Elin Abrahamsson

Passage 91 sætter fokus på kærlighedsromanen eller romance, som genren populært kaldes i moderne bogkultur. Artiklerne i nummeret repræsenterer forskellige perspektiver på genren, både i et historisk lys og i forhold til aktuelle udviklinger, og bidrager dermed til forståelsen af en genre, som er central på bogmarkedet og dominerer de internationale bestsellerlister, men som samtidig ofte er fraværende i traditionel litteraturvidenskabelig forskning. Romance-genren kan spores langt tilbage, fra 1700-tallets brevromaner over 1800-tallets sentimentale fortællinger og victorianske ægteskabsplot til 1900-tallets lægeromaner eller kiosklitteratur med kulørte forsider. I dag oplever genren stor fremgang, bl.a. på grund af nye læsefællesskaber omkring genren på sociale medier og nye måder at tilgå og bruge litteratur på, f.eks. via lydbogsformatet. Nummeret indeholder fem nyskrevne artikler, som på forskellig vis giver indblik i disse udviklinger, idet vi balancerer mellem tekst-fokuserede læsninger og mere litteratursociologiske tilgange, der stiller skarpt på romancens sociale, økonomiske og mediale vilkår og forudsætninger. Artiklerne fokuserer bl.a. på queer-perspektiver på victorianske romaner, kropspositivisme og postfeminisme i moderne svensk romance, romancer skrevet til lydbogsformatet og studier af romancelytteres præferencer inden for genren, samt brug af romance-troper blandt læsere i bogfælleskaber på TikTok. Nummeret indeholder også to nyoversatte bidrag, som står som centrale tekster inden for romance-forskningen, af henholdsvis Janice Radway, hvis studie af en gruppe amerikanske romance-læsende kvinder har været helt afgørende for feltet, og Mark McGurl, som repræsenterer et nyt, internationalt perspektiv på genrens betydning i den moderne bogkultur. Endelig har vi et interview med en forlagsrepræsentant om udgivelse af romance i Danmark i dag. Samlet set leverer Passage 91 altså et bredt indblik i romancen som genre, i tekster såvel som kontekster, læserkultur, historiske perspektiver og aktuelle udviklinger.

Repetitivt, ostimulerande, enkelspårigt – och enahanda. Så omtalas ofta romancegenren, en typ av kärleksberättelser med lyckliga slut som främst skrivs och läses av kvinnor. Andra ord som används för att benämna genren är ”skräp”, ”porr” och ”tantsnusk” – böcker som läses med bara en hand. I Enahanda läsning tar Elin Abrahamsson fasta på denna nedvärderande syn på romancegenren för att undersöka vad kritiken innehåller – och vad den värjer sig mot. Studien utgår från de populära böckerna och filmerna Twilight och Fifty Shades of Grey. Här diskuteras inte bara den föraktade romanceläsaren som hon framträder i kritiken mot genren, utan också hur hennes läsning skulle kunna se ut. Den enkla och okritiska, repetitiva och verklighetsfrånvända romanceläsningen visar sig då vara lika mycket ett hot som en möjlighet.

Vad är fiktion och vad är verklighet? Debatterna om verklighetsbakgrund till skönlitteratur och film avlöser varandra i dagens kulturliv, och fiktion är samtidigt alltid ett bärande element av verkligheten. I "Fiktion och verklighet" möts tolv forskare från genusvetenskap, antropologi, etnologi, litteraturvetenskap, arkeologi, medievetenskap och konstnärlig forskning i en undersökning av hur fiktion och verklighet är oupplösligt förbundna i en spänningsfylld relation. Flickidoler på film, dagens queerfeminister som tittar på reality-tv och ­recensenter som läser Knausgårds autofiktion möter Selma Lagerlöfs hängivna fans. Fredrika Bremers vallfärd till Jerusalem belyser nutidens pilgrimsresor till Santiago de Compostela och helgonanimationer skapar en alternativ modernitet i en by i Mexiko. Vikingatida skelett i Norden likaväl som musikfilmer i Nepal kan användas i nationens tjänst - och de kommenteras ur historien av Karen Blixens allegori över Danmark under andra världskrigets ockupation, när verkligheten inte kunde uttalas annat än som fiktion.