Gisela Nyberg

Alla med erfarenhet av arbete i skolan vet att elever har olika förutsättningar och fallenhet att klara skolans mål och krav. Socio­ekonomi men även personlighet, ärftlighet och individuella hälsofaktorer påverkar. Den här boken handlar om hur skolan rent konkret kan främja fysisk och psykisk hälsa och därmed ge elever bättre förutsättningar att lyckas och må bra. Tyngdpunkten ligger på de hälsofaktorer som den medicinska elevhälsan (EMI) har till uppgift att upptäcka, förebygga och ibland åtgärda.

Fysisk aktivitet gynnar förutsättningarna för lärande och psykiskt välbefinnande, men ungdomar rör sig mindre än någonsin och fysisk aktivitet har blivit allt mer av en klassfråga. Detta har lett till orättvisa villkor för barns hälsa och lärande, en orättvisa som skolan kan bidra till att jämna ut.Boken Fysisk aktivitet och hjärnhälsa går konkret igenom hur skolor kan främja fysisk aktivitet inom ramen för skolvardagen och vilka effekter detta kan ge. Här beskrivs vad vi idag faktiskt vet om sambanden mellan fysisk aktivitet och hjärnhälsa med fokus på barn och ungdomar, men också vad vi behöver mer kunskap om. Med ett kritiskt förhållningssätt gör författarna en evidensbaserad genomgång av centrala begrepp inom området fysisk aktivitet med koppling till effekter på hjärnhälsa och lärande.Barn och ungdomar i skolåldern bör röra sig minst 60 minuter om dagen och eftersom eleverna spenderar en så stor del av sin vakna tid i skolan behöver gynnsamma förutsättningar skapas i skolmiljön – då inte enbart inom skolämnet Idrott och hälsa.Fysisk aktivitet och hjärnhälsa vänder sig till alla lärare, lärarstudenter, skolledare och elevhälsoteam som vill bidra till ökad fysisk aktivitet, hjärnhälsa och goda vanor för livet.Sagt om boken:"Fysisk aktivitet och hjärnhälsaär mycket bra, faktabaserad och ger konkreta förslag för att öka fysisk och psykisk hälsa för barn och unga."Therese Nordholm, BTJ-häftet nr 12, 2021

Vetenskaplig evidens visar att långvarigt dagligt stillasittande, oberoende av övrig fysisk aktivitet och motion, innebär en ökad risk för flertalet av de stora folksjukdomarna samt förtida död. Stillasittande är således inte samma sak som brist på motion, utan de bör ses som två separata beteenden med delvis oberoende betydelse för utfallet hälsa och sjukdom.Stillasittande innebär frånvaro av muskelkontraktioner, muskulär inaktivitet, i de större muskelgrupperna i kroppen och karaktäriseras av en mycket låg energiomsättning. Långvarigt stillasittande ersätter framför allt den lågintensiva vardagliga aktiviteten, och genom att öka denna kan ett stillasittande beteende motverkas. I dag finns stora möjligheter, men också krav, på att vara stilla­sittande stora delar av den vakna tiden. Att arbeta med det stillasittande beteendet är således relevant för många olika professioner och yrkeskategorier; alltifrån den som möter individen i det enskilda samtalet, till samhällsplaneraren och beslutsfattaren.I denna bok beskrivs för första gången det stillasittande beteendet och bl.a. berörs den epidemiologiska forskningsgrunden hos såväl vuxna som barn, föreslagna mekanismer samt metoder för att mäta och motverka stillasittande. Dessutom ger fyra olika professioner sin syn på saken och hur dom har arbetat med det i sin yrkesroll.