Dennis Beach

Skolan är i kris. Skolan levererar inte det som önskas. Elever uppnår inte kunskapskraven och lärare är undermåliga. Dessa är några exempel på återkommande teman i en ofta förenklad samtida skoldebatt. Behovet av en mer nyanserad diskussion om komplexiteten i skolans problem är högst nödvändig.I Perspektiv på skolans problem identifierar ett flertal forskare problem som de menar att skolan i dag står inför. Det handlar bland annat om problem som rör demokrati, rasism, språkplikt, skolvåld, betyg, ledarskap, skolmarknaden, juridifiering, distansundervisning, förskolan, vuxenutbildningen, folkhögskolan, och inte minst skoldebatten i sig. Boken ger perspektiv genom inspel från en rad initierade och etablerade forskare från olika discipliner verksamma inom det breda utbildningsvetenskapliga fältet. Med olika nedslag i utbildningslandskapet är ambitionen att stimulera till en skoldebatt som är förankrad i aktuell forskning om skola och utbildning. Perspektiv på skolans problem vänder sig till studerande inom lärarutbildningens olika inriktningar, verksamma inom utbildningsområdet samt andra som är intresserade av debatten om skolans problem.

Lärarutbildning, makt och politik är en forskningsantologi som synliggör hur lärarutbildningar formas i ett spänningsfält mellan högskola, skolpolitik, profession, media och överstatliga aktörer som OECD. Boken skiljer mellan politiken, det vill säga statliga beslut och reformer, och ”det politiska”, det vill säga hur gränser, hierarkier och kunskap ordnas inom och kring lärarutbildning. Genom kritiska analyser visar forskarna hur lärarutbildning organiseras och styrs och hur detta inverkar på lärarprofessionen. Boken behandlar också historiska rörelser – från seminarie­traditioner till akademisering och övernationell styrning – och beskriver hur forskningsfältet har utvecklats i Sverige och internationellt. Sammantaget visas att lärarutbildning är mer än en utbildning – den är en arena där frågor om kunskap, politik och profession stöts, blöts och omförhandlas. För att hitta hållbara vägar framåt pekar forskarna på behovet av långsiktig styrning, starka forskningsmiljöer och en genomtänkt koppling mellan vetenskap och praktik. Boken vänder sig till lärarutbildare, lärarstudenter och lärare samt till skolhuvudmän och politiker.

This book has been considered by academicians and scholars of great significance and value to literature. This forms a part of the knowledge base for future generations. So that the book is never forgotten we have represented this book in a print format as the same form as it was originally first published. Hence any marks or annotations seen are left intentionally to preserve its true nature.

Rural-urban disparities in Sweden, as in many other countries, have been somewhat of a blackspot--one that seems to have both diversified and expanded in recently. Schools are often fighting to survive in rural areas which are losing value in terms of wealth and cultural capital and rather than offering a route to social mobility and equality, they risk reproducing inequality and future life difficulties.First, there are distinctive differences between various types of rural area, their education, and the responses and resistance to the present situation by those living there. Second, despite these differences we can still point to consistent patterns. Third is the issue of mobility into and between rural areas. Different social groups and places have different and distinct mobility forms and patterns, and educational availabilities are amongst the factors involved. Some are effectively imprisoned in their now increasingly depleted areas and experience intense alienation and flight instincts. Fourth, the introduction of market politics is also an important contextual feature in rural education and school experiences. This travelling package of metro-centric policies cuts very differently in rural areas compared with urban, as it also does in respect of rural towns compared with other kinds of rural area.

While Sweden is often viewed as a benchmark for equality within education, this book examines this assumption in greater depth. The author argues that Sweden’s education system – even prior to the global spread of neoliberalism in education, meta-policies and privatization – was never particularly equal. Instead, what became apparent was a system that offered advantages to the upper social classes under a sheen of meritocracy and tolerable inequalities. Combining ethnographic and meta-ethnographic methodologies and analyses, the author examines the phenomenon of structural injustice in the Swedish education system both vertically and diachronically across a period of intensive transformation and reform. This revealing volume offers a mode of engagement that will be of value and interest to researchers and students of injustices within education, as well as policy makers and practitioners.

While Sweden is often viewed as a benchmark for equality within education, this book examines this assumption in greater depth. The author argues that Sweden’s education system – even prior to the global spread of neoliberalism in education, meta-policies and privatization – was never particularly equal. Instead, what became apparent was a system that offered advantages to the upper social classes under a sheen of meritocracy and tolerable inequalities. Combining ethnographic and meta-ethnographic methodologies and analyses, the author examines the phenomenon of structural injustice in the Swedish education system both vertically and diachronically across a period of intensive transformation and reform. This revealing volume offers a mode of engagement that will be of value and interest to researchers and students of injustices within education, as well as policy makers and practitioners.

Traditionellt har högre utbildning och forskning ansetts vara kvalitativt annorlunda än renodlade kommersiella varor och tjänster. Precis som vi har svårt att föreställa oss en marknad för medborgerliga rättigheter eller nobelpris, så skulle många av oss inte tänka på högre utbildning och forskning som en marknad där efterfrågan är den styrande mekanismen. Att vinstintresse och konkurrensfördelar skulle få styra den akademiska verksamheten framstår närmast som blasfemiskt. Ändå är det just en sådan utveckling vi ser. Den här boken presenterar ett teoretiskt ramverk för att studera denna utveckling och undersöker vilka konsekvenser den har för olika delar av den akademiska verksamheten. I bokens inledande kapitel ramar redaktören Marcus Agnafors in de följande kapitlen genom att presentera begreppet kommodifiering. Sharon Rider och Alexandra Waluszewski diskuterar hur begreppen ”effektivitet” och ”innovation” kommer till uttryck inom högre utbildning och forskning och Johan Hyrén redogör för hur olika institutionella logiker påverkar den akademiska verksamheten. Petra Angervall och Dennis Beach undersöker vad kommodifieringen av akademins arbetskraft betyder för olika grupper. Den förlorande gruppen är, menar de, kvinnliga lektorer med undervisningstunga anställningar. Margareta Carlén och Goran Puaca ifrågasätter att en marknadsorienterad högre utbildning, där anställningsbarhet och arbetsgivarens kravbild står i centrum, faktiskt levererar det studenter själva letar efter och det som samhället behöver. Till slut undersöker Douglas Brommesson, Gissur Ó. Erlingsson, Johan Karlsson Schaffer och Jörgen Ödalen hur den pedagogiska meriteringen värderas och bedöms.

The idea of democratic schooling with its emphasis on equality is seriously attacked by the marketization of education. This book challenges such policies and practices through analyses of their negative consequences for social justice and democracy. (Education/Teaching)