Eddy Nehls

This edited volume aims to bring supervision to life and contribute to a better understanding of the relationship between the supervisor and the thesis-writing student.The authors believe and hope that discussing supervision in terms of metaphors will contribute to a more profound mutual understanding between student and supervisor, a deeper understanding of the context(s) of supervision, reduce frustrations, and facilitate a more productive and harmonious collaboration between student and supervisor.By illustrating each metaphor with a piece of comic art, the book aims to contribute to further reflection and discussion about the knowledge and know-how that the authors present through their metaphors.

universitetet ska vara en plats för fritt tänkande, kritisk reflektion och kunskapssökande. Men vad händer när akademin alltmer formas efter industrins logik när utbildning reduceras till en produkt, forskning till en marknadsvara och lärandet till en standardiserad tjänst? I En svanesång för universitetet skildrar Eddy Nehls sin resa genom en högskolevärld i snabb förändring. Med en blandning av personlig erfarenhet och djupgående analys belyser boken den växande klyftan mellan ideal och verklighet i dagens högre utbildning. Vad blir kvar av universitetets själ när landets högst utbildade ses som utbytbara kuggar i en allt mer väloljad produktionsapparat? Detta är en angelägen, tankeväckande och skarpsynt uppgörelse med akademins utveckling och en uppmaning att åter sätta kunskapen i centrum. Eddy Nehls är docent i etnologi. Han har forskat bland annat om maskulinitet och jämställdhetsarbete, alkohol och droger i kulturen samt hållbarhet och samverkan. Intresset för förändring och relationen mellan kunskap och kultur löper som en röd tråd genom forskargärningen. Till vardags undervisar han huvudsakligen i företagsekonomi. Han har skrivit sex läroböcker om studieteknik, vetenskapligt tänkande, epistemologi, teori och metod, samt en bok om Nietzsches filosofi. Vid sidan av arbetet som lektor driver han bloggen Flyktlinjer.

Den här boken visar hur arbetet med det avslutande examensarbetet kan bli en trampolin i strävan att få ett kvalificerat arbete efter utbildningen. En utgångspunkt är att inställningen till arbetet, och förståelsen för det man söker efter när man designar och genomför en vetenskaplig studie, är helt avgörande för kvaliteten på uppsatsen. Om du inser att lärande och kunskapsutveckling är en resa mot okända mål – där det handlar om att övervinna olika typer av hinder och ta sig igenom svårigheter av skilda slag – kommer du att stå väl rustad inför en öppen framtid i en föränderlig och osäker värld. Det är det yttersta syftet med den högre utbildningen.

Hur ser vägen till kunskap ut? Sätter man upp ett finger i luften kan det fånga in en kamp om estetiska ämnen i grundskolan, skarpa linjer mellan naturvetenskap och humanvetenskap, samt en bild av experten som allenarådande. Eddy Nehls kastar sig in i diskussionen med en utmanade bild av prestationssamhället och universitetssystemets paradoxer som visar hur synen på kunskap kommit att handla om en tävling om att tänka rätt istället för fritt. Utifrån ett uppfriskande och nyfiket sätt att närma sig den tyske filosofen Friedrich Nietzsche presenterar Nehls en längtan till ett kunskapssamhälle där det viktiga är kunskapen i sig. Kanske kommer läsaren någon gång sätta i halsen på grund av avsaknaden av sanningsanspråk. Men den som är intresserad av kunskapsutveckling och ett mer öppet sätt att tänka, där också diskussionen i sig och misslyckanden faktiskt är vetenskap, kan börja här.Nehls utforskar Nietzsches filosofi med en ambition att göra den tillgänglig och relevant, inte bara som ett akademiskt studieobjekt utan som en praktisk vägledning för personlig och intellektuell utveckling. Nietzsche, känd för sitt provocerande och ofta missförstådda arbete, framställs här som en tidlös tänkare vars idéer om moral, existens, och människans potential förändrar hur vi ser på oss själva och vår plats i världen. Boken lyfter fram Nietzsches kritik av traditionella värderingar och hans uppmaning till självöverskridande genom konceptet av 'övermänniskan' - en individ som skapar sina egna värden och lever autentiskt bortom gängse moraliska och sociala begränsningar. Nehls presenterar Nietzsche som en 'filosof att tänka med' snarare än en att tänka om. Genom att belysa Nietzsches användning av aforismer, en stil som bjuder in till reflektion och personlig tolkning, argumenterar Nehls för att Nietzsches skrifter erbjuder verktyg för kritiskt tänkande och självundersökning. Denna metod gör Nietzsche särskilt relevant i en tid präglad av snabba förändringar och osäkerhet, där enkla svar ofta är otillräckliga för de komplexa frågor vi står inför. En central del av boken ägnas åt Nietzsches syn på kunskap och sanning. Nehls utforskar idén om sanningen som en konstruktion snarare än en absolut verklighet, vilket utmanar läsaren att omvärdera sin egen förståelse av världen och att omfamna mångfalden av perspektiv. Denna relativistiska syn på kunskap, som i sin tur reflekterar Nietzsches kritik mot dogmatism och absolutism, är särskilt tilltalande i en era där information och dess tolkning är alltmer polariserad.Eddy Nehls är docent i etnologi. Han har forskat bland annat om maskulinitet och jämställdhetsarbete, alkohol och droger i kulturen samt hållbarhet. Intresset för förändring och relationen mellan kunskap och kultur löper som en röd tråd genom forskargärningen. Till vardags undervisar han i företagsekonomi på Högskolan Väst. Han har skrivit fem läroböcker om studieteknik, vetenskapligt tänkande, epistemologi, teori och metod. Vid sidan av arbetet som lektor driver han bloggen Flyktlinjer.

Utgångspunkten för den här boken är att metod är ett förhållningssätt till arbetet som helhet - från planeringen av studien, under insamlingen och analysen av materialet, till skrivandet av uppsatsen där resultatet presenteras. Oavsett vilken metod man väljer kan arbetet bara leda till resultat som håller för en vetenskaplig granskning om man gör upp med villfarelsen att metod är en isolerad delaspekt av vetenskapen, med standardiserade handgrepp att använda sig av. Det sättet att tänka leder till att man indirekt lär sig att forskning handlar mer om hur man gör än om varför man väljer att göra som man gör.Ny kunskap måste sökas i okänd terräng. Man kan likna forskningsutmaningar vid bergsbestigning: för att lyckas ta sig till toppen, måste man likt bergsbestigare förbereda sig ordentligt innan man börjar sin klättring. Vetenskapligt skrivande är på allvar och vet man inte varför man gör som man gör, eller tar ansvar för det man påstår, kan man nog komma en bit på väg men man kommer inte att kunna nå målet på ett säkert sätt. Metod handlar ytterst om att kunna hantera den frihet som är förutsättningen för allt vetenskapligt sökande efter ny kunskap.

Teori är ett inslag i studierna och i forskningen som många studenter brottas med. Men egentligen är det inte så svårt. Många av problemen med att förstå vad teori är kan härledas till några missförstånd som är relativt enkla att komma till rätta med.I den här boken förklaras hur man kan tänka för att utveckla förståelsen för teorierna som sådana och för teorins olika roller inom vetenskapen, vilket man behöver för att kunna skriva en bra uppsats. Förståelse för vad teori är och hur man använder teori för att skapa kunskap är en kompetens som man har stor nytta av även utanför högskolans olika utbildningar.

Epistemologi – som är den filosofiska termen för studier av kunskapens teori – upplevs av många som svårt och till och med skrämmande. Det är olyckligt, eftersom förutsättningen för att kunna utveckla egen kunskap är att man förstår hur vetande fungerar. Genom att skaffa sig en egen uppfattning om vad man förväntas lära sig blir det lättare både att förstå föreläsningarna och att förklara för andra vad man vet och hur man vet det. Förståelse för kunskapens teori är också själva förutsättningen för att den högre utbildningen ska kunna bli högre. Ju mer tid och möda man lägger på denna grundläggande fråga, desto lättare blir det alltså att tillägna sig kunskap i det ämne man läser.Studier av kunskapsteori skapar förutsättningar för att kunna ta självständiga beslut som går att försvara oavsett vilka konsekvenser de får. Det är ingen garanti för att resultatet blir bra eller att man inte blir lurad, men chansen ökar om man utvecklar förståelse för vad kunskap är, vad som är möjligt att säga med stöd i vetenskap och vilka vägar till vetande som forskning erbjuder. Ur boken:“Skillnaden mellan att vara elev i grundskolan och student på högskolan är att i grundskolan lär man sig vad forskarna är överens om, medan man som student närmar sig kunskapsfronten, där det sällan råder konsensus …”“En sak som ställer till det för dagens studenter är att allt fler människor lever i villfarelsen att forskning fungerar på samma sätt som produktion av bilar och att uteblivna svar eller osäkra resultat är ett handhavandefel eller ett kontraktsbrott. Dessa missuppfattningar bottnar i en orimlig kunskapssyn som tyvärr sprider sig i samhället och som på sikt hotar att underminera demokratin, vilket gör det angeläget att ha inslag av kunskapsteori i alla utbildningar. Resultatet av vetenskapliga studier kan och ska givetvis användas som underlag för olika beslut, men forskningen i sig ger aldrig stöd till besluten.”

Vetenskapligt tänkande är en förmåga som inte går att utveckla genom att läsa anvisningar eller följa tydliga instruktioner – vilket många studenter efterfrågar och lärare delar ut i akt och mening att underlätta arbetet. Problemet med reglerna och instruktionerna är att man lätt förleds att tro att kunskapsutveckling är en formalitet och att det räcker att förlita sig på andra för att resultatet ska bli bra. Det är ett fatalt feltänk.Den här boken ersätter inte andra metod- eller teoriböcker, utan den visar hur man kan se på kunskaps- och vetenskapsteori på ett sätt som leder till att man utvecklar förmågan att tänka vetenskapligt. Vetenskapligt tänkande är en nyckelkompetens både för att nå framgång i studierna och för att kunna axla ansvar ute i arbetslivet.Boken riktar sig till uppsatsskrivande studenter och handlar framför allt om hur man kan utveckla ett självständigt, kritiskt analyserande tänkande, som är förutsättningen för att förstå vad som krävs för att både skapa och värdera forskningsresultat. Läsaren får hjälp att på egen hand utveckla förståelse för vetenskapens möjligheter och begränsningar, vilket förhoppningsvis väcker intresse för fortsatta studier av vetenskapens teori.Ur boken:“Vet man inget om kunskapens natur och förstår man inte vad som skiljer vetenskapligt tänkande från tyckande är det lätt att hamna i klorna på charlataner som söker makt och inflytande. Nätet svämmar över av detta, vilket i dag gör vetenskapsteori till ett viktigare inslag i högre utbildning än någonsin tidigare i universitetets historia.Den här bokens första kapitel heter Viljan att veta, just för att markera att vetenskapligt tänkande handlar om att utveckla kunskap om något specifikt.För att utveckla förståelse för forskning och kunskapsutveckling krävs att man tillägnar sig en kritiskt värderande, självständig och bildningsinriktad inställning till sina studier.”

Hur blir högre studier högre? är en bok om lärande som är tänkt att inspirera studenter och blivande studenter att utveckla en egen förståelse för högre studier och för vad som krävs för att studierna inte bara ska bli framgångsrika, utan även meningsfulla i ett lite längre perspektiv. Boken är ett försök att främja utvecklingen av ett antal generiska kunskaper och färdigheter som krävs för att studenterna dels ska kunna ta sig igenom en högre utbildning och få sin examen, dels lära sig vad det innebär att tänka och agera akademiskt även i andra sammanhang.Studenternas framgång i högre studier står i direkt relation till deras grad av självständighet och tålamod, samt till deras förmåga att utveckla ett kritiskt förhållningssätt i och till studierna. Med rätt inställning kan till och med misslyckanden leda till lärande och fördjupad kunskap. Utgångspunkten för bokens resonemang är att det inte finns en väg eller ett sätt att lyckas som student, utan att det finns lika många sätt och vägar som det finns studenter. Det gör att det gäller för den enskilda att hitta sin väg. I boken diskuteras även skillnaden mellan att vara och agera som elev och student, liksom vad som kännetecknar en trampolinhögskola och en katapulthögskola.

»I alkohol- och drogfrågan är det många som resignerat och gett upp alla ambitioner att försöka få till stånd en socialt och långsiktigt hållbar alkohol- och drogpolitik. Uppgivenheten motiveras inte sällan med argument som; »droger är inte en fråga för samhället, det är upp till var och en att göra vad de vill med sina liv», vilket är cyniskt, av många och uppenbara skäl. Det är till exempel inte upp till barnet att bestämma att pappa ska sluta supa och hjälpa till med läxorna. Det är heller inte upp till offret i en relation att bestämma att partnern ska sluta missbruka droger och upphöra med misshandeln. Dessutom dör många människor varje år på grund av förare som kör berusade. Är det upp till övriga trafikanter att inte befinna sig på vägarna när dessa är ute? Hur kan någon överhuvudtaget komma på tanken att var och en är sig själv nog? Den sista frågan är inte retorisk, snarare är den bokens kanske viktigaste utgångspunkt... Frågorna och förslagen till förståelse av fenomenen är viktigare än eventuella svar, och i denna studie har fokus därför förflyttas från uttryck för vad alkohol och droger »är» till att analysera alkoholen och drogerna som ett slags verb, det vill säga något som »görs» eller blir till inom ramen för specifika sammanhang.» Ur författarens inledning. Eddy Nehls är etnolog och universitetslektor i kulturvetenskap vid Högskolan i väst.