Dan Karlholm

Vi lever alla omgivna av ett förflutet som på olika sätt påverkar nuet. Men hur ska vi förstå det förflutnas fortsatta verkan och närvaro i samtiden? Inom historieteori diskuterades länge frågan om vi kan veta något med säkerhet om det förflutna. Men under senare decennier har intresset snarare riktats mot de olika sätt på vilka det förflutna finns kvar och formar de efterkommande. En dåtidsorienterad historieskrivning har fått ge plats åt en som rör sig i relationer mellan olika tidsliga dimensioner. I takt med att den historiska tiden historiseras väcks nya frågor: Är det meningsfullt att tala om en sammanhängande fortskridande tid eller bör vi snarare tänka oss flera parallella, multipla och korsande tider? Hur ska vi förstå historisk tid efter att framstegstanken själv alltmer kommit att framstå som en konstruktion? Frågor om vår egen plats i ett historiskt landskap öppnar för nya sätt att tänka det historiska och att historisera, där genealogiska, arkeologiska, dekonstruktiva, konstellativa och andra former av motläsningar tycks öppna nya och olikartade dörrar till det förflutna, i dess skilda gestalter och verkligheter. "Den historiska tidens former" är den första fristående delen i trebandsverket "Historiens hemvist". Den samlar nitton forskare inom skilda ämnen som behandlar frågor om historiens slut, hemsökelser och gengångare, döda och odöda, postapokalyps och messianism, exil, narrativitet och genealogi, polytemporalitet, anakronism och tidens mångfaldigande. Sammantaget bidrar den till att ge nya kartor över det samtida historiska medvetandet i dess struktur och förvandling. Volymen är redigerad av Victoria Fareld, forskare i idéhistoria vid Stockholms universitet, och Hans Ruin, professor i filosofi vid Södertörns högskola, båda knutna till forskningsprogrammet "Tid, minne, representation".

Att förstå visuell konst – vad innebär det? Det grundläggande syftet i antologin Knowing visual art är att utforska hur två sammanvävda men radikalt olika kunskaps- och erfarenhetsområden möts i analysen av den visuella konsten: å ena sidan vetenskapen med sina metoder och epistemologiska rationalitet och å andra sidan upplevelsen av konstverkens visuella, materiella och expressiva styrka och dragningskraft. Åtta konsthistoriker bidrar med undersökningar av medeltida arkitektur, samtida videoverk, 1800-talsgrafik, antik skulptur samt målningar och teckningar från 1600- till 1900-talet. Deras ambition är att utforska och förstå kunskapsprocesser och kunskapsanspråk utan att reducera erfarenheten av den visuella konsten. What is it to know visual art? The fundamental purpose of this volume is to explore how two interconnected but radically different spheres of knowledge and experience meet in the analysis of visual art: the epistemological rationality of scholarly methods and the experiential (visual and material) power and appeal of artworks. Examining medieval architectural spaces, contemporary video works, 19th-century prints, Antique sculpture, and paintings and drawings from the 17th to the 20th centuries, eight art historians strive to analyse knowledge processes and claims without reducing the expressive powers of the artworks.

Konsten är. Två bokstäver, ett ord, stämt i presens. Det lilla till synes obetydliga verbet är utnämns härmed till ett nyckelord i denna bok. Dess enda egentliga. Sökbarheten lär vara sådär, men tyngden och djupet är onekligen där. Konsten är tycks vara början på en uppräkning av egenskaper hos det vi kallar konst, men vad jag vill säga börjar och slutar här: konsten är. Punkt. Dan Karlholm är professor i konstvetenskap vid Södertörns högskola. Innehåll: Den omöjliga nutiden · Konstverkets karriär · Platta konststudier · Konstverk som assemblage · Den möjliga bilden · Meningar om konstverk och konststudier

The role of public art after the turn of the millennium is a result of a research project commissioned by the Public Art Agency Sweden by the Art History department at Södertörn University. The book departs from the complex situation that governs public art, permanent and temporary, whether commissioned and sanctioned by private or public funds or through on individual initiative. Art is discussed here as ongoing projects or discrete works of art, its function as value-creating, security-creating, commemorative as well as being part of short participation processes and/or acting over a long period of time.

Omförhandlingar: Den offentliga konstens roll efter millennieskiftet är ett resultat av en uppdragsforskning som Statens konstråd beställt av ämnet Konstvetenskap på Södertörns högskola. Boken tar avstamp i den komplexa situation som omgärdar offentlig permanent och tillfällig konst, beställd och sanktionerad av privata eller offentliga medel, eller tillkommen på enskilda initiativ. Här diskuteras konstens roll som pågående projekt eller just konstverk, dess funktion som värdeskapande, trygghetsskapande, minnesmärke liksom som del av korta deltagandeprocesser och som verkande över lång tid.

Nya Småland undersöker på olika sätt frågor om entreprenörskap, in- och utvandring samt förhållandet mellan landsbygd och stad. Tre teman kännetecknar såväl den gängse, som den historiska förståelsen av Småland. Projektet undersöker frågor som: Vad händer i övergången från glasbruksort till turistort? Hur kan en region som avfolkas, samtidigt växa och föröka sig? Hur kom centrum att hamna på en åker? Hur ser relationen ut mellan Småland och Minnesota idag? Känner konstnärer och formgivare till den kunskap och potential som finns inom den småländska industrin? Genom att ställa dessa frågor och komma med olika infallsvinklar i dialog mellan internationell samtidskonst och lokal kunskap börjar vi närma oss en uppdaterad bild av Småland. I den här boken presenteras även det pärlband av utställningar som ägde rum 2019-2020 och processerna som ledde dit. Genom texter som reflekterar kring de konferenser, seminarier, residens, workshops och internationella samarbeten som skett i Småland under de senaste fyra åren lyfter boken fram en modell som stödjer långsiktiga relationer och samtidigt tillåter experiment. Den synliggör och engagerar lokala aktörer och lyfter fram samtidskonstens roll i Småland. Nya Småland är ett samarbete som initierats av fyra konstinstitutioner, tre regioner och ett universitet. Med bidrag av: Abraham Hurtado, Anders Sunna, Ane Graff, Ane Hjort Guttu, Ann Mirjam Valka, Anna Ekman, Axel Stratschnoy, Behazad Khosravi Noori & René Léon-Rosales, Caroline Mårtensson, Cecilia Järdemar, Center for Land Use Interpretation, Cristina Bogdan, Curatingpublicspace, Dan Karlholm, Elna Svenle, Éric van Hove, Freddy Tsimba, Frida Sandström, Greece is For Lovers, Joanna Sandell, Jonatan Habib Engqvist, Juan Pedro Farba Guemberena, Katja Aglert, Katr na Neiburga, Lela Pierce, Maria Lantz, Markus Vallien, Mike Bode, Olav Fumarola Unsgaard, Peter Aronsson, Petri Saariko, Runo Lagomarsino, Stine Marie Jacobsen, SUPERFLEX, Åsa Jungnelius. Redigerad av Jonatan Habib Engqvist. Boken ges ut av Arvinius + Orfeus Publishing i samarbete med Linneaus University Press. www.nyasmaland.se

Ulrik Samuelson hör till landets främsta samtida konstnärer. Ingen målare har satt så stora avtryck i Stockholms offentliga rum, från Centralstationen till Kungsträdgårdens tunnelbanestation. Att han parallellt med sitt konstnärliga skapande sedan 1960-talet skrivit texter om konst är dock mindre känt. Dessa texter samlas nu för första gången i en bok. Utöver tankar om egna drivkrafter och konstens stora frågor, inte minst i relation till miljön, samlas här debattinlägg, enkätsvar, tidigare opublicerade förslag och halsbrytande bidrag till konstdiskussionen under mer än fem decennier. Boken avslutas med redaktörens essä om texterna. Ulrik Samuelson (f. 1935) är målare och skulptör, utbildad vid bl.a. Konstfack och Kungliga Konsthögskolan. Dan Karlholm (f. 1963) är professor i konstvetenskap vid Södertörns högskola.

Det accelererande, både genuina och spekulativa, intresset för samtidskonst håller på att etablera en total, planetarisk, hegemoni på konstfältet som i sin tur utgör en allt större del av världens kulturekonomi. En ökande global expansion i rummet kombineras med en sorts usurpation längs tidsaxeln av de medel, resurser och det intresse för äldre konst som burit upp den moderna konstinstitutionen. Men vad står egentligen detta nya (och återaktualiserade) ordbruk för och hur förhåller sig denna homogent ”olikartade” respektive ”evigt” samtida konst till tidigare avancerade konstpraktiker? När börjar ”samtidskonsten” och vad kan följa efter dess specifika form av historielöshet? I denna bok varvas principiella frågor kring konst och tid med kritiska reflektioner över aktuella konsekvenser av detta otillräckligt analyserade konsttillstånd. Boken är ett försök att vidga diskussionen kring samtidskonst, historiskt och teoretiskt och definierar samtidskonst som aktualiserad konst – från vilken tid den än kommer. En definition som kortsluter alla hegelianska berättelser om konstens utveckling till förmån för anakrona och heterokrona strukturer.

To survey art history as a whole was a pressing task for a generation of German scholars around the mid-nineteenth century. Their projections of a historicist chain of artworks ranged from textual narratives without illustrations, to separate picture compendia as well as images of a more allegorical kind. Other means with which to picture art history as part of a virtually all-encompassing cultural history were the museums of art erected in Germany at the time, in Berlin and Munich especially. This book deals with practices of representing art history in various media. This includes post-Hegelian texts and engravings of art history from the 1840s onwards, by Franz Kugler, Julius Schnorr and others. In addition, works of art of the late twentieth century, by Andy Warhol, Anselm Kiefer and others, provide opportunities to speculate on the after-effects and discursive traces of the old regime. Extending the concept of historiography to include not just textual or institutional endeavours, but a host of different images as well, from reproductive prints to pop paintings and visual archives of the digital era, this study is intended to contribute in new ways to a critical historiography of the field of art history and visual culture today.