Frida Sandström

Kan det vara så, att det är just när tillfällen eller ting vilka inte kan eller låter sig fotograferas som fotografiets ideologiska grund visar sig? Fotografiet ger sig till känna först vid dess egen gränslinje och då som frånvarande. Under en fjällvandring i Jämtland får jag höra talas om en särdeles vacker sjö som heter Blanktjärn. Den har blivit känd för sitt azurblå vatten och jag bestämmer mig för att vandra dit. Men innan jag kommer fram till sjön möts jag av Länsstyrelsens avspärrningar. Området är numera fredat från besök på grund av en alltför hög turistbelastning som har skadat den känsliga naturen i området. Orsaken till det ökade intresset för sjön kunde jag senare spåra till fotografier som delats i sociala medier. Sjöns klara vatten hade lockat så många besökare som ville fotografera sig själva vid sevärdheten, att myndigheterna inte såg någon annan möjlighet än att stänga av området. Om vi vill förstå hur vår relation till fotografi ser ut kan vi använda oss av anekdoter av det här slaget. Exemplet beskriver tydligt en konflikt som ofta framträder genom fotografi. Vi har att göra med en teknologi som å ena sidan kanaliserar begär, tillgängliggör och om man så vill demokratiserar – å andra sidan territorialiserar områden, kanaliserar ägande och exploaterar resurser. Det är denna materiella verklighet som Lära om fotografi försöker att förstå. Det senaste decenniet har vi i en svensk kontext sett ett ökat intresse för fotografins historia. Vi kan se det som en följd av digitaliseringen som tillgängliggjort allt fler historiska fotografier. Dock har fokus på fotografiet i stort kommit att utgå ifrån vad som kan kallas en idealistisk historieskrivning, vilken har fokuserat mer på enskilda individer och årtal och mindre på de materiella förutsättningarna för fotografi. Lära om fotografi undersöker en dynamik inom fotografi som visar sig genom konflikter och motsättningar. Den vill ge svar på vår relation till fotografi snarare än att slå fast dess egenskaper. Hellre än att försöka definiera fotografins gränser, eller göra anspråk på att vilja äga fotografin som idé, söker blandningen av texter i den här boken efter en ny kritik av fotografi. Hur kan den kritiska distansen bli ett verktyg för att förstå fotografi när teknologin som sådan kan sägas bygga på optisk separation från världen? Texterna i den här antologin vill alla säga något om vår relation till bildernas värld. De utgår alla på något sätt från den uppdelning och strukturering av världen som sedan upplysningen gett oss de dikotomier vilka betecknar våra liv och som fotografiet står i tät förbindelse med. Arbetet med boken bygger vidare på en lång tradition av fotografisk utbildning på Konstfack. Från Akademin för fotografi till dagens Institutionen för fri konst går en obruten linje av kritisk diskussion om det fotografiska mediet och nyfikenhet inför den fotografiska praktiken. Texterna har tillkommit ur föreläsningarna på de fristående kurser som Fotografins historia och Fotografiska seminariet har. Lära om fotografi har således en pedagogisk dimension som kunskapsförmedling men boken rymmer också en ambition att omförhandla eller lära om föreställda positioner inom fotografi.

This book contains a selection of about 700 poster variations made for MDT, Moderna Dansteatern (the Modern Dance Theatre), during a period of ten years. Situated in central Stockholm on the Skeppsholmen island, MDT presents and co-produces dance, choreography and performance, festivals, talks and seminars. The work was commissioned by Danjel Andersson (director 2010–2019) as part of an overall system for the graphic design and communications. The world around the posters has changed since the first one was made, while the poster remained the same for almost a decade. Regardless of everything in motion, the image of MDT became an unaffected fixture. A benefit of leaving things unchanged is that it can function as an anchor in time, perhaps establishing a position where even a subtle difference is made visible? This is the first release of the publishing project Grafisk Fyrkant [Graphic Square], an imprint of Null & Void Books, inspired by the Danish association and publisher Grafisk Cirkel [Graphic Circle] (1936 –1979) whose books were often printed in small formats and limited editions by and for graphic designers. Similarly, Grafisk Fyrkant is interested in how ideas are transformed via printed matter. Jonas Williamsson (Umeå, 1973) grew up in a prospering counterculture environment in the peripheral north. In 1999 he graduated from Konstfack and same year co-founded the graphic design studio Reala with classmate Samuel Nyholm and Swiss colleague Laurent Benner. They worked together on commissions until 2007, developing their signature pong-pong aesthetics, while teaching and exhibiting in Sweden and abroad. Since 2008 he is running his own practice focusing on graphic design for artists and institutions. He designed the graphic identities for After Shopping, with Reala (2001); Konst2, with Reala and Andreas och Fredrika (2004); Tensta Konsthall, with Reala and Karl Holmqvist (2004); Iaspis Forum for Design and Critical Practice, with Martin Frostner (2009); MDT (2011); the Royal Institute of Art in Stockholm, with Rikard Heberling (2020). The MDT project has been acknowledged twice in the Association of Swedish Illustrators and Graphic Designers’ Kolla! award (2012 / 2020). Williamsson’s book work has been awarded with Swedish Book Art awards, Kolla!, and the Best Books of the Year by the Danish Association of Book Crafts.

Nya Småland undersöker på olika sätt frågor om entreprenörskap, in- och utvandring samt förhållandet mellan landsbygd och stad. Tre teman kännetecknar såväl den gängse, som den historiska förståelsen av Småland. Projektet undersöker frågor som: Vad händer i övergången från glasbruksort till turistort? Hur kan en region som avfolkas, samtidigt växa och föröka sig? Hur kom centrum att hamna på en åker? Hur ser relationen ut mellan Småland och Minnesota idag? Känner konstnärer och formgivare till den kunskap och potential som finns inom den småländska industrin? Genom att ställa dessa frågor och komma med olika infallsvinklar i dialog mellan internationell samtidskonst och lokal kunskap börjar vi närma oss en uppdaterad bild av Småland. I den här boken presenteras även det pärlband av utställningar som ägde rum 2019-2020 och processerna som ledde dit. Genom texter som reflekterar kring de konferenser, seminarier, residens, workshops och internationella samarbeten som skett i Småland under de senaste fyra åren lyfter boken fram en modell som stödjer långsiktiga relationer och samtidigt tillåter experiment. Den synliggör och engagerar lokala aktörer och lyfter fram samtidskonstens roll i Småland. Nya Småland är ett samarbete som initierats av fyra konstinstitutioner, tre regioner och ett universitet. Med bidrag av: Abraham Hurtado, Anders Sunna, Ane Graff, Ane Hjort Guttu, Ann Mirjam Valka, Anna Ekman, Axel Stratschnoy, Behazad Khosravi Noori & René Léon-Rosales, Caroline Mårtensson, Cecilia Järdemar, Center for Land Use Interpretation, Cristina Bogdan, Curatingpublicspace, Dan Karlholm, Elna Svenle, Éric van Hove, Freddy Tsimba, Frida Sandström, Greece is For Lovers, Joanna Sandell, Jonatan Habib Engqvist, Juan Pedro Farba Guemberena, Katja Aglert, Katr na Neiburga, Lela Pierce, Maria Lantz, Markus Vallien, Mike Bode, Olav Fumarola Unsgaard, Peter Aronsson, Petri Saariko, Runo Lagomarsino, Stine Marie Jacobsen, SUPERFLEX, Åsa Jungnelius. Redigerad av Jonatan Habib Engqvist. Boken ges ut av Arvinius + Orfeus Publishing i samarbete med Linneaus University Press. www.nyasmaland.se