Eskil Wadensjö

Det har skrivits mycket om behovet av att reformera det svenska trygghetssystemet de senaste åren. Bakgrunden är bl.a. önskan att minska det som kommit att kallas utanförskap, dvs. att få arbetslösa och långtidssjukskrivna tillbaka på arbetsmarknaden. Syftet har också varit att långsiktigt öka antalet arbetade timmar i ekonomin för att därigenom ha bättre möjlighet att finansiera välfärden i framtiden. En aspekt som än så länge inte fått så mycket uppmärksamhet är deltidsförmånerna. Till skillnad från många andra länder kan man i Sverige få deltidsersättning från de flesta socialförsäkringar, a-kassa inräknad. Deltidsersättningar motiveras med att de stöttar arbetslinjen det är bättre att arbeta lite än att inte arbeta alls. Men de kan också leda till inlåsning om deltidsrelationen blir permanent. Resultatet kan med andra ord bli antingen fler eller färre timmar, beroende på vilken av effekterna som dominerar. Välfärd på deltid går igenom omfattningen av deltidsersättningar i de olika trygghetssystemen och presenterar vad forskningen vet om deltidsförmånernas påverkan på arbetsutbudet. Författarna diskuterar också kopplingar mellan frivilligt och ofrivilligt deltidsarbete. Kan det vara så att en stor efterfrågan på deltidstjänster, framför allt hos kvinnor med småbarn, bidrar till att delar av arbetsmarknaden anpassar sig till deltidsarbete, vilket i sin tur ger ofrivilligt deltidsarbete som följd? Boken avslutas med en uppmaning till politikerna att hitta en bättre balans mellan att uppmuntra till deltidsarbete i vissa livssituationer men inte i andra. Laura Hartman, fil.dr i nationalekonomi, är verksam vid Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU, och extern forskningsledare på SNS. 7

Socionomer arbetar med välfärdsstatens mest svårlösta problem. De arbetar med insatser inom den sociala barn- och ungdomsvården, missbruksvården och äldre- och omsorgsverksamheten. Socionomer finns inom kommunerna, i statliga verk, inom kyrkliga och ideella organisationer.För att utföra sitt samhällsmandat behöver de blivande socionomerna utbildning, kunskaper och senare också fortbildning. De måste hantera grundläggande etiska principer, bevaka frågor om alla människors lika värde, slå vakt om ett kritiskt tänkande och ha förmåga att hantera komplexa problem.I antologin ges en helhetsbild av den historiska bakgrunden och den moderna utvecklingen av landets socionomutbildningar. Den första högskoleanknutna utbildningen startades av Centralförbundet för Socialt Arbete år 1921. Under efterkrigstiden tillkom flera nya utbildningar och de har ytterligare expanderat under 2000-talet.Bokens författare guidar läsarna genom en dramatisk historia och riktar blickarna mot framtidens utmaningar.Socionomutbildningen - då, nu och i framtiden vänder sig till studenter och lärare vid socionomutbildningarna, till yrkesverksamma, politiker och förtroendemän och en socialt intresserad allmänhet.

EU:s sammanhållning är satt på sitt hittills svåraste prov. I den ekonomiska krisens spår ser vissa medlemsländer arbetslösheten stiga dramatiskt och tvingas till kraftiga neddragningarna i välfärden. I andra medlemsländer går krisen relativt obemärkt förbi. Otryggheten och skillnaderna på Europas arbetsmarknad utgör grogrund för nationalism och främlingsfientlighet. Krav hörs på en mer restriktiv migrationspolitik. Samtidigt står Europa, med sin åldrande befolkning, inför en allvarlig demografisk och välfärdspolitisk utmaning. Många hävdar därför att EU:s konkurrenskraft och tillväxt på sikt måste bygga på en kraftigt ökad arbetskraftsinvandring. Den här boken behandlar dynamiken mellan arbetslöshet, migrationspolitik och nationalism som en avgörande framtidsfråga för EU. Vilka konsekvenser har den stigande arbetslösheten och de växande nationalistiska strömningarna för migrationspolitiken i Europa? Klarar EU att hantera de motsättningar som följer av att vissa medlemsländer trappar upp sin argumentation för nationella särlösningar? Kommer den fria rörligheten och EU:s gemensamma arbetsmarknad att kunna upprätthållas? Räcker tilliten mellan EU-länderna för att enas om ett gemensamt regelverk kring arbetskraftsinvandringen, som på en gång tillvaratar migranternas rättigheter och löser unionens långsiktiga demografiska problem?

Coronapandemin slog till med full kraft i Europa under 2020. Pandemin med följdverkningar är den senaste i en rad händelser som med all tydlighet visar att EU har ett avgörande vägval framför sig för att nå en politiskt, ekonomiskt och socialt uthållig union. Utmaningarna och frågorna är många: vilka politiska och ekonomiska reformer krävs för att säkerställa omvandlingen till en grön ekonomi trots en åldrande befolkning, växande sociala behov och en undermålig integration i samhället? Hur ska EU:s medlemsländer kunna enas i migrations- och flyktingfrågan när den politiska samsynen saknas och nationella regler om integration konkurrerar om att framstå som så ogenerösa som möjligt? Vilka lärdomar kan dras av coronapandemin för att rusta EU att hantera framtida globala folkhälsokriser? Är den europeiska gröna given tillräcklig för att leda omställningen till ett klimatneutralt EU år 2050 och samtidigt säkra tillväxten? Hur ska EU verka för att uppnå en högre innovationstakt och på vilka sätt kan bankunionen bidra till att uppnå finansiell stabilitet i ett läge då det samlade lånetrycket ökat markant i pandemins spår?

Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys samlar samhällsvetenskaplig och historisk forskning från Sverige och världen. Alla artiklar finns fritt tillgängliga, gratis att läsa och ladda ned, på www.tidskriftenarkiv.se. För dem som hellre vill läsa mellan två pärmar tillhandahåller vi den här tryckta utgåvan. I detta nummer: Ola Agevall & Gunnar Olofsson, ”Administratörerna. Administration, kontroll och styrning vid svenska universitet och högskolor” Petter Tistedt, ”Valstatistik i bruk. Socialdemokratin, väljarna och den osäkra demokratin 1912–1929” Kommentar: Christian Andersson, ”’Arabiska våren 2’ – helt inställd eller bara i karantän?” Magnus Granberg, ”Kampens nya former. Klasskamp och klasstruktur sedan de vilda strejkerna” Erik Olsson, ”Framgång på tur. Kapital och sociala strategier i migranters berättelser om framgångsrika karriärer” Kommentar: Eskil Wadensjö, ”Häften återuppstår (för en lässtund), Ante Farm 1943–2020” Recensioner: Jaan Kolk, ”Arvet från kanslihushögern” Sven Hort, ”Korea under solen. Syd i skuggan av Nord?”

This book, written by two leading Swedish economists and first published in 1984, constitutes a threefold contribution to the expanding field of economic discrimination. In the first place, it summarizes different approaches to the economics of discrimination, from the beginning of the British debate on equal pay in the 1890s onwards. Secondly, the book contains analytical chapters that, taking the theory originated by Gary Becker as their point of departure, critique and develop the Beckerian theory in a number of ways; in particular, the phenomenon known as crowding is investigated in different models. Finally, the theories thus developed are applied to a concrete case of discrimination: that of apartheid in South Africa. This is a fascinating title that will be of value to any economics students researching the development of discrimination theory during the twentieth-century in particular.

This book, written by two leading Swedish economists and first published in 1984, constitutes a threefold contribution to the expanding field of economic discrimination. In the first place, it summarizes different approaches to the economics of discrimination, from the beginning of the British debate on equal pay in the 1890s onwards. Secondly, the book contains analytical chapters that, taking the theory originated by Gary Becker as their point of departure, critique and develop the Beckerian theory in a number of ways; in particular, the phenomenon known as crowding is investigated in different models. Finally, the theories thus developed are applied to a concrete case of discrimination: that of apartheid in South Africa. This is a fascinating title that will be of value to any economics students researching the development of discrimination theory during the twentieth century in particular.

Arbetsmarknaden är den centrala läroboken i arbetsmarknadsekonomi och arbetsmarknadspolitik, den första i sitt slag som skrivits på svenska. Den presenterar modern arbetsmarknadsteori och visar hur denna kan tillämpas på svensk arbetsmarknad. Bokens analyser syftar i första hand till att förklara hur arbetsmarknaden fungerar. Sådana analyser är också nödvändiga som underlag när man ska ta ställning till frågor om hur till exempel skatte- och arbetsmarknadspolitik bör utformas och löneförhandlingar organiseras.Områden som behandlas:• Utbudet av arbetskraft• Efterfrågan på arbetskraft• Lönestrukturen• Kontrakt och kompensation• Arbetskraftens rörlighet• Arbetsmarknadens organisationer• Arbetslöshet• Arbetsmarknadspolitik

This paper studies the economic consequences of immigration for public finances in Denmark. Using new figures for the period 2004-2008, net transfers are calculated, and presented as an extension to the figures that already existed for the period 1991-2001. The net transfers are calculated from a marginal perspective, which means that the included public expenditures and incomes can be traced to each individual person in our sample. The study is therefore suited for analyzing the economic consequences if more/less people immigrate. A consistent pattern to emerge throughout is that net transfers from Western first- and second-generation immigrants to state funds are positive, while those from non-Western first- and second-generation immigrants are negative. The new calculations show that net transfers from non-Western first- and second-generation immigrants fell from DKK -12.8 billion in 2004 to DKK -9.1 billion in 2008, largely due to the improved employment situation in Denmark.The results also show, however, that the composition chosen of the group of non-Western immigrants has a significant effect on the calculation of net transfers, in that these transfers are reduced to DKK -2.2 billion if refugees are excluded from this group.

Dagens arbetsskadesystem är uppbyggt av flera system: egenlivränta och efterlevanderänta från socialförsäkringarna, sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättning samt sjuklön från arbetsgivare. Därtill kommer kompletterande försäkringar från eventuella avtalsförsäkringar. Varje år anmäls ca 50 000 arbetsskador, varav 30 000 är arbetsolyckor och 20 000 arbetssjukdomar. Statens utgifter för arbetsskadeersättningar uppgår till drygt 6 miljarder kronor och betalas ut till ca 140 000 personer. Kritiker av denna struktur menar att incitamenten att komma till rätta med orsakerna bakom arbetsskadorna är svaga. Det finns t.ex. ingen aktör som har det övergripande ansvaret för rehabiliteringsprocessen, och arbetsgivarna har inte tillräckligt starka drivkrafter att minska risker och ta hand om skador. Regering och riksdag diskuterar för närvarande möjligheterna att se över systemen för att få förslag på reformer som skall bidra till bättre och mer effektiva socialförsäkringar. En del av detta system är arbetsskadeförsäkringen. Boken analyserar problemen inom den nuvarande arbetsskadeförsäkringen och presenterar andra alternativ och diskuterar dess för- och nackdelar.