Dalia Mukhtar-Landgren

Människor och organisationer är i blickfånget i den här antologin. I socialt arbete och andra organiserade välfärdsinsatser förenas de i vad vi kallar ett aktörskap. Individerna samspelar med de organisationer de verkar i, utifrån en yrkesroll eller en profession. I tio kapitel undersöker forskare olika aspekter av praktiken i välfärdsorganisationer. Med stöd i olika teoretiska perspektiv analyseras förutsättningar, uppfattningar och vardagen för människor som arbetar i dessa organisationer. Alla kapitel bygger på empiriska underlag, från offentliga organisationer, ideella organisationer eller privata aktörer.

ETT NYTT KONTRAKT FÖR SAMHÄLLSBYGGANDE Samhället byggs och utvecklas av många aktörer tillsammans. Offentlig sektor, näringslivet och civilsamhällets aktörer deltar alla i samhällsbygget - om än på olika sätt, med olika resurser, förmågor, mandat och uppdrag. I den här boken bidrar en rad forskare – verksamma inom olika discipliner och vid olika lärosäten – till en kvalificerad diskussion om dessa aktörers föränderliga betydelse i samhällsbyggnadsprocesser. I boken diskuteras frågor som handlar om makt och ansvar, samt betydelsen av kulturens, idrottens och medborgarnas engagemang. Här finns också en diskussion om digitaliseringens betydelse för omställning och samhällsutveckling och om hur teknisk infrastruktur och system för transport och energi kan omvandlas i takt med förändrade behov och ökade krav på hållbarhet. I boken diskuteras också urbana experiment för samhällsbyggnad, nya modeller för platsutveckling, och de nya krav som offentlig förvaltning ställs inför. Flera av bidragen diskuterar hur aktörer med olika förutsättningar och resurser kan samverka med varandra.

Resultatet av politiska beslut påverkas i stor utsträckning av vad som sker i den offentliga förvaltningen. Att studera hur förvaltningen styrs och hur den fungerar är därför helt centralt inom samhällsvetenskaperna. För att analysera den offentliga förvaltningens komplexitet och mångfald behövs ett brett spektrum av teorier, men beroende på vilken teori som används kommer både frågeställningar och svar att variera. Syftet med denna bok är att förmedla kunskap om och inspirera till reflektion över teorier och hur de kan användas i vetenskapliga undersökningar. I boken presenteras olika teoretiska ingångar till studiet av den offentliga förvaltningen. Uppsatsförfattare får exempel på hur en vetenskaplig studie kan läggas upp, olika teoriers styrkor och svagheter samt förslag på hur fallgropar kan undvikas.Perspektiv på offentlig förvaltning riktar sig till studenter och lärare inom offentlig förvaltning.

Kan Europa någonsin enas? Är ”demokrati” och ”västvärlden” liktydiga begrepp? Vad är radikal politik? Finns det en kritisk konst och kultur? Hur kan vi verka för en multipolär värld präglad av kulturell och politisk pluralism? I Agonistik utvecklar Chantal Mouffe sin agonistiska demokratimodell genom att undersöka internationella relationer, politiska strategier, politisk konst och frågan om Europas framtid. Hon utgår från att politiska konflikter är oundvikliga, men att de inte måste bli ”antagonistiska”, en kamp mellan fiender, utan bör förbli ”agonistiska”, en kamp mellan meningsmotståndare. Chantal Mouffe är politisk filosof och professor i politisk teori vid Westminster-universitetet i London. Boken, som är hennes tredje på svenska, är försedd med en introduktion av Dalia Mukhtar-Landgren och Per-Anders Svärd. Utgiven i samarbete med tidskriften Fronesis.

I Den bästa av världar? belyser nio svenska forskare med olika akademisk bakgrund framväxten av en postpolitisk logik som innebär att allt fler dimensioner av det mänskliga livet underordnas kraven på marknadsanpassning, produktivitet och effektivisering. Denna utveckling får långtgående konsekvenser för grundläggande frågor om makt och suveränitet, fri- och rättigheter, inkludering och exkludering, liv och död. Dagens postpolitiska tillstånd ställer såväl samhällskritiken som det politiska motståndet inför svåra utmaningar. Med Sverige som utblickspunkt mot världen kartlägger författarna till denna antologi de teoretiska och praktiska implikationerna av det paradigmskifte som postpolitikens uppkomst innebär.