Elisabeth Mansén

The title of this book – “Prepared for Both: Lund University and the Surrounding World” – has been chosen to demonstrate the breadth of an old university since it was founded in 1666: in the past, just recently, and right now. The emphasis is on the last fifty years, the time that has passed since the university last celebrated its existence. It can be read as a survey of the last half-century, of how the university has lived up to the old motto on its seal – “Prepared for both” – but perhaps it also gives an idea of where it is headed. The book seeks moreover to capture some of the interaction between the university and the world around it, a perspective that is often lacking, but one which is needed to understanding the variegated history of the university. Besides the editors Gunnar Broberg and David Dunér, contributing authors are Katarina Bernhardsson, Gustav Holmberg, Thomas Kaiserfeld, Elisabeth Mansén, Svante Nordin, Jan Eric Olsén, and Johan Östling.

”Beredd till bådadera. Lunds universitet och omvärlden” vill med sitt val av titel just visa vidden av ett gammalt universitets verksamhet, i går, nyss, i dag, från grundläggandet 1666. Tyngdpunkten har lagts på de senaste femtio åren, den tid som gått sedan universitetet senast firade sin existens. Den kan läsas som en första kartläggning av det senaste halvseklet, hur universitetet har förvaltat sitt gamla motto på sigillet, men kanske också vart det är på väg. Boken vill också fånga något av samspelet mellan universitetet och omvärlden, ett perspektiv som ofta saknas, men behövs för att förstå universitetets växlingsrika historia. Boken är en antologi med nio historiska studier om allt från forskningssamverkan och internationella kontakter till spirituella medlemmar i Fråga Lund-paneler och allmänhet som vill donera sina kroppar till vetenskapen. Idéhistorikerna Gunnar Broberg och David Dunér är redaktörer för boken. Övriga medverkande är idéhistorikerna Gustav Holmberg, Thomas Kaiserfeld, Elisabeth Mansén, Svante Nordin och Jan Eric Olsén, litteraturvetaren Katarina Bernhardsson och historikern Johan Östling.

Edith Södergran är en av den svenska lyrikens mest lästa, beundrade och inflytelserika författare. Hennes produktion blev på grund av hennes för tidiga död inte stor. De samlade dikterna ryms i ett band, breven i ett. Ändå finns det sidor av hennes verksamhet och energiska begåvning som orättvist nog hamnat lite vid sidan av den stora publikens uppmärkamhet. Jonas Ellerström och Elisabeth Mansén har intresserat sig för Södergrans stora mängd bevarade fotografier och gjort ett tematiskt urval av dem med titeln Lyckokatt. Katter var nämligen ett av Södergrans mest älskade motiv. I en utförlig inledning till Lyckokatt (titeln från en av Södergrans dikter) beskrivs hennes bildvärld och den nyfikna blick hon riktade mot omgivningen genom sökaren på sin kamera.

Kvinnor har i alla tider bidragit till att skapa och forma manlighet. Genom idealbilder och drömmar, fostran och gränsdragningar, kritik och politik har de mejslat fram maskuliniteter och därmed påverkat maktordningarna mellan könen. I "Kvinnorna gör mannen" berättas om manlighet i olika samman­hang från 1500-tal till 2000-tal. Från maktkamper i adelsfamiljer och intriger vid hovet till 1980-talets debatter om mjukismän och dagens Harlequinsex: det är kvinnorna som betraktar och diskuterar männen. Mary Wollstonecraft, Anne Charlotte Leffler och den finska politikern och kvinnosakskvinnan Hedvig Gebhard efterlyser ett nyanserat och visionärt mansideal för att utveckla relationerna mellan kvinnor och män. Hos Fredrika Bremer är den ideale mannen en nödvändig medhjälpare i kvinnans emancipation; i 1800-talets konstnärsromaner träder en manlig musa fram och stöttar kvinnliga huvud­personers skapande. Selma Lagerlöf låter en komplex manlig - eller omanlig - karaktär återspegla sin egen kamp för kontroll över sitt verk, medan mellankrigstidens filmpionjär Karin Swanström gestaltar hedersknyfflar ur arbetarklassen. Forskare inom historia, idéhistoria, film, litteratur och medier visar här hur kvinnors görande av män och maskulinitet är något mer och annat än en tudelad tanke­figur av under- respektive överordning. I förlängningen finns nya infallsvinklar på hur hegemoni och legitimitet uppstår och ifrågasätts, nya bilder av hur kön skapas och kanske nya intressanta manligheter.

Hilma af Klint och August Strindberg var båda esoteriker, men vad är esoterism? Under senare delen av 1800-talet kom så kallade esoteriska strömningar att etablera sig i kulturella och intellektuella kretsar i Europa, inte minst i Sverige. Hemliga läror, riter och praktiker som alkemi, astrologi, ockultism och teosofi där tron på ett korresponderande kosmos, en levande natur och transmutationsupplevelser dominerar. Men esoterismen sträcker sig betydligt längre tillbaka i den svenska historien. Trots att de esoteriska idéströmningarna länge utpekades av kyrkan som kätteri och därför verkade i det dolda, har de haft betydande inflytande på den svenska kulturen. I denna antologi samlar vi några av Sveriges främsta experter inom ämnet för att utforska esoterismens historia i Sverige och hur dess riter, praktiker och traditioner kom att influera författare och konstnärer som August Strindberg, Selma Lagerlöf, Viktor Rydberg, Hilma af Klint, Tyra Kleen och Carl Milles.

Mary Wollstonecraft har gått till historien med sitt välformulerade försvar av kvinnans rättigheter. Här möter vi samma författare, i samma ärende, men i två texter där hon utvecklar sitt manifest i skönlitterär form.Huvudpersonerna i de bägge kortromanerna delar förnamn med sin författare – kanske inte av en slump. I Mary skildras ”en karaktär som skiljer sig från dem som vanligen porträtteras”, nämligen ”en kvinnosjäl som kan tänka”, såsom Wollstonecraft själv skriver. Kvinnans utsatthet syftar på äktenskapets despotism, kvinnans stora olycka enligt författaren. Detta kom att bli det sista hon skrev och har kallats hennes mest radikala verk.Blygsamma till formatet men nydanande i sitt sätt att skildra kvinnors intellektuella utveckling – dessa två pärlor är en kritik av den stereotypa litterära hjältinnan och av de fördomar som framfött henne. De föreligger nu i svensk översättning av Erik Carlquist. En inledning har skrivits av Elisabeth Mansén.

Kvinnlig frigörelse var vad som drev Mary Wollstonecraft, författare av "Till försvar för kvinnans rättigheter". Hennes feministiska filosofi var banbrytande för sin tid och fungerar än idag som en källa till inspiration. Men vem var egentligen denna pionjär?William Godwins intima och ärliga minnesteckning över sin fru Mary Wollstonecraft skrevs veckorna efter hennes bortgång och gjorde skandal bland vänner och kritiker när den publicerades 1798. Idag betraktas den som en milstolpe i den moderna biografins utveckling.Boken utgör också en vändpunkt i William Godwins filosofiska utveckling från en extrem rationalism till en större förståelse för känslornas och sympatins moraliska bäring, något som också märks i hans senare skrifter. Elisabeth Mansén, professor i idéhistoria vid Stockholms universitet, har skrivit ett initierat efterord.

Vad vet vi om vänskap mellan könen, idag och genom historien? Varför är den vänskapen så lite utforskad? Könsöverskridande vänskap sätter fokus på vänskapen mellan könen ur ett idéhistoriskt perspektiv. Vi presenterar ett antal "vänskapspar", kvinnor och män som har haft långvariga vänrelationer präglade av intellektuellt utbyte. Det intellektuella betonas, då kvinnor och män med erfarenhet av sådan gemenskap kan tänkas ge alternativ till den traditionella vänskapssynen och oftare än andra formulera sig i skrift om kön/genus och vänskap. Vissa av vänskapsparen är kända som Beauvoir och Sartre, Wollstonecraft och Godwin, andra mindre kända som filosoferna Anne Conway och Henry More, men inriktningen på vänskap ger nya perspektiv på samtliga relationer. Teman som dryftas är förhållandet mellan vänskap och kärlek/sexualitet, vänskapens betydelse för parternas intellektuella verksamhet samt vänskapens beroende av tid, kön och social bakgrund. Trots att undersökningen sträcker sig från 1600-talet till senare delen av 1900-talet framträder vissa gemensamma drag i vänskapens karaktär. "Könsöverskridande vänskap" är ett centralt begrepp i idéhistorikern och genusforskaren Eva Gothlins (1957--2006) ofullbordade forskningsprojekt "Synen på vänskap mellan kvinna och man i den västerländska idéhistorien". Förhoppningen är att denna antologi ska skapa intresse för det nya forskningsfält hon initierade.

Naturen, kuren & samhället handlar om vårdinrättningar som kurorter, sanatorier, alkoholistanstalter, enskilda sjukhem och hälsohem i Sverige under 1800-talets sista decennier och fram till i dag, med tonvikt på perioden runt sekelskiftet 1900. Här kan läsas om pionjärer inom svensk alkoholistvård; om kurortskultur och nyttan av barfotavandringar; om flickors och kvinnors sjukdomsbehand­ling vid Loka och Porla brunn; om kurortens betydelse för kronikervård och om plikten till ett glatt sinnelag. Antologins elva kapitel är skrivna av historiker, idéhistoriker och kulturvetare som belyser olika teoretiska och praktiska försök att skapa god vård huvudsakligen genom naturliga läkande krafter i och utanför människan. Vårdformernas betoning på naturliga behandlingsmetoder väcker förnyat intresse idag. Motzi Eklöf är bokens redaktör och initiativtagare. Hon är docent i hälsa och samhälle och verksam som medicinhistoriker. Hennes senaste böcker är Kurkulturer (2008) och Läkare och läkekonster (2010).