Fredrik Segerfeldt

Vad händer när frivilligorganisationer i utvecklingsländer rapporterar till givare istället för till sina medlemmar? Granskas biståndet av media i utvecklingsländer? Varför är Sverige kvar som givare i Etiopien trots våld och övergrepp? Antologin Bistånd är politik! väjer inte för de svåra frågorna. Framstående biståndsexperter och skribenter har fått sätta tänderna i biståndets saftigaste utmaningar. Politiker från olika riksdagspartier medverkar också i boken, och fördjupar sina perspektiv på bistånd och politik. Några av de medverkande skribenterna: Thomas Hammarberg (Europarådets kommissionär för de mänskliga rättigheterna) Parselelo Kantai (journalist och redaktör, tidskriften Africa Report) Anna Ek (ordförande för Svenska Freds) Fredrik Segerfeldt (företagare och författare) Birgitta Ohlsson (EU- och demokratiminister, Fp) Carin Jämtin (tidigare biståndsminister, S)

Varför såg vi det inte komma? Den frågan ställde sig många efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022. Svaret: vi har ignorerat 500 år av rysk imperialism. Från vikingar och kosacker till kaukasiska motståndsmän och centralasiatiska massakrer visar denna bok hur aggressiv territoriell expansion löper som en röd tråd genom rysk historia. Ryssland framställs ofta som ett mycket annorlunda land. Men det omvända är också sant: Ryssland har varit en europeisk imperiemakt bland andra. Ukraina, med ett helt annat förflutet, är inte Ryssland.

Journalist, talskrivare, minister, styrelseproffs, VD och ledarskribent – Cecilia Fia Stegö Chilò levde ett rikt liv med frihet och ansvarstagande som riktmärken. En rad personer från olika sektorer beskriver i boken sina erfarenheter av att samverka med Cecilia. Deras essäer speglar också den samtid de alla var med och påverkade. Tillsammans tecknar de en bild av Cecilia Stegö Chilòs unika bredd, intellektuella kreativitet och handlingskraft. Med texter av bland andra Ulf Kristersson, Marcus Wallenberg, Stig-Björn Ljunggren, Thomas Gür.

En augustikväll 1988 anlände Fredrik Segerfeldt till Luxémont, en liten by femton mil från Paris. Det blev starten på ett händelserikt år som utbytesstudent i en fransk gymnasieskola och på en livslång kärlek till ett motsägelsefullt land. I Frankrike - en hatkärlekshistoria berättar Segerfeldt om det Frankrike han lärt sig att älska och om landets ekonomiska och politiska vägval som alltjämt väcker frustration. Varför lyckas inte Frankrike genomföra de reformer som skulle generera tillväxt och åtminstone lite grann återupprätta självbilden av en stormakt? Med humor och värme skildrar han spänningarna i den franska självbilden och konflikterna i det franska samhället. FREDRIK SEGERFELDT är näringspolitisk expert och författare. Han har sedan 1980-talet en hatkärleksrelation till Frankrike. Det här är hans trettonde bok.

Sveriges och västvärldens ekonomier domineras allt mer av tjänster. Ändå lever industri samhällets strukturer kvar. I dag delas längtan efter storskaliga och centraliserade lösningar av såväl Trump som Macron. I Efter industrin visar Fredrik Segerfeldt varför vi bör bejaka de förändringar som tjänstesamhället medfört. Näringslivet har blivit mindre enhetligt, makten delas av fler, till gagn för de allra flesta. Vi har helt enkelt blivit både friare, rikare och grönare.

VÅR BILD AV VÄRLDEN FÖRÄNDRAS LÅNGSAMT. Länder som var fattiga diktaturer när vi lärde oss världskartan är väl fortfarande fattiga diktaturer. Eller? I Rikslarm i Georgien och andra berättelser om världen vänder Fredrik Segerfeldt upp och ner på många av våra invanda föreställningar. Med lika delar humor och allvar delar han frikostigt med sig av ögonblick, insikter och erfarenheter från sina många resor och möten med människor på fem kontinenter. Alltid med ambitionen att tränga djupare: varför blev det egentligen krig på Balkan? Hur blev Chile rikare än Argentina? Och varför finns det inga pytonormar i Laos?FREDRIK SEGERFELDT lever upp till många fördomar om en liberal kosmopolit. Han har rest över hela världen, arbetat i flera länder och gift sig på flera kontinenter. Oförtröttligt har han kämpat för öppnare gränser och friare handel. Men till skillnad från nidbilden av en varsomhelstare har han också visat ett stort intresse för platserna, människorna och kulturerna han besökt. Detta är hans femtonde bok.

FRÅN CASABLANCA TILL ORTEN är en personlig berättelse om kulturkrockar. Med avstamp i sitt äktenskap med Fatima från Marocko söker sig Fredrik Segerfeldt till den maghrebinska litteraturen för att förstå mötet mellan Europa och den arabisk-muslimska världen. I läsningen av Kateb Yacine, Yasmina Khadra, Leila Slimani och många andra finner han tidlösa skildringar av kampen för erkännande i ett samhälle där din egen grupp är i underläge och av de slitningar och möjligheter som följer av en flerkulturell tillhörighet. Det som i 2020-talets svenska debattframställs som unikt och omöjligt är historia och levd erfarenhet i andra delar av världen. Längre är inte steget från Casablanca till orten.FREDRIK SEGERFELDT är näringspolitisk expert, liberal debattör och författare. Han har en magisterexamen i franska. Han har bland annat skrivit Den svarte mannens börda (2018) och Frankrike - en hatkärlekshistoria (2021). Det här är hans fjortonde bok.

More than a billion people lack access to clean and safe water, causing 12 million deaths a year, as well as widespread poverty and disease. Government monopolies, underinvestment, inappropriate pricing, and insufficient property rights are to blame. Of all water distribution in poor countries, 97 percent is public, but in a few locations privatization and market-oriented reforms have improved the situation. This development has been met with fierce resistance, however. This book shows why the protesters are wrong and how more reforms could save millions of lives and improve the lives of hundreds of millions of others.

En augustikväll 1988 anlände Fredrik Segerfeldt till Luxémont, en liten by femton mil från Paris. Det blev starten på ett händelserikt år som utbytesstudent i en fransk gymnasieskola och på en livslång kärlek till ett motsägelsefullt land. I Frankrike - en hatkärlekshistoria berättar Segerfeldt om det Frankrike han lärt sig att älska och om landets ekonomiska och politiska vägval som alltjämt väcker frustration. Varför lyckas inte Frankrike genomföra de reformer som skulle generera tillväxt och åtminstone lite grann återupprätta självbilden av en stormakt? Med humor och värme skildrar han spänningarna i den franska självbilden och konflikterna i det franska samhället. FREDRIK SEGERFELDT är näringspolitisk expert och författare. Han har sedan 1980-talet en hatkärleksrelation till Frankrike. Det här är hans trettonde bok.

Den fria handeln har en diger meritlista. Den länkar samman människor, lyfter länder från fattigdom till välstånd och ökar våra valmöjligheter såväl i butiken som på arbetsmarknaden. Ändå möter frihandeln ständigt nya fiender. I våra dagar hotas den från både höger och vänster. I Frihandel för nybörjare förklarar Fredrik Segerfeldt och Mattias Svensson frihandelns grunder men argumenterar också för att den behöver utökas till nya områden.Fredrik Segerfeldt är kommunikationsrådgivare och författare till en rad böcker om globala utvecklingsfrågor. På Timbro förlag har han senast givit ut den uppmärksammade Den svarte mannens börda: nya perspektiv på kolonialism, rasism och slaveri (2018). Mattias Svensson är kulturskribent och författare med särskild inriktning på individuell och ekonomisk frihet. Han har bland annat skrivit Glädjedödarna (Timbro förlag, 2011) och Den stora statens återkomst (Timbro förlag, 2017).

Av historiens tio största imperier har bara fyra varit västeuropeiska. Rasismen är idag mindre utbredd i väst än i resten av världen. Det var fler vita européer och amerikaner som var slavar i Afrika än det fördes afrikanska slavar till USA. I Den svarte mannens börda tar sig Fredrik Segerfeldt an kolonialismens historia. Men han gör det utan det eurocentriska perspektiv som präglar vår uppfattning om frågan. Fram träder en annan bild av det förflutna än den gängse. Det offentliga samtal som har sina rötter i vår syn på kolonialismen alltifrån relationen mellan väst och islam till identitetspolitik och polisvåld mot svarta i USA bygger på felaktiga premisser. Med ett förord av DICK HARRISON, professor i historia, Lunds universitet