Fredrik Svenaeus

Vad är en dygd och vad är en synd? Går det att säga om våra handlingar är onda eller goda? Varje epok och kultur har haft sina respektive svar på dessa eviga frågor. I en västerländsk, protestantisk tradition har människokroppen och dess begär exempelvis ansetts vara inneboende onda, men det är ingen självklarhet i andra kulturer. Dygd och synd verkar representera en dualitet som är lika gammal som mänskligheten. Denna antologi utforskar hur uppfattningar om dygder och synder har förändrats genom historien. Essäerna tar avstamp i antikens Grekland och Rom, rör sig över den tidiga kristna perioden från Augustinus till Dante, och fram till sentida tänkare som Friedrich Nietzsche. Skribenterna, såväl svenska som internationella forskare, gör också nedslag i alltifrån det konfucianska Kina och forntida Indien till självhjälpsböcker, transhumanism och AI, samt de mänskliga rättigheternas vara eller icke vara. Boken utkommer även på svenska, Dygder och dödsynder.

Vad är en dygd och vad är en synd? Går det att säga om våra handlingar är onda eller goda? Varje epok och kultur har haft sina respektive svar på dessa eviga frågor. I en västerländsk, protestantisk tradition har människokroppen och dess begär exempelvis ansetts vara inneboende onda, men det är ingen självklarhet i andra kulturer. Dygd och synd verkar representera en dualitet som är lika gammal som mänskligheten. Denna antologi utforskar hur uppfattningar om dygder och synder har förändrats genom historien. Essäerna tar avstamp i antikens Grekland och Rom, rör sig över den tidiga kristna perioden från Augustinus till Dante, och fram till sentida tänkare som Friedrich Nietzsche. Skribenterna, såväl svenska som internationella forskare, gör också nedslag i alltifrån det konfucianska Kina och forntida Indien till självhjälpsböcker, transhumanism och AI, samt de mänskliga rättigheternas vara eller icke vara. Boken finns även på engelska.

This is the first monograph to deal with medicine as a form of hermeneutics, now in a thoroughly revised and updated edition, including a whole new chapter on medical ethics. The book offers a comprehensive philosophical argument why good medical practice cannot be curtailed to scientific investigations of the body but is a form of clinical hermeneutics performed by health-care professionals in dialogue with their patients. Medical hermeneutics is rooted in a phenomenology of illness which acknowledges and proceeds from the ill party’s bodily feelings, everyday life-world circumstances and self-understanding in aiming to restore health.The author shows how the works of classical phenomenologists and hermeneuticians – Martin Heidegger, Maurice Merleau-Ponty, Hans-Georg Gadamer and Paul Ricoeur – may be employed to understand how medical diagnosis is enveloped by professional empathy and clinical judgement and developed by scientific investigations of the patient’s bodily condition. Health and illness are ultimately considered to be ways of feeling at home or not at home in the world, and such experiences are the starting point of medical hermeneutics when aiming to make best use of scientific knowledge. The book is aimed at researchers and teachers in philosophy of medicine and medical ethics, and at physicians, nurses and other health-care professionals meeting with patients in ethically complex and challenging situations. Phenomenology and hermeneutics, most often considered as methods belonging to the humanities, are shown to be of vital importance for the understanding of medical practice and ethical dilemmas of health care.

Alltför ofta har känslorna genom historien betraktats som en förvrängning av filosofins och vetenskapens objektiva beskrivning av verkligheten. Känslorna blir då något som vi bör sträva efter att befria oss ifrån i stället för det som utgör hjärtat av vår existens. Men det är fel. Verkligheten får i själva verket sin struktur och mening genom känslor som öppnar upp en värld som vi kan dela med andra människor. Det är känslornas skapande kraft som skiljer oss från maskiner och som gör att vi kan erövra kunskap om världen i kontrast till att bearbeta information och göra beräkningar.Boken tar sig an känslornas natur genom att kombinera filosofisk analys med empirisk forskning från biologi, psykologi och antropologi. Resonemangen illustreras med hjälp av erfarenheter av känslors makt och betydelse från vardagen och samtiden. Känslans mellanmänskliga funktion får stort utrymme, alltifrån den känsla av empati och samvaro som är avgörande för ett gott liv, till de mer problematiska gruppkänslor som växer sig starka genom massan och som kan exploateras inom politiken. Vägen går från de allra första till de allra sista känslorna - från födelsen till döden - och på vägen passeras de viktigaste typerna av känslor i livet, inte minst sådana som är förknippade med kärlek och lycka eller lidande och sjukdom. Fredrik Svenaeus är professor vid Centrum för praktisk kunskap, Södertörns högskola. Han är författare till åtskilliga vetenskapliga artiklar och antologibidrag samt sex böcker.

This is the first monograph to deal with medicine as a form of hermeneutics, now in a thoroughly revised and updated edition, including a whole new chapter on medical ethics. The book offers a comprehensive philosophical argument why good medical practice cannot be curtailed to scientific investigations of the body but is a form of clinical hermeneutics performed by health-care professionals in dialogue with their patients. Medical hermeneutics is rooted in a phenomenology of illness which acknowledges and proceeds from the ill party’s bodily feelings, everyday life-world circumstances and self-understanding in aiming to restore health.The author shows how the works of classical phenomenologists and hermeneuticians – Martin Heidegger, Maurice Merleau-Ponty, Hans-Georg Gadamer and Paul Ricoeur – may be employed to understand how medical diagnosis is enveloped by professional empathy and clinical judgement and developed by scientific investigations of the patient’s bodily condition. Health and illness are ultimately considered to be ways of feeling at home or not at home in the world, and such experiences are the starting point of medical hermeneutics when aiming to make best use of scientific knowledge. The book is aimed at researchers and teachers in philosophy of medicine and medical ethics, and at physicians, nurses and other health-care professionals meeting with patients in ethically complex and challenging situations. Phenomenology and hermeneutics, most often considered as methods belonging to the humanities, are shown to be of vital importance for the understanding of medical practice and ethical dilemmas of health care.

När jag hör ordet naturlig så osäkrar jag min revolver! Det har blivit valspråket för akademiker som betraktar kroppens natur som ett kulturellt skådespel eller en föråldrad livsform. Queer­filosofer och transhumanister drömmer om ett liv utan den egensinniga och känslofyllda kroppen. Idén om en naturlig kropp är för dem och många andra samtidsdebattörer bara en förlegad och farlig fördom.Genom att tillbringa livet med dataspel och på sociala medier försöker miljoner människor i detta nu lämna sina kroppar bakom sig. Men kroppen blir man inte kvitt så lätt. Den är i själva verket smärtsamt närvarande på nätet där beroenden frodas och empatin går förlorad. Vi har förlorat kontrollen över våra känslor och vantrivs i den digitala kulturen.Boken tar sig an uppdraget att definiera och försvara det naturliga som livsideal genom undersökningar av fenomen som könsidentitet, sexualitet, kronisk smärta, utmattningssyndrom, dataspelsberoende, sociala medier och förändringar av människan på medicinsk väg. Slutsatsen är att vi behöver en uppdaterad version av det naturliga för att orientera oss i tillvaron. Det naturliga rymmer inte bara vår biologi utan också känslan av det äkta och egna. Fredrik Svenaeus är filosof och professor vid Centrum för praktisk kunskap, Södertörns högskola. Hans två senaste böcker är Homo patologicus: medicinska diagnoser i vår tid (Tanke­kraft 2013) och Phenomenological Bioethics: Medical Technologies, Human Suffering, and the Meaning of Being Alive (Rout­ledge 2017).

Emerging medical technologies are changing our views on human nature and what it means to be alive, healthy, and leading a good life. Reproductive technologies, genetic diagnosis, organ transplantation, and psychopharmacological drugs all raise existential questions that need to be tackled by way of philosophical analysis. Yet questions regarding the meaning of life have been strangely absent from medical ethics so far. This book brings phenomenology, the main player in the continental tradition of philosophy, to bioethics, and it does so in a comprehensive and clear manner.Starting out by analysing illness as an embodied, contextualized, and narrated experience, the book addresses the role of empathy, dialogue, and interpretation in the encounter between health-care professional and patient. Medical science and emerging technologies are then brought to scrutiny as endeavours that bring enormous possibilities in relieving human suffering but also great risks in transforming our fundamental life views. How are we to understand and deal with attempts to change the predicaments of coming to life and the possibilities of becoming better than well or even, eventually, surviving death?This is the first book to bring the phenomenological tradition, including philosophers such as Martin Heidegger, Edith Stein, Maurice Merleau-Ponty, Jean-Paul Sartre, Hans-Georg Gadamer, Paul Ricoeur, Hans Jonas, and Charles Taylor, to answer such burning questions.

Emerging medical technologies are changing our views on human nature and what it means to be alive, healthy, and leading a good life. Reproductive technologies, genetic diagnosis, organ transplantation, and psychopharmacological drugs all raise existential questions that need to be tackled by way of philosophical analysis. Yet questions regarding the meaning of life have been strangely absent from medical ethics so far. This book brings phenomenology, the main player in the continental tradition of philosophy, to bioethics, and it does so in a comprehensive and clear manner.Starting out by analysing illness as an embodied, contextualized, and narrated experience, the book addresses the role of empathy, dialogue, and interpretation in the encounter between health-care professional and patient. Medical science and emerging technologies are then brought to scrutiny as endeavours that bring enormous possibilities in relieving human suffering but also great risks in transforming our fundamental life views. How are we to understand and deal with attempts to change the predicaments of coming to life and the possibilities of becoming better than well or even, eventually, surviving death?This is the first book to bring the phenomenological tradition, including philosophers such as Martin Heidegger, Edith Stein, Maurice Merleau-Ponty, Jean-Paul Sartre, Hans-Georg Gadamer, Paul Ricoeur, Hans Jonas, and Charles Taylor, to answer such burning questions.

Medicin är egentligen den mest humanistiska av vetenskaper. All medicinsk praktik börjar och slutar i ett möte mellan människor. I denna tvärvetenskapliga antologi förs ett livligt samtal om medicin som humaniora av forskare från båda sidor. Rikt illustrerad. Nr 9 i serien Symposier på Krapperups borg.

Diagnoser som ångestsyndrom, depression, ADHD, fetma och datorspelsberoende har snabbt ökat i omfattning och är intimt sammankopplade med den tid vi lever i. Varför har det blivit så svårt att sluta? Sluta oroa sig. Sluta förtvivla. Sluta äta. Sluta stöka. Sluta spela. Varför kan vissa men inte andra låta bli? Och när beror det på att man är sjuk? Med utgångspunkt i egna erfarenheter och ett skärskådande av forskningsläget om olika diagnoser tar författaren pulsen på vår samtid. Människan har alltid varit en lidande varelse. Nu lider hon också på den medicinska vetenskapens vis, som en ”homo patologicus”. Men vad är egentligen en medicinsk diagnos? Varför har diagnoser blivit så viktiga för oss i vårt vardagsliv? Vilken betydelse får diagnosmanualer och skattningsformulär för vår syn på människan och hur hon ska hjälpas i hälso- och sjukvården? Fredrik Svenaeus är professor i filosofi vid Centrum för praktisk kunskap, Södertörns högskola.

Mellan 1992 och 2007 ökade försäljningen av antidepressiva mediciner i Sverige med 700 procent. Idag äter mer än en halv miljon svenskar antidepressiv medicin varje dag, och åtminstone två miljoner förväntas göra det någon gång i livet. Depressioner och ångesttillstånd har blivit våra nya folksjukdomar. En av anledningarna är en ny generation mediciner som påverkar signalsubstansen serotonin i hjärnan - Cipramil, Cipralex, Fontex, Zoloft, Seroxat, Efexor och Remeron är kända varunamn i Sverige, i USA har det främst handlat om Prozac. Om vi skall förstå den antidepressiva revolutionen kan vi inte nöja oss med att redogöra för hjärnans kemi. Vi måste vi förstå den avgörande roll som känslorna spelar i våra liv. Särskilt för känsliga själar: de personer vars känsloliv är svajigare än genomsnittets, de som känner av omvärldens krav, behov och förväntningar med större intensitet än vad som kanske är bra för dem själva. Känsliga själar har lätt för att oroa sig över vad framtiden bär i sitt sköte, över risker och prövningar för dem själva och för deras nära och kära. Känsliga själar har lätt för pessimism och självtvivel. Och de kan därför också lättare än andra driva in i den kroniska ångestens och depressionens mörka land.