David Dunér

Vad är det egentligen som förenar allt det vi kallar liv? Det finns ingen allmänt erkänd definition av vad liv är, vare sig inom fysik, kemi, biologi eller filosofi. Det gäller även mänskligt liv. Vad som juridiskt räknas som ett mänskligt liv enligt aborträtten skiljer sig från arvsrätten som i sin tur skiljer sig från straffrätten.Hur livet på jorden en gång började är en annan öppen fråga. Kanske är det nödvändigt att lämna jorden för att få svar. Andra livsformer, på andra planeter, skulle kunna avslöja något också om våra jordiska villkor.Tidskriften Gläntas nya nummer gör ett antal försök att svara på dessa och andra livsavgörande frågor, i essäer, samtal, kortprosa och konstnärliga bidrag.

The title of this book – “Prepared for Both: Lund University and the Surrounding World” – has been chosen to demonstrate the breadth of an old university since it was founded in 1666: in the past, just recently, and right now. The emphasis is on the last fifty years, the time that has passed since the university last celebrated its existence. It can be read as a survey of the last half-century, of how the university has lived up to the old motto on its seal – “Prepared for both” – but perhaps it also gives an idea of where it is headed. The book seeks moreover to capture some of the interaction between the university and the world around it, a perspective that is often lacking, but one which is needed to understanding the variegated history of the university. Besides the editors Gunnar Broberg and David Dunér, contributing authors are Katarina Bernhardsson, Gustav Holmberg, Thomas Kaiserfeld, Elisabeth Mansén, Svante Nordin, Jan Eric Olsén, and Johan Östling.

”Beredd till bådadera. Lunds universitet och omvärlden” vill med sitt val av titel just visa vidden av ett gammalt universitets verksamhet, i går, nyss, i dag, från grundläggandet 1666. Tyngdpunkten har lagts på de senaste femtio åren, den tid som gått sedan universitetet senast firade sin existens. Den kan läsas som en första kartläggning av det senaste halvseklet, hur universitetet har förvaltat sitt gamla motto på sigillet, men kanske också vart det är på väg. Boken vill också fånga något av samspelet mellan universitetet och omvärlden, ett perspektiv som ofta saknas, men behövs för att förstå universitetets växlingsrika historia. Boken är en antologi med nio historiska studier om allt från forskningssamverkan och internationella kontakter till spirituella medlemmar i Fråga Lund-paneler och allmänhet som vill donera sina kroppar till vetenskapen. Idéhistorikerna Gunnar Broberg och David Dunér är redaktörer för boken. Övriga medverkande är idéhistorikerna Gustav Holmberg, Thomas Kaiserfeld, Elisabeth Mansén, Svante Nordin och Jan Eric Olsén, litteraturvetaren Katarina Bernhardsson och historikern Johan Östling.

Den 16 april 2026 fyller Ernst Josephson 175 år, vilket uppmärksammas med en jubileumsutgåva av släktingen Per Josephson, konstnär, vars bild och text tar avstamp i Ernst Josephsons sjukdomsteckningar: Jag har vuxit upp med dessa teckningar och för några år sedan påbörjade jag ett projekt där jag, på samma enkla papper och med lika tunn streckföring, fortsätter arbetet. Sviten uppgår till över hundra verk. Här visas det sena svenska 1800-talets avgörande konsthistoriska ögonblick, tätt sammanflätade med Ernst Josephsons liv. Efterord av David Dunér, professor i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet. Upplagan (175 ex) är signerad och numrerad. Handkolorerade detaljer.

Livets idéhistoria: Livsbegrepp, livsformer och livshållningar från antiken till idag

”En människas biografi börjar långt före födseln och fortsätter långt efter döden. Den hänger ihop med natur och tid, den lever och dör beroende på väder och vind och vård. Den formas av föräldrar och av dem som minns eller föresatt sig att lyssna på vad som finns kvar, spåren i gräset eller i arkiven.” Gunnar Broberg, Mannen som ordnade naturen (2019) Den 9 november 2022 hölls ett minnesseminarium om idé- och lärdomshistorikern Gunnar Broberg (1942–2022) och hans forskargärning, arrangerat av avdelningen för idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet. Föredragen, som här ges ut under redaktion av David Dunér, Svante Nordin och Anna Tunlid, ger olika infallsvinklar på Brobergs bredd och mångsidighet, av hans betydelse som akademisk forskare men också av de avtryck hans forskning kom att sätta i den offentliga debatten.

Hilma af Klint och August Strindberg var båda esoteriker, men vad är esoterism? Under senare delen av 1800-talet kom så kallade esoteriska strömningar att etablera sig i kulturella och intellektuella kretsar i Europa, inte minst i Sverige. Hemliga läror, riter och praktiker som alkemi, astrologi, ockultism och teosofi där tron på ett korresponderande kosmos, en levande natur och transmutationsupplevelser dominerar. Men esoterismen sträcker sig betydligt längre tillbaka i den svenska historien. Trots att de esoteriska idéströmningarna länge utpekades av kyrkan som kätteri och därför verkade i det dolda, har de haft betydande inflytande på den svenska kulturen. I denna antologi samlar vi några av Sveriges främsta experter inom ämnet för att utforska esoterismens historia i Sverige och hur dess riter, praktiker och traditioner kom att influera författare och konstnärer som August Strindberg, Selma Lagerlöf, Viktor Rydberg, Hilma af Klint, Tyra Kleen och Carl Milles.

»Läsaren formligen inbjuds att tänka som en historisk individ, inte bara reflektera över hur de lärde resonerade om tingens ordning. (...) Lägg därtill att spännvidden är beundransvärt stor: här finner vi redogörelser för allt från kosmologiska spekulationer till utförliga skildringar av medicinsk teori och praktik... Den kommer att vara ett tongivande referensverk i ämnet för lång tid framåt.«Svenska Dagbladet»Svensk idéhistoria är en så rik bok att det är svårt att bestämma sig för var man ska börja att prisa dess förtjänster ... Det är ofta en ren njutning att läsa David Dunérs text ... Dunér har en enastående förmåga att knyta samman historiska företeelser och förlopp och låta läsaren upptäcka mönster. Betyg: 5 av 5, Briljant.« BTJEtt nytt standardverk över svensk idéhistoriaSvensk idéhistoria är en storslagen översikt över människors tankar om naturen, samhället och vad det är att vara människa, från forntiden till renässansen. Med konkreta exempel och ett elegant språk får läsaren tränga in i de historiska människornas förunderliga och främmande tankevärldar. Tidigare verk i ämnet har tagit avstamp i medeltiden och utgått från den lärda, skriftliga kulturen.David Dunér, professor i idé- och lärdomshistoria, prövar här ett nytt grepp genom att följa tänkandets och idéernas historia så långt tillbaka som det har funnits människor i Sverige. Inte endast de stora tänkarna får här sin belysning, författaren undersöker också hur människor genom historien försökte förstå världen omkring dem. Varför började man överhuvudtaget fundera på saker och ting? Det gjorde världen begripligare och lättare att leva i, men också större, märkligare och mer förunderlig.Här beskrivs och förklaras samspelet mellan tänkandet och omvärlden, däribland de miljömässiga, tekniska och samhälleliga förändringar som drivit fram nya idéer - från att odla marken till att uttrycka tankar i hällristningar och runor, introduktionen av skriftkultur och kristendom, och slutligen boktryckarkonsten och reformationens omstörtande förändring av tänkandet. David Dunér plöjer nya spår inom svensk idéhistoria med detta standardverk som inte bara utgår från den allra senaste forskningen, utan också är det mest fullständiga inom ämnet.

Svenskens relation till Det heliga landet är kulturhistoriskt unik. Ända sedan Bibeln började läsas på svenska för snart femhundra år sedan har landets geografi och skriftens legender flätats samman med vår identitet och historiesyn. Hur blev det så? I denna antologi belyser korsfarare, pilgrimer, handelsresande, vetenskapsmän och författare med anknytning till landet hur denna fascinerande relation utvecklats, från vikingatiden till idag. Vi får bland annat läsa om hur svenskens syn på sig själv som kristen har formats genom århundradena, hur det gick till när vi bytte religion och om vilka följdverkningar Heliga Birgittas uppenbarelser i Betlehem hade på svenskarnas religiositet. Likaså om effekterna av Fredrika Bremers och Selma Lagerlöfs böcker om Jerusalem. Är nutida svenskar verkligen så sekulära som vi brukar ta för givet? Essäerna i detta rikt illustrerade praktverk härrör från seminariet Svenskarna i Det heliga landet som hölls vid American Colony Hotel i Jerusalem 2020. Huvudredaktörer är Kurt Almqvist, Louise Belfrage och Nathan Shachar.

Although Emanuel Swedenborg (1688–1772) is commonly known for his spiritual philosophy, his early career was focused unnatural science. During this period, Swedenborg thought of the world was like a gigantic machine, following the laws of mechanics and geometry. This volume analyzes this mechanistic worldview from the cognitive perspective, by means of a study of the metaphors in Swedenborg’s texts. The author argues that these conceptual metaphors are vital skills of the creative mind and scientific thinking, used to create visual analogies and abstract ideas. This means that Swedenborg’s mechanistic and geometrical worldview, allowed him to perceive the world as mechanical and geometrical. Swedenborg thought ”with” books and pens. The reading gave him associations and clues, forced him to interpret, and gave him material for his intellectual development.

Although Emanuel Swedenborg (1688–1772) is commonly known for his spiritual philosophy, his early career was focused unnatural science. During this period, Swedenborg thought of the world was like a gigantic machine, following the laws of mechanics and geometry. This volume analyzes this mechanistic worldview from the cognitive perspective, by means of a study of the metaphors in Swedenborg’s texts. The author argues that these conceptual metaphors are vital skills of the creative mind and scientific thinking, used to create visual analogies and abstract ideas. This means that Swedenborg’s mechanistic and geometrical worldview, allowed him to perceive the world as mechanical and geometrical. Swedenborg thought ”with” books and pens. The reading gave him associations and clues, forced him to interpret, and gave him material for his intellectual development.

I årsboken 2010 skärskådas vetenskapens villkor, från reflekterade vetenskapshistoria till framåtblickande forskningspolitik, från tangentbordspolitik till universitetsrevolutioner.

Naturfilosofen och bergsassessorn Emanuel Swedenborg var under en period engagerad i bergshantering och samarbetade med Christopher Polhem. David Dunér skriver om hur Swedenborg ansåg sig veta något om det som är osynligt och som varken kan erfaras genom mikroskop eller teleskop. Även Swedenborgs mekanisktiska världsbild beskrivs och hur hans filosofi försökte nå fram till naturens sanna struktur genom geometri och metaforer