Eivind Smith

Vad är access to justice? Efter flera decenniers diskussion och bred enighet om vikten av att säkerställa en god access to justice blir vi fortfarande svaret skyldiga om vi ombeds att kort redogöra för vad begreppet egentligen innebär. Vilka konkreta rättigheter kan en enskild rättssökande härleda ur access to justice? Hur kan en lagstiftare säkerställa att dessa följs? Vilken funktion fyller access to justice i rättstillämpningen? Syfte med den här boken är att försöka fånga konceptet access to justice för våra egna förhållanden. Vad betyder det för de skandinaviska rättsordningarna? Har vi nått större tillgänglighet och mer rättfärdighet i våra domstolar, och vad återstår att göra? Vi lanserar i bokens konkluderande kapitel principen om reellt rättsskydd, som ett första försök att konkretisera hur kravet på access to justice kan förstås i en modern skandinavisk kontext.

Grunnloven eller konstitusjonen er statens rettslige grunnlag. Den etablerer de sentrale statsorganene og utstyrer dem med redskaper for samfunnsstyring. Rettighetsbestemmelser begrenser deres handlefrihet. På samme måte som i Janus-hodet henger konstitusjonens to ansikter nøye sammen: «Konstitusjonelt demokrati» er demokrati innenfor konstitusjonens rammer. Grunnloven er ikke bare et viktig nasjonalt symbol, men også et sett med viktige rettsregler som må forstås i lys av sentrale prinsipper for statsstyret og av regler og erfaringer fra andre land. Behovet for et prinsipielt og komparativt perspektiv falt ikke bort etter 1814. Boken brukes som lærebok for studenter i retts- og samfunnsvitenskap, men retter seg til alle som vil forstå statsstyret i Norge. Sjette utgave: I denne utgaven er hele teksten revidert eller omskrevet. En rekke grunnlovslovendringer, dommer og annet nytt materiale er innarbeidet. Professor i offentlig rett ved Universitetet i Oslo, Eivind Smith, har publisert et stort antall bøker og artikler på flere språk om norsk og komparativ stats- og forvaltningsrett. Han har også bred erfaring fra internasjonalt arbeid, offentlige utredninger og debatt.

Første utgave av «Forvaltningsrett» kom i 1978. Senere har en rekke oppdaterte og videreutviklede utgaver befestet bokens posisjon som standardverk i vår offentligrettslige litteratur. Ved siden av de sentrale emnene av betydning for alle deler av forvaltningen, bidrar stoff om kommunalrett, menneskerettigheter og EØS-rett til å belyse norsk alminnelig forvaltningsrett. Et konstitusjonelt perspektiv på stoffet er videreført og reflekterer den store utviklingen som har skjedd på dette området. Boken skal bidra til å belyse hovedlinjer, perspektiver og sammenheng i stoffet. Derfor er systematikken vesentlig. Men innenfor de rammer den trekker opp, er det viktig å belyse hovedlinjene ved hjelp av henvisninger til relevante lovbestemmelser, rettspraksis og annet konkret materiale. I tillegg til sin rolle som lærebok er boken av interesse for ansatte i den offentlige forvaltningen og for folkevalgte, advokater, dommere, samfunnsvitere, organisasjonsfolk og andre som har behov for innsikt i den juridiske dimensjonen av virksomheten i stat og kommuner og av myndighetenes forhold til private. Eivind Smith er professor i offentlig rett ved Universitetet i Oslo. Han har publisert en lang rekke arbeider i forvaltningsrett, statsrett og komparativ rett og har rik praktisk erfaring fra offentlige granskninger, internasjonalt arbeid mv.

Regjeringens plikt til å gi Stortinget sanne og dekkende informasjoner har vært omtalt som selve nervesystemet i vårt demokrati. Men det er ikke alltid klart hva slags grunnlag denne plikten bygger på: Er den rettslig eller (bare) politisk? Er det tale om sedvanerett og er sedvaneretten i så fall av konstitusjonell karakter?

Den trettio år gamla regeringsformen har så stora brister att den bör bytas ut. Konstitutionella reformer skulle stärka den svenska folkstyrelsen. Den lokala självstyrelsen kan förverkligas genom nedbantade och friare kommuner. Riksdagen behöver kompletteras med en folkvald senat med uppgift att övervaka det demokratiska systemets funktionssätt. Demokratins grundlag är årets rapport från SNS Demokratiråd, som avslutar SNS stora författningsprojekt. Demokratirådet består i år av Lauri Karvonen, Eivind Smith, Birgitta Swedenborg och Olof Petersson. Lauri Karvonen är professor i statskunskap vid Åbo Akademi. Eivind Smith är professor vid Institutt for offentlig rett, Universitet i Oslo. Birgitta Swedenborg är Ph. D. i nationalekonomi och forskningsledare vid SNS. Olof Petersson är professor i statskunskap och forskningsledare vid SNS.

This study deals with the role of national parliaments in the perspective of European integration. It examines the relationship between national parliaments and the European Parliament, and discusses possible solutions to the problem of the democratic deficit in the EU.

Confronting questions arising from the application of old constitutional texts within one system or another of judicial review, this work presents materials/reflections for further exploration on a comparative/national basis. The countries covered are the United States, Norway, Belgium and France; all countries having an old constitution. The following questions are dealt with: the emergence of judicial review of national legislation, the interpretation of old constitutional texts, complementary sources to old constitutional texts, the application of old constitutions in modern societies, and the legitimacy of judicial review of legislation.