Elin Gardeström

I en tid när informations- och medielandskapen genomgår omvälvande förändringar är frågor om journalistiken, dess historia, framtid och roll i samhället, viktigare än någonsin. Journalistiken har dessutom en särskild ställning både i och gentemot samhället genom att den speglar samhällsutvecklingen samtidigt som den är med om att forma den.I den här boken samlas och presenteras de viktigaste frågorna, teorierna och resultaten inom journalistikforskningen för en svensk publik. I 34 kapitel redogör ledande svenska forskare för journalistikens historia, ideal och produktionsvillkor, för olika genrers innehåll samt för journalistikens relation till samhället och till framtidens medielandskap. Varje kapitel tar upp de viktigaste teorierna samt svenska och internationella forskningsresultat på det aktuella området. I denna tredje upplaga har samtliga kapitel aktualiserats och två nyskrivna kapitel har tillkommit. Handbok i journalistikforskning vänder sig främst till studenter i journalistik och medie- och kommunikationsvetenskap, men också till forskare och till yrkesverksamma inom olika medier – samt till alla som är intresserade av att förstå journalistikens villkor, innehåll och betydelse ur ett samhälleligt perspektiv.

Vad var reklam? Under 1930-talet var reklam ett nytt modernt fenomen som det fästes visionära förhoppningar vid. Reklamen skulle tjäna samhället och bygga framtiden, menade företrädare för den framväxande näringsgren som reklam var. Reklamen skulle skapa välstånd, men också lära människor trafikvett och den användes även för att lösa samhällsproblem som trångboddhet – även politik kunde det göras reklam för. I denna bok undersöks reklamen som påverkansform och hur den relaterade till andra former av påverkan under 1930-talet; ett decennium under mellankrigstiden, klämt mellan depression och krigshot, men också en tid av utveckling av näringsliv och reklam. Studiens perspektiv är att nå historien om reklamens utveckling från två håll: För det första genom att empiriskt undersöka hur reklamen förstods och brukades. För det andra hur denna utveckling språkliggjordes. Här undersöks relationen mellan reklam och fyra andra kommunikativa begrepp; propaganda, upplysning, agitation och information. Undersökningen har fokuserat på tre olika aktörer; den framväxande reklambranschen, Kooperativa förbundet och det Socialdemokratiska partiet.

I internationell jämförelse etablerades en journalistutbildning av permanent slag relativt sent i Sverige. Även om det tidigare fanns en lärlingsväg in i yrket samt olika kortare kurser var det först 1959 som en ettårig sammanhållen utbildning startade. Att fostra journalister analyserar diskussionen om en svensk journalistutbildning under perioden 1944 till 1970. Vad drev på en formaliserad journalistutbildning? Hur relaterar sig den svenska diskussionen till den internationella? Var och hur ska journalister utbildas och av vem? Vilken typ av kunskap bör en journalist ha? Vem är lämplig för yrket och hur ska de lämpliga väljas ut? Varför tog det så lång tid för pressens organisationer att enas om hur en utbildning skulle utformas? Frågan om en journalistutbildning kom upp direkt efter andra världskriget. Skulle yrket nås genom akademiska studier eller borde journalisten lära av verkligheten, genom praktiskt arbete på redaktionerna? Eller byggde yrket enbart på talang, på en särskild personlighet som vissa människor hade? Även efter att en högre utbildning hade inrättats fortsatte denna diskussion om hur utbildningen borde utformas. Detsamma gäller diskussionen om det är bra eller dåligt för samhället med en speciell utbildning för journalister. Å ena sidan ansågs en formaliserad utbildning ibland rentav som skadlig, något som strömlinjeformade journalister och gjorde att de betraktade samhället och världen med en enhetlig blick, vilket kunde vara skadligt för demokratin och för yttrandefriheten. Å andra sidan hävdades att dåligt utbildade journalister kunde vara en fara eftersom de inte kunde förklara en alltmer komplicerad värld för sin publik. Elin Gardeström är idéhistoriker verksam vid bland annat Uppsala universitet. Detta är hennes doktorsavhandling.