Emilie Karlsmo

Inom organisationsteori och management finns ett nytt intresse för döden och de mörka sidorna av organisationer -- en trend som kanske är en reaktion mot ett fält där positiv psykologi och win-win-tankar alltför ofta dominerar. På tal om döden kan ses som ett uttryck för detta. Boken är ett resultat av ett tvärvetenskapligt samtal om döden mellan sex företagsekonomer, en teolog, en religionsfilosof, två religionsvetare, en konstnär, en konstvetare, en etnolog och en forskare i palliativ vård. I sina tio essäer resonerar skribenterna om individers och organisationers relation till döden. Vi möter här arbetare i Kirunagruvan som lyssnar på berget och begrundar riskerna för dödsolyckor på 1365 meters djup, en präst med bred erfarenhet av begravningsgudstjänster, barn som reflekterar över den egna förtidiga döden, och röster från den tid då man i Sverige började kremera kroppar och planerade nya rum för detta. Vi möter även de mogna personer som aningen provokativt kan beskrivas som symboliskt döda på arbetsmarknaden och black metal-musiker som ser döden som det enda autentiska att sträva efter. Vi får en belysning av självmordet som individuell men kanske också kollektiv dödsdrift, vi får höra hur kyrkogårdsbesökare skapar band till sina döda, och vi får se mänskliga kvarlevor bli till attraktiva dödslandskap i museivärlden. I ett fotografiskt sista kapitel hör vi existentiella rop från den ensliga naturen. På tal om döden riktar sig till alla som vill skaffa sig en förståelse av död och döende i det svenska samhället.

Ett verkligt praktverk i stort format om de svenska kyrkorna. Kyrkorna bär på hemligheter. Likt dolda tecken finns de där: symbolerna, de glömda betydelserna, minnena och spåren av människor och deras liv under tusen år. Landets ledande experter har valt ut det bästa och mest spännande av det du kan hitta i kyrkorna. Upplev katedraler och märkvärdiga kyrkor runt om i landet, legendariska helgon och återupptäckta relikgömmor, glimrande altarskåp och svindlande höga stenvalv. Boken ger många och delvis nya ingångar till kyrkorna och närmar sig dem på ett nytt sätt, handfast och med nyfikenhet. Boken är en fristående fortsättning på TV-serien "Kyrkornas hemligheter", som sänts i SVT1 och blivit en tittarsuccé.

Jordevandringens slutstation, begravningskapellet, har som enda funktion att rama in begravningen och avskedet. Byggnadstypen hänger samman med de kyrkogårdar som från 1800-talets början anlades utanför de växande städerna, men huvudsakligen hör begravningskapellet med eller utan krematorium 1900-talet till. Rum för avsked. Begravningskapellets arkitektur och konstnärliga utsmyckning i 1900-talets Sverige sätter in begravningskapellet i ett större kultur- och kyrkohistoriskt sammanhang. Studien fokuserar byggnaden och rummet, men följer också förändringar i begravningssederna och diskuterar frågor som modernitet, sekularisering och förändringen mot ett mångkulturellt samhälle. Kremeringen har gått från närmast obskyrt till allmänt och accepterat bruk; en förändring som också kan följas i begravningskapellets utformning genom århundradet, både praktiskt och symboliskt. Begravningskapellet avspeglar även formutvecklingen i stort. Sedan tidigare räknas ett antal begravningskapell och deras konstnärliga utsmyckningar till de stora verken i Sveriges konsthistoria, exempelvis Gunnar Asplunds och Sigurd Lewerentz kapell på Skogskyrkogården i Stockholm. De återfinns också i detta arbete, men huvuddelen av exemplen har valts för att vara representativa i mer allmän bemärkelse, vilket leder fram till en delvis annorlunda bild av det svenska 1900-talets offentliga konst och arkitektur. Emilie Karlsmo är verksam vid konstvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet. Rum för avsked är hennes doktorsavhandling.