Emma Engdahl

Människan gör samhället – formar, utvecklar, bevarar. Men samhället gör också människan – människan formas och utvecklas i och genom samhället. Detta är den klassiska sociologins stora insikt. Sociologins klassiker presen­terar tjugotvå sociologiska tänkare som med stor spänn­­vidd varierar denna grundläggande sociologiska insikt som i dag äger större giltighet än någonsin.Sociologins klassiker presenterar grundfrågor och centrala begrepp hos klassiker, från Auguste Comte till Alva och Gunnar Myrdal. Unika särdrag behandlas liksom likheter med andra klassiker. Boken betonar den klassiska sociologins aktualitet för analysen av vårt eget samhälle. Ett syfte med antologin är att vidga förståelsen av klassisk sociologi och inkludera dem som tidigt skrev viktiga sociologiska verk men som av olika anledningar inte fått den uppmärksamhet de förtjänar. I många av bokens kapitel presenteras sociologiska tänkare för första gången på svenska.Sociologins klassiker vänder sig till studenter i sociologi och annan samhälls- och beteendevetenskap på grundnivå. Boken kan med fördel utgöra grunden för hur hela kurser organiseras. Den är också lämplig för studenter och forskare som söker introduktioner till enskilda sociologiska tänkare.

Hverdagslivet i familier, på arbejdspladser og i andre nære relationer er præget af strukturer og omgangsformer, der tilsammen danner et komplekst socialt system. Disse strukturer er ofte blevet studeret og analyseret inden for sociologi og humaniora under overskriften mikrosociologi, men der har i mange år været en tendens til at forbigå følelseslivet, som på mange måder udgør selve den lim, der binder hverdagens relationer sammen. Hverdagslivets følelser – kærlighed, lykke, angst, frygt, kedsomhed, vrede osv. – er emnet for denne bog, som giver en indføring i nogle af de mest centrale temaer og teorier i krydsfeltet mellem mikro- og emotionssociologi. Bogens kapitler er skrevet af førende fagfolk på området, som her tegner et fyldigt portræt af det følelsesliv, der præger vores relationer i hverdagen. Hverdaglivets følelser er redigeret af Inger Glavind Bo og Michael Hviid Jacobsen, hhv. lektor og professor ved Institut for Sociologi og Socialt Arbejde, Aalborg Universitet.

This book explores what it means to live an emotionally engaged and morally responsive life in a world increasingly governed by productivity, fragmentation, and emotional detachment. Drawing from a rich interdisciplinary background—including sociology, philosophy, moral psychology, feminist theory, and lived experience—the book offers a lyrical yet analytically rigorous meditation on empathy, recognition, and the fragile practice of democracy. Structured as a blend of essay, accessible theory, and poetic reflection, the book argues that empathy is not mere sentimentality, but a vital cornerstone of ethical action and collective life. It seeks to revive the moral imagination—our shared capacity to see, feel, and respond to the vulnerability of others—by grounding political and social thought in emotional and relational awareness. The book engages both classical and contemporary thinkers such as Arendt, Habermas, Weil, Honneth, Bauman, and Irigaray, while developing a distinct voice that bridges academic clarity with literary sensitivity. It proposes that love, care, and empathy must be reclaimed as active, public virtues—not confined to the private sphere, but central to justice, democratic participation, and meaningful life. At a time of polarisation, performance culture, and relational fatigue, Moral Imagination, and the Search for Meaning challenges us to reimagine what it means to be human—not through control or achievement, but through attention, recognition, and vulnerability. This volume speaks to academics and students in sociology, psychology, philosophy, and gender studies, while remaining accessible to therapists, educators, and general readers interested in emotional intelligence and ethics. It will particularly appeal to readers of bell hooks, Rebecca Solnit, and Martha Nussbaum who seek a lyrical voice that bridges academic theory with lived experience.

Lektioner i kärlek är en bok för dig som vill förstå vad det innebär att älska inte bara i rus och romantik, utan i vardag, kris och stilla återvändande. Med teoretisk skärpa och poetisk närvaro rör sig sociologen Emma Engdahl genom kärlekens skiftningar: flirt, dejt, förälskelse, långvarig närhet och sprickorna vi ibland går vilse i. Boken bygger på aktuell forskning, existentiell teori och psykologisk kunskap, och innehåller också praktiska vägvisare för den som vill möta kärleken med större mod och fördjupning. Lektioner i kärlek är ingen manual utan en följeslagare. Ett samtal att fortsätta leva med.

Sökandet efter det unikt mänskliga fascinerar. Vi har en stark längtan efter att förstå oss själva, efter att avkoda det som gör människan till inte bara människa, utan just mänsklig. Emma Engdahl tar oss med på en personlig jakt efter svar hos en mängd olika tänkare som gett henne aha-upplevelser och väglett henne i livet. Bland tänkarna finner vi bland andra Hanna Arendt, Epiktetos, Michel Foucault, Jürgen Habermas, Axel Honneth, bell hooks, Luce Irigaray, Simone Weil, Emmanuel Levinas, Charles Taylor och många andra. Konsten att vara mänsklig är ett rum där tänkare från filosofin, sociologin och psykologin kan mötas i trätomålets form. Det är nämligen inte alltid som de håller med varandra om vad som gör människan mänsklig. Det innebär inte nödvändigtvis att någon av dem har fel, snarare att vi har en hel del att lära av att låta deras tänkande samsas inom pärmarna för en och samma bok.Stora tankar om liv, död och meningen med allt samsas med snippa-domen, otrohetsdebatt och högst vardagliga utmaningar som att sömnlös sträcktitta på teveserier. Den eviga dikotomin mellan förnuft och känsla får sig en rejäl törn, och läsaren kan förbereda sig på att se världen och sig själv med nya ögon. Emma Engdahl är utbildad klassisk balettdansös vars karriär tog en oväntad vändning efter en allvarlig trafikolycka. Idag är hon professor i sociologi på Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet. Hennes forskning kretsar kring frågor om de sociala villkoren för människans känslor, förnuft och självutveckling. Sedan hon disputerade på doktorsavhandlingen A Theory of the Emotional Self (2004) har hon bland annat publicerat böckerna Konsten att vara sig själv (2009) och Depressiv kärlek: En social patologi som kom ut på svenska 2016, på engelska 2018 och på arabiska 2023.

Love and depression are key elements in the cultural script of emotions or affectual life within contemporary Western society, and the two have become intertwined to such an extent that it is informative to talk about depressive love. Indeed, the most common source of depression is intimate relationships, in which one partner is not recognised by the other as being in need or worthy of loving care. This book addresses the question of how it is possible for opposite emotional experiences such as love and depression to appear simultaneously, empirically documenting the phenomenon of depressive love and its implications through studies of art, including music, literature and photography, and the experiences of everyday life, by way of interviews and the analysis of e-mail-, sms-, messenger-correspondence, and other new media spaces. Engaging with a range of sociological, psychoanalytic and philosophical theories of love, depression and emotion, including the work of Simmel, Alberoni, Barthes, Hochschild, Giddens, Luhmann, Beck and Beck-Gernsheim, Illouz, Bauman, Hegel, Honneth, Ehrenberg, Han, Lévinas, Sartre, Freud, Lacan, and Kristeva, to name but a few, the author examines the ways in which depressive love is expressed in modern society, asking whether it is a new phenomenon and confined to the West and if not, what is distinctive about depressive love and its associated (dys)functions in contemporary Western society. An empirically rich and theoretically broad study of depressive love as a sign of our times, this book will appeal to scholars and students of social theory and the sociology and philosophy of emotion and interpersonal relationships.

Love and depression are key elements in the cultural script of emotions or affectual life within contemporary Western society, and the two have become intertwined to such an extent that it is informative to talk about depressive love. Indeed, the most common source of depression is intimate relationships, in which one partner is not recognised by the other as being in need or worthy of loving care. This book addresses the question of how it is possible for opposite emotional experiences such as love and depression to appear simultaneously, empirically documenting the phenomenon of depressive love and its implications through studies of art, including music, literature and photography, and the experiences of everyday life, by way of interviews and the analysis of e-mail-, sms-, messenger-correspondence, and other new media spaces. Engaging with a range of sociological, psychoanalytic and philosophical theories of love, depression and emotion, including the work of Simmel, Alberoni, Barthes, Hochschild, Giddens, Luhmann, Beck and Beck-Gernsheim, Illouz, Bauman, Hegel, Honneth, Ehrenberg, Han, Lévinas, Sartre, Freud, Lacan, and Kristeva, to name but a few, the author examines the ways in which depressive love is expressed in modern society, asking whether it is a new phenomenon and confined to the West and if not, what is distinctive about depressive love and its associated (dys)functions in contemporary Western society. An empirically rich and theoretically broad study of depressive love as a sign of our times, this book will appeal to scholars and students of social theory and the sociology and philosophy of emotion and interpersonal relationships.

Även för den tröttaste människa är kärleken ett uppvaknande, har Francesco Alberoni en gång påpekat. Och det är nog så många av oss gärna vill uppfatta kärleken: som en möjlighet och ett mirakel. En fri och fredad zon i en alltmer splittrad tillvaro. Men också kärleken är förstås underkastad sociala spelregler och tidsbundna föreställningar, ett ?emotionellt manuskript?. Enligt somliga psykologer är en passionerad förälskelse dessutom så fysiskt och mentalt krävande att den är dömd att upphöra inom sex till arton månader. Inget uppvaknande varar för evigt. Emma Engdahls studie "Depressiv kärlek" handlar om kärleken i vår samtid och vår samtid i kärleken och inte minst om de samband som många ? såväl forskare som älskande ? tycker sig skönja mellan kärlekens uttryck och depressionens. Med utgångspunkt i kärlekssamtal av olika slag ? i mail, sms, brev och skönlitteratur ? och relevant forskning på området visar hon hur komplext det emotionella manuskriptet i själva verket är och hur depressiva erfarenheter har kommit att uppfattas som en grundval för kärlek. Den som aldrig har lärt sig sörja på allvar, skulle alltså inte kunna älska på allvar heller. Fast varför egentligen? Och sedan hur länge? Och förhåller det sig verkligen så? Emma Engdahl är filosofie doktor och docent i sociologi. Hon är verksam som forskare och lärare vid Göteborgs universitet. Tidigare har hon bland annat publicerat "A Theory of the Emotional Self" (2004) och "Konsten att vara sig själv" (2009).

Hverdagen spiller en afgørende rolle, hvis man vil forstå samfundet i sin helhed og kompleksitet, og de seneste årtier har studier af hverdagen spillet en stadig større rolle inden for sociologien. Hverdagslivet – sociologier om det upåagtede giver en bred introduktion til hverdagslivssociologien som et samlet felt. Bogen beskriver hverdagslivssociologiens ophav i Chicago-skolen og den amerikanske pragmatisme samt udviklingen mod nyere teoridannelser. Der stilles skarpt på marxisme, fænomenologi, eksistentialisme, emotionssociologi og nyere fransk hverdagslivssociologi, der ikke er eksplicit sociologiske skoler, men som på hver deres måde kaster et perspektivrigt blik på hverdagslivet. Endvidere præsenteres centrale hverdagslivstænkere som Goffman, Garfinkel, Sacks og Schegloff. Bogen er rettet mod studerende og undervisere på universiteter og højere læreanstalter. Bogen foreligger her i en gennemrevideret og ajourført udgave med til føjelse af to kapitler: fransk hverdagssociologi og emotionssociologi. Indhold: 1. Chicago-sociologi: Anja Jørgensen 2. Amerikansk pragmatisme: Antje Gimler 3. Symbolsk interaktionisme: Jan Trost, Irene Levin 4. Marxisme, modernitet og utopi: Michael Gardiner 5. Fænomenologisk sociologi: Dan Zahavi og Søren Overgaard 6. Erving Goffmann: Søren Kristiansen 7. Fransk hverdagssociologi: Michael Hviid Jacobsen 8. Eksistentiaistisk sociologi: Joseph A. Kotarba 9. Etnometodologi og det absurdes sociologi: Michael Hviid Jacobsen 10. Samtaleanalyse: Søren Peter Olesen 11. Emotionssociologi: Emma Engdahl og Michael Hviid Jacobsen Redaktion: Michael Hviid Jacobsen, professor ved Institut for Sociologi og Socialt Arbejde, AAU. Søren Kristiansen, lektor i sociologi ved Institut for Sociologi og Socialt Arbejde, AAU, samt prorektor sammesteds.