Erik Kjellberg

När 1600-talets Stockholm formas till en representativ huvudstad växer en ny musikkultur fram. I samband med att det kungliga hovkapellet inrättas rekryteras musiker från Europa för att nå hög internationell nivå. Deras närvaro lägger grunden för Sveriges tidiga musikliv. Följ med tillbaka till när den europeiska musikkulturen etableras i Sverige.

Kommer du ihåg Palladium Bio, Margareta Matsalar, Weramagasinet, MX, Coffee House eller Alingsås Radio? Det var lokaler som alla låg i Palladiumhuset, eller Hantverkshuset som var namnet från början. Här kan du läsa om hur Hantverkshuset kom till och vad som hänt sedan huset uppfördes 1923 - 1924. Boken är samtidigt en historik om staden Alingsås under drygt 100 år - illustrerad med bilder och tidningsklipp. Här finns också att läsa om dagens Palladium, en etablerad och älskad kulturinstitution i Alingsås - med bevarad interiör från den gamla teatern. Se hur det gick till att hitta det minnesskrin som var inmurat i huset för 100 år sedan - och vad som fanns i det.

Knut Kjellberg (1867-1921) kom från Göteborg. Han var Uppsalastudenten och läkaren som ägnade sitt korta liv åt folkbildning. Han efterträdde Anton Nyström som ledare för Stockholms arbetareinstitut, tog initiativet till Folkbildningsförbundet och satt i riksdagens andra kammare som representant för det liberala samlingspartiets radikala flygel. Han drev frågor om ett modernt biblioteksväsen tillsammans med Valfrid Palmgren m.fl. och han samarbetade med Ivar Bratt för ett nyktrare Sverige. Han propagerade för kvinnors rösträtt och för en fri religionsutövning. Knut Kjellberg vände sig till alla i det svenska samhället där kampen mot alkoholism, arbetslöshet, bostadsbrist och fattigdom samlade många goda krafter i riktning mot en fungerande demokrati. Många vittnade om hans lysande talarkonst och administrativa förmåga. Han knöt kontakter med många och räknade prins Eugen till sina nära vänner. I boken sammanfattas återges många tal och skrifter bland ur hans postuma "Själskultur" som gav applåder i pressen över hela landet. Han inspirerade många. Industriarbetaren och senare folkbildaren Gunnar Hirdman tecknade på 1940-talet ett kärleksfullt av porträtt av sin mentor Familjen Kjellbergs ursprung i 1700-talets Västergötland och vidare etablering i Göteborg skildras i bokens andra del.

Jazz och fotboll? Vad är det för skillnad, egentligen? En improvisatorisk lek i gemenskapens tecken menar professor Erik Kjellberg, som har skrivit denna bok i ett försök att från olika horisonter och perspektiv blicka ut över världen, att referera och diskutera vad som tyckts ock tänkts till denna märkliga musik. Jazzen har genom åren rört upp så många sinnen, för eller emot, och den har inspirerat till drömmar och fantasier. Jazzen har fyllt 100 år, lite drygt, när den här boken kommer ut (2022). Även om det på vissa sidor vimlar av namn både på kända och mer okända musiker, är detta nog inte en jazzhistorik av det vanliga slaget i långa avsnitt är det mer fråga om författarens personliga approach. Det finns anledning att reflektera över den långa förhistorien med början i slavväsendet. Därefter följer så jazzens resa i olika förklädnader, olika stilar och skiftande gestalter fram till idag. Musikens introduktion i länder som Kina, Ryssland/Sovjet, Tyskland och Frankrike behandlas i särskilda kapitel, och massmedia med sina olika tekniker och distributionsformer genom åren är naturligtvis viktiga. Här ges också glimtar från jazzens plats i filmens historia. Särskilda avsnitt ägnas kvinnornas med åren alltmer framträdande roll. Jazzens väg från att främst vara dansmusik till att få en med åren alltmer internationellt respekterad plats i konsertlivet sker samtidigt med en modern, kvalificerad undervisning och dokumentation i många länder. Ett genomgående tema är det nordamerikanska samhällets problematiska inställning till den svarta befolkningen, något som gång på gång exemplifieras på så många nivåer, både allmänt och mer individuellt. Boken vänder sig inte bara till dem som redan är bekanta med jazz i någon form utan också till läsare och lyssnare som förhoppningsvis är nyfikna och kanske vill söka nya utblickar, kunskaper och upplevelser.

Bengt Hallbergs musikaliska mångsidighet växer fram i detta praktverk, orkestrerat i en lättillgänglig läsupplevelse där text, bild och grafisk form fogats samman med samma lätta handlag som Bengt Hallbergs pianospel. I syfte att ge ökad insikt och kunskap åt musikstuderande, musiknördar och musikintresserade i allmänhet, berättas historien om en jazzpianist som bröt strukturen och melodin i sitt eget prisma genom improvisation med små rörelser. Per Lundgren, BTJ nr 10, 2021 Helhetsbetyg: 4 (Skalan för helhetsbetygen är femgradig enligt följande: 5 – Briljant, 4 – Mycket bra, 3 – Bra, 2 – Ordinär, 1 – Undermålig. --------------------------------------------------------------------- Erik Kjellberg har gjort ett imponerande praktverk över pianisten Bengt Hallbergs musikaliska leverne. Inte minst roligt är det att det blivit så snyggt, en fröjd bara att bläddra i. Björn G Stenberg, Upsala Nya Tidning

Vem var Johann Sebastian Bach? Egentligen. Det vet vi knappast något om, tyvärr. Människan tycks dold bakom sin berömmelse. Det är som om historien själv av någon dunkel anledning vill ha det så: ni får hans musik, varsågoda, det får räcka.Den här boken handlar om hur Bachs musik levt vidare efter hans död 1750, hur den har förvaltats, uppfattats, tolkats och omtolkats i ord och i ton. Bach var berömd redan under sin livstid men kom att bli ännu mer berömd efter sin död. Denna berömmelse visar sig i själva verket vara så omfattande och djupgående att den saknar all motsvarighet.Här presenteras och diskuteras förutsättningar, händelser och åsikter kring Bachs musik under snart 300 år. Vi följer spåren efter honom - från hans familj och ättlingar, elever och några av dem som redan på 1700-talet blickade tillbaka på hans konst, via musikhistoriens storheter, musiker, forskare och pedagoger, fram till dagens koreografer och artister. Boken innehåller också en lista över Bachs alla kompositioner, en utförlig litteraturförteckning och ett personregister.Erik Kjellberg är professor emeritus i musikvetenskap vid Uppsala universitet och har tidigare utgivit flera uppmärksammade böcker och översiktsverk om musik. Har varit verksam vid Sveriges Radio, Svenskt visarkiv, Kungl. Musikaliska akademien, Kungl. Musikhögskolan och Lilla Akademien.

Vad är typiskt för svensk musik och svenskt musikliv genom tiderna? Finns det en profil, värd att markera, nu då Sverige går mot ett ökat kulturellt och ekonomiskt samarbete med Europa? Erik Kjellberg och Jan Ling, professorer i musikvetenskap i Uppsala och Göteborg, följer några av musikens vägar genom historien. Färden går från bronslurar, 3000 år gamla, till dagens ”musikbrus”. Det är en bok som ställer traditionella värderingar under debatt.