Eva Ekselius

Det Augustprisnominerade storverket om det judiska Europa mellan revolutionerna. Med utgångspunkt i Berlin, Wien, Vilnius och Odessa skildrar Eva Ekselius utvecklingen i revolutionernas, omvälvningarnas och de gryende nationalismernas Europa då även en judisk nationalism föds i olika former av sionism. På nära håll får vi följa de judiska kvinnor och män, i både öst och väst, som kom att forma detta nya Europa. Det är en unik, detaljrik och levande inblick i judiskt liv, i kampen för rättvisa och i de smärtsamma konflikter som uppstår när tradition möter modernitet. Eva Ekselius (f. 1942) är disputerad litteraturvetare och en av Sveriges mest välrenommerade journalister, verksam på Dagens Nyheters kulturredaktion 1968 2007. Hon har specialiserat sig på forskning om judisk kultur, religion och historia. Hon har sedan Vakna, mitt folk! kom ut prisats för sin insats med bland annat nomineringar till Augustpriset för bästa fackbok och Stora Fackbokspriset samt med Axel Hirschs pris för betydelsefullt historiskt arbete, Letterstedtska författarpriset och Stipendiefonden Albert Bonniers 100-årsminne. Överväldigande Dagens Nyheter Enastående Sydsvenskan En heroisk bedrift Opulens Fantastisk och djuplodande" BTJ Spränglärd och fascinerande Vi Läser En skimrande pärla Blekinge Läns Tidning Vid läsningens slut önskar man att den fortsatt ett par hundra sidor till Respons

"Beslutet att sälja den befintliga synagogan i Gamla stan fattades redan på 1860-talet. Istället skulle man låta uppföra en ny och ståtlig gudstjänstlokal i stadens nya centrum. Detta blir upptakten till ett helt nytt kapitel i svenskjudisk historia. Den nya synagogan skulle ligga inom broarna eller "strax i början av Malmarna", på en fri plats och inte emellan boningshus. Den skulle ligga i en "fridfull trakt" och inte vid ett handelstorg eller nära bullersam trafik och vara stor nog att rymma en byggnad i väst-östlig längdriktning - allt i enighet med den judiska religionens krav. Detta delikata uppdrag leddes av "Hasselbackskungen" Wilhelm Davidson, David Hirsch och Edvard Josephson. De hade fått vetskap om den "Wahrendorffska tomten", som låg mellan Kungsträdgården och nyanlagda Berzelii park, mitt emot splitternya Berns salonger, som Wilhelm Davidsons bror, konditorn August Davidson låtit uppföra. Församlingen tvekade. Nämnda tomt låg ju så långt borta från stadens centrum! Men Wilhelm Davidson och David Hirsch led inte av beslutsångest. Här gällde det att handla snabbt och beslutsamt innan priset for upp i höjden. Sagt och gjort - på eget bevåg köpte Davidson och Hirsch den Wahrendorffska tomten. Först därefter erbjöds församlingen att utan vinning köpa ut dem. Och så blev det!"

En siddur är bredvid Bibeln och Talmud en av de skrifter som utgör grunden för den judiska traditionen. Den utgör både ett litterärt, kulturellt och religiöst arv som används för gudstjänster och sabbatsfirande. SIDDUR KOL HANESHAMA, Själens röst, är en modern siddur med genomgående parallella texter på svenska, hebreiska och transkriberad hebreiska och med introducerande faktatexter om judisk tradition, dess seder, riter, texttolkningar och liturgi. Den beskriver det judiska året med dess olika helger, liksom passagerna i den judiska livscykeln, och kan därför fungera som en introduktion till judiskt liv även för den oinitierade.

Synagogan i Norrköping har återinvigts efter renovering hösten 2010. Peter Freudenthal skriver förordet och om sina synagogminnen från barndomen i Norr­köping men även tiden från 1980-talet och framåt. Han berättar om orgeln och den musik som spelades vid invigningen 1858. Eva Ekselius skriver om synagogan och livet runt det heliga ur en generell synvinkel och reflekterar kring vad en synagoga är och hur den kan se ut. Hon tar även upp sabbat och helger, hur guds­tjänstlivet går till m.m. Fredric Bedoire skriver om kultursituationen kring det ursprungliga synagogsbygget. Han har både ett internationellt perspektiv och ett nationellt som anknyter till släkter och familjer i Norrköping och Göteborg. Ann-Charlotte Hertz skriver om judiskt liv i Norrköping och de första invandrarna Jacob Marcus och Philip Jeremias, det Marcusska fideikommisset och dess bakgrund, invigningen av synagogan 1858 och den judiska begravningsplatsen. Det berättas även om byggnader och parker i Norrköping som tillkommit på judiskt initiativ och med hjälp av judiskt kapital. Willy Silberstein berättar om sin mammas ankomst till Norrköping 1945 med de vita bussarna och om gudstjänstlivet i synagogan då det var svårt att ens få ståplats vid de stora helgerna. Margot Friedman, f. Stern, berättar personliga minnen med judisk anknytning från Norrköping under 1930-talet och framåt. Mats Fredriksson skriver om dels den pågående och dels tidigare restaureringar på 1800-och 1900-talen och vilka restaureringsfilosofier som varit rådande. Bertil Wahren beskriver upp­värmning och klimat i synagogan från färdigställandet på 1800-talet och fram till dagens nya värmesystem med värmepump och avancerad klimatkontroll. Bengt Häger skriver om byggnadsminnet synagogan, vad som konstituerar ett byggnadsminne över huvudtaget och vad som gäller vid vård av sådana och varför ­Norrköpings synagoga blev ett byggnadsminne. Jan-Erik Levy skriver efterordet och berättar om bakgrunden till boken om syngagogan.