformation till den debatt som nu förs i Svenska kyrkan men också material som belyser frågorna om evangelisationsstrategi och demokrati i kyrkan. Författaren belyser konflikterna kring den socialetiska delegationens arbete och pekar på hur den s.k. folkkyrkligheten splittras i synen på folket men enas i synen på ämbetet. Avhandlingen är utarbetad inom seminariet för Missionsvetenskap och ekumenik vid teologiska fakulteten, Lunds universitet.