David Gaunt

Samhällsproblem är en presentation av tillståndet i det svenska samhället idag. Boken ger inte bara en belysning av olika sociala problem utan visar även på komplexiteten i de samhälleliga processer som ligger bakom dessa. Författarna är femton högt meriterade forskare och lärare vid universitet och högskolor i Skandinavien.Det har nu gått fem år sedan den sjätte upplagan kom och mycket har hänt i samhället sedan dess. Denna sjunde upplaga har därför reviderats i väsentliga avseenden och uppdaterats med aktuella forskningsresultat.Antologin är en idealisk introduktionsbok för studier i socialt arbete och sociologi. Den är också intressant för dem som på egen hand vill bilda sig en uppfattning om den svenska samhällsutvecklingen och de problem som uppkommit i dess spår.

Historien ser olika ut beroende på vilket perspektiv vi anlägger. Läroböcker i historia är i allt väsentligt överens om vilka händelser och processer som har ägt rum i det förflutna, men hur de beskrivs eller vilken betydelse de ges varierar beroende på just perspektiv. Poängen med den här boken är att lyfta fram faktorer och begrepp som är viktiga för att förstå komplicerade sammanhang. Bokens tio kapitel tar vart och ett upp ett specifikt tema. Vissa rör de mest grundläggande villkoren för mänskligt liv, som Människan och naturen eller Levnadsförhållanden. Andra behandlar rent mänskliga konstruktioner, som Politik och organisering, Religion och ideologi och Teknik och vetenskap medan några rör sig i ett mellanskikt mellan det materiella och det ideella, som Genus, Globalhistoria eller Sociala grupper och klass. Två kapitel – Ekonomi samt Föreställningar och meningsskapande – är nyskrivna medan övriga är bearbetningar av första upplagans innehåll. I kapitlen blandas abstrakta och översiktliga resonemang med mer konkreta, där specifika historiska processer eller händelser närstuderas. På så vis kan läsaren knyta de allmänna översiktliga och de specifika empiriska diskussionerna till varandra och förstå det lilla genom det stora och det stora genom det lilla. Därmed hoppas författarna kunna bereda vägen till förståelsen att historia är något både svårare, djupare, roligare och mer intressant än bara kunskap om enskilda fakta ur det förflutna. Boken är främst avsedd för grundutbildningen i historiska ämnen vid universitet och högskolor.

När Anny Romand 2014 går igenom familjehandlingar hittar hon en dagbok. Den visar sig vara skriven av Anny Romands mormor och skildrar den långa vandring mot öknen och döden som en grupp kvinnor och barn drivs ut på i Anatolien 1915 under det som blivit känt som det armeniska folkmordet. I dagboken nedtecknar hon i smyg det barbari hon genomlider. Hon lyckas fly och hamnar slutligen i Marseille. För Anny, som växer upp hos henne, berättar mormodern återkommande om hur hennes halvårsgamla dotter, hennes man och andra familjemedlemmar mördades. Min mormor från Armenien innehåller utdrag ur dagboken, familjefotografier och dokument från tiden.Den franska skådespelerskan, översättaren och författaren Anny Romand leder sedan 2006 Une Saison de Nobel, ett litterärt evenemang som syftar till att väcka den franska publikens intresse för verk av Nobelpristagare i litteratur. Romand debuterade som författare 2015 med boken Min mormor från Armenien."Det här är en angelägen och fruktansvärd bok. (...) Det är en bok som jag tycker man har skyldighet att läsa. En klar fyra."Gomorron Sverige, SVT"Det här är en liten bok till formatet men den rymmer de allra största frågorna om liv, död och livslång sorg. (...) inte bara en närgången skildring av hur folkmordet 1915 och framåt påverkade människorna som var mitt uppe i det, utan också hur det inpräntas i senare generationer."Kulturnytt, P1"Min mormor från Armenien siktar inte mot det höglitterära. Men just för att den är så enkelt och direkt skriven, ja, nästan med naiv öppenhet, blir den desto mer drabbande. (...) Människor på flykt lär i våra dagar vara fler än någonsin. Deras villkor för hundra år sedan var knappast annorlunda. Kan Anny Romands bok bidra till bättre förståelse för dem vi EU-medborgare nu allt mer skoningslöst motar ifrån oss så har den fyllt en viktig mission."Västerbottens-Kuriren"I Min mormor från Armenien väver Anny Romand ihop sin mormors dagboksanteckningar från den vandring som armeniska kvinnor och barn drevs ut på 1915 i Anatolien, med glimtar ur sin egen uppväxt med mormodern. I denna personliga smärtfyllda syntes med såväl familjefotografier som autentiska dokument, beskrivs omänskliga förluster, syner och upplevelser som etsar sig fast även hos läsaren. (...) 119 mycket läsvärda sidor."BTJ-häftet

I allt högre grad ser vi krav på historiskt erkännande för gångna tiders oförrätter som del av upprättelse- och försoningsprocesser. Sådana krav kan komma från underordnade grupper, men reses inte sällan också från forskarhåll och blir del av en pågående diskussion om historiepraktikens etiska och politiska dimensioner. Vilket ansvar har historikern, inte bara gentemot det förflutna, utan också i relation till det nu i vilket hen verkar? Och hur förhåller sig detta ansvar till de historier genom vilka akademiska kunskapspraktiker bidragit till underordning och förtryck? Historia skrivs alltid av någon och någonstans ifrån. Tiden, platsen och historikerns position spelar roll för vilken historia som tar form, och vem som genom denna historia kan tala. Men historieskrivningens praktik är inte begränsad till den akademiska disciplinen. Historieskrivning sker också genom museer, hembygdsföreningar, populärvetenskap, konst och skönlitteratur, underhållningsbranschen och inte minst i de politiska diskurserna. Den som ägnar sig åt historia måste därför också förhålla sig till hur den egna praktiken relaterar till alla dessa berättelser om det förflutna, och på vilka sätt de ger mening åt nuet. I "Etik, politik och historikerns ansvar", som är den andra fristående delen i trebandsverket "Historiens hemvist", samlas tolv forskare som på olika sätt förhåller sig till frågor om etiskt och politiskt ansvar i historieskrivning. Texterna behandlar allt från det akademiska historieämnets förändringar till historieskrivning bland revolutionära socialister, profetiska missionärer, människorättsaktivister och poeter. Frågor om historiebruk, mothistorier, våld, emancipation, historiska lärdomar och historieskrivandets gränser står i fokus. Volymen är redigerad av Patricia Lorenzoni, idéhistoriker verksam vid Linköpings universitet, och Ulla Manns, idéhistoriker och professor i genusvetenskap vid Södertörns högskola, båda knutna till forskningsprogrammet "Tid, minne, representation".

Historien ser olika ut beroende på vilket perspektiv vi anlägger. Historiker är i allt väsentligt överens om vilka händelser och processer som har ägt rum i det förflutna, men hur de beskrivs eller vad de anses betyda varierar beroende på just perspektiv. Poängen med den här boken är att lyfta fram faktorer och begrepp som är viktiga för att förstå komplicerade sammanhang. Boken innehåller tio kapitel som vart och ett tar upp ett specifikt tema:Människan och naturenLevnadsförhållandenGenusSociala grupperTeknik och vetenskapEkonomiPolitik och organiseringReligion och ideologiFöreställningsvärldGlobalhistoriaI kapitlen blandas abstrakta och översiktliga resonemang med konkreta. På så vis kan läsaren knyta de allmänna och de specifika diskussionerna till varandra och förstå det lilla genom det stora och det stora genom det lilla. Därmed hoppas författarna kunna bidra till förståelsen att historia är något både svårare, djupare, roligare och mer intressant än bara kunskap om enskilda fakta ur det förflutna.Boken är främst avsedd för grundutbildningen i historiska ämnen vid universitet och högskolor.

Familjelivets utveckling var länge ett blankt blad i nordisk historieskrivning. Med David Gaunts bok fick ämnet sin ingående och levande belysning och boken blev snabbt ett standardverk. Den utges nu i en utökad utgåva. I ett par nyskrivna kapitel angriper författaren romantiseringen av de äldres villkor i de traditionella kulturerna. Vidare diskuterar han synen på släkt och familj i det moderna samhället.David Gaunts studie omfattar tiden från vikingatid till nutid. Den belyser en rad förhållanden som präglat människornas familjevardag genom tiderna: ekonomi, kärlek, könsroller, hushållsstrukturer, släktskapsförhållanden, incest och födelsekontroll. Till grund för framställningen ligger ett rikt källmaterial, hämtat från olika håll i Norden.David Gaunt är forskningsledare vid Stockholms forsknings- och utvecklingsbyrå. Han är docent i historia och tidigare universitetslektor vid Umeå universitet.