Fredrik Bynander

I denna bok analyseras vad det svenska EU-medlem­skapet inneburit för svensk politik sedan inträdet i unionen 1995. Syftet är att studera förändringen av hur svensk politik organiseras och vilket innehåll ett fördjupat medlemskap har inneburit. Utifrån antagandet att svensk politik ingår i ett flernivåstyre på lokal, regional, nationell och europeisk nivå, ligger fokus på mötet mellan svensk nationell politik och EU. Det innebär att boken analyserar dels hur svensk politik styrs och utformas, dels hur politikens innehåll förändrats i mötet mellan svenska politiska institutioner och EU. För att förstå hur svensk politik påverkas, introduceras begreppen europeisering, governance och policyprocesser. Med hjälp av dessa ges möjlighet till en djupare förståelse för hur och varför svensk politik förändrats. Med svensk politik avses följande tolv politikområden : asyl- och migrationspolitik, biståndspolitik och utvecklingssamarbete, brottsbekämpning, energipolitik, grannskapspolitik, jordbrukspolitik, jämställdhetspolitik, miljöpolitik, närings­politik, social­politik, utbildningspolitik samt utrikes- och säkerhetspolitik. Varje politikområde skärskådas över tid från EU-medlemskapets inträde fram till i dag.

I Att samverka i kris möter vi människor som i akuta krissituationer ställs inför olika samarbetsproblem och dilemman. Deras historier berättas i skönlitterär form och illustrerar inlevelsefullt mellanmänskligt samspel i krislägen. Berättelserna levandegör de efterföljande analyserna och teoretiskt förankrade resonemangen där författarna kartlägger och belyser problematik och trångmål som uppstår under kritiska omständigheter.Stoffet i skildringarna är empiriskt material från verkliga situationer som terrordåd och skogsbränder, och författarna har lagt sig vinn om att på ett pedagogiskt sätt visa på de utmaningar som kan uppstå vid samverkan i krissituationer. De analyserar händelseförloppen med hjälp av forskningsrön och beskriver också det svenska förvaltningssystemets betydelse för respektive krissituation. På så vis får läsaren även med sig kunskaper om det svenska krisberedskapssystemet. Boken lämpar sig för studenter, yrkesverksamma och andra med intresse för krishantering, krisberedskap och samverkan.

Med "svensk politik" avses i boken följande elva områden: närings­politik, jordbrukspolitik, miljöpolitik, socialpolitik, utbildningspolitik, jämställdhetspolitik, asyl- och migrationspolitik, brottsbekämpning, utrikes- och säkerhetspolitik, grannskapspolitik samt utvecklings- och biståndspolitik. Varje område studeras från tiden för EU-medlemskapets inträde fram till idag.

Du tycker att samhällsfrågor är spännande och har ett särskilt intresse för kriser och oförutsedda händelser. Vad gör egentligen de som har ansvar och förväntningar på sig att ställa saker till rätta i en krissituation? Hur fungerar mediernas granskning och hur agerar andra parter som har till uppgift att utkräva ansvar? När väl den akuta fasen är över, vad lär sig de inblandade aktörerna, och hur fungerar förändringsarbetet och införandet av nya policyer? Perspektiv på krishantering är till för dig som vill fördjupa dig i dessa frågor.De perspektiv som presenteras är olika sätt att närma sig och studera krishantering som fenomen.Boken är indelad i tre övergripande perspektiv: hantera, granska och förändra. Genomgående i boken presenteras fallbeskrivningar av verkliga händelser och faktiskt handlande. Men fokus ligger inte på händelserna som sådana, utan på förståelsen av dem – de teoretiska perspektiven. Även om boken är rik på perspektiv gör den inte anspråk på att vara heltäckande. Snarare inbjuder den dig som är intresserad och engagerad att själv studera krishantering och bidra till kunskapsfältet.

Nyes introduktion till internationell politik är ett mästarprov som har utvecklats i sina engelska utgåvor under två decennier. Nu kommer en bearbetad svensk utgåva som upprätthåller Nyes pedagogiska och intellektuella klarhet, samtidigt som den anpassats till en svensk syn på historiska skeenden och politiska sammanhang. Dess största styrka ligger i den genomträngande historiska belysningen av de tankemönster som dominerar internationell politik. Att förstå internationella konflikter ger en teoretiskt elegant och analytiskt avancerad bild av hur världspolitiken kan betraktas, samtidigt är den på ett grundläggande plan en uppsättning “optiska linser” för att förstå samtiden och de globala och regionala samband som styr verkligheten vi lever i. Boken förklarar inlevelsefullt de beroenden som sätter avtryck på politiken på nationell och lokal nivå med auktoriteten hos den som också har styrt begreppsutvecklingen på området och skjutit forskningsfronten framåt. Nye/Welch/Bynander ger läsaren ytterligare en central dimension av internationella relationer. Som före detta hög tjänsteman i två presidenters utrikesförvaltningar kan Nye sätta ord på utrikespolitiken som dess praktiker uppfattar den. De faktiska dilemman som möter ledare när de utvecklar en politik för att bevara en spänd fred eller skydda det egna landets ekonomiska utveckling, tycks ha ibland ha ganska lite med statsvetenskapliga modellers verklighet att skaffa. Författarna befolkar världspolitikens spännande händelseförlopp med människor av kött och blod. Att förstå internationella konflikter innehåller bland annat: • Utförliga analyser av konflikter med hjälp av historia, teori och praktik. • Beskriver de olika tankeskolorna inom internationell politik och förmedlar förståelse för de tankemönster och logiska konstruktioner som bär respektive teoretisk förklaringsmodell. • Svenska paralleller till historiska skeden. • Vietnamkriget ur ett svenskt perspektiv. Table of Contents: Förord till den svenska upplagan 1 Finns det en beständig konfliktlogik i världspolitiken? 2 Att förklara konflikter och samarbete: användbara verktyg och metoder 3 Från westfaliska freden till första världskriget 4 Den kollektiva säkerhetens misslyckande och andra världskriget 5 Det kalla kriget 6 Konflikt och samarbete efter det kalla kriget 7 Globalisering och interdependens 8 Informationsrevolutionen och transnationella aktörer 9 Vad kan vi förvänta oss i framtiden?