Göran Greider

En rödmålad stuga med vita knutar är en svensk flagga. Den vajar på många sätt starkare i Sveriges kollektiva medvetande än ett gult kors mot blå bakgrund, och väcker en enkel värme inombords: doften av midsommarafton och kaffet efter skogspromenaden, tystnad och stillhet bortom stressen i stan. Den röda stugan är folkets stuga. Men för den som skrapar på ytan döljer sig en mer komplex historia under falufärgen. Var kommer stugan ifrån? Vem känner sig hemma i den? I Stugland spårar Göran Greider drömmen om stugan till det tidiga 1900-talets nationalromantik och spirande välfärdsstat. Boken är samtidigt en landsbygdsmemoar och en vindlande essä som rör sig mellan August Strindberg och Elsie Johansson, slagghögar i Falun och Thoreaus tjärn i Walden. Med typisk greidersk skärpa skärskådas dagens föränderliga politiska landskap, nationalstatens roll och den nationella gemenskap som är nödvändig för att skapa ett fungerande, jämlikt samhälle. Stugland är en vandring genom kulturhistorien som inte ryggar för samtidens mest brännande politiska frågor. Göran Greider är en av Sveriges mest älskade författare och inflytelserika offentliga intellektuella. Han är chefredaktör för tidningen Dala-Demokraten och har vunnit mängder av utmärkelser och litterära priser. Göran Greider har publicerat mer än 30 böcker och diktsamlingar.

Charles Bukowski fick sin första novell publicerad när han var 24 år och sinaförsta dikter som 35-åring. Romandebut gjorde han med Postverket när han var 51. Den här bokens 92 dikter, The Days Run Away Like Wild Horses Over the Hills, gavs första gången ut i Los Angeles 1969. En samlingen av diktersom först publicerades i små tidskrifter under 60-talet,stencilerade, ibland tryckta. Det var den första boken av CharlesBukowski som hans nya förläggare John Martin arbetade med. Eftertvå år gavs Postverket ut. Dagarna rusar iväg som vilda hästar över bergen är hans hittills mest lästa diktbok. Förordet har Göran Greider skrivit: Hans dikter kommer med mer underjord, mer dagsljus, mer himmel och meroskyddad sorg Sedan ett bra tag är Charles Bukowski antagligenen av de mest lästa poeterna i världen. Charles Bukowski föddes i Andernach i Tyskland 1920, av en tysk mor, hansfar var amerikansk soldat. Fadern tog med sig familjen hem till LosAngeles 1923. Sin uppväxt har han skildrat i Min oskuld och Pearl Harbor. Vid sidan av sitt skrivande hade han ett otal jobb, längst påposten i Los Angeles, i tolv år. Under sin livstid gav han ut över40 böcker. Han är en av Amerikas mest uppmärksammade och lästakultförfattare, egensinnig, som omöjligt kunde inordna sig i någonförfattargrupp. Detta blir extra tydligt i hans poesi. Den 9 mars1994 dog han som 73-åring i San Pedro i Kalifornien.

Vad sker i psyket när en människa drabbas av sjukdom? Man börjar ofta minnas barndomen, i Göran Greiders fall en rätt så typisk arbetarklassuppväxt i Vingåker. Under hösten 2020 åkte han in och ut på sjukhus och kring nyår fick han en cancerdiagnos. Under hela denna tid har han skrivit, ofta i sjuksängen, och format en historia om sjukdom och minne i brutna rader. Det är en enkel berättelse i korta stycken där ett liv skärskådas mer självutlämnande och uppriktigt än tidigare i Greiders skönlitterära verk. Barndomsbrunnen är ingen utpräglad eländeshistoria cancerbehandlingarna är numera fantastiska och de goda prognoserna borde ta bort en del skräck från den laddning som ordet cancer alltid haft. Men den tuffa cellgiftsbehandlingen och ångesten inför all ovisshet är förstås närvarande. Ändå finns här humorn, de färgstarka minnesbilderna men också en resolut idé om att minne och klasserfarenhet är djupt förbundna med varandra. Existens och politik går hand i hand i en bok som med lätt anslag tar sig igenom svåra ting."Det anmärkningsvärda när Greider nu skriver in sig i den litterära traditionen av sjukdomsberättelser är att han gör det så helt utan pretentioner. (...) Det jag tar med mig från Barndomsbrunnen är därför en paradoxal, sprudlande livsglädje; det var sällan jag läste en sjukdomsskildring där ordet sol är så frekvent förekommande, eller där det uttrycks en sådan eufori över att få äta ett wienerbröd eller koka ett ägg eller titta på en utslagen påsklilja eller umgås med ett husdjur. Boken formas till ett starkt och ärligt uttryck för tacksamhet över att vara vid liv, dessutom i en tid och plats där allvarliga cancersjukdomar går att överleva." Expressen, Jens Liljestrand"Det är mycket fint, starkt, berörande." Femina, Kenneth Gysing"(...) med Barndomsbrunnen formas Greiders stil och språk till något helt eget. En sårbar kraft tillvriden av situationen, en andning vid dödsrikets kant. (...) Men här, i den utlämnande balansgången mellan livet, uppstöttat av piller och slangar och icke-livets tomhet, brinner så hans text klar. Tydligare, didaktisk, mer smärtsam och livsnödvändig. Vilket gör Barndomsbrunnen till hans främsta diktverk." Kristianstadsbladet, Henric Tiselius"Det finns texter i boken med sällsam lyskraft: de tillhör det bästa han har skrivit." Svenska dagbladet, Yukiko Duke

En unik bildsamling på Olof Palme från valåret 1968Under valåret 1968 reste fotografen Jean Hermanson runt i Sverige och samlade material till en bok om byggnadsarbetare. Han ville skildra arbetets villkor och porträttera människor på arbetsplatser. En unik möjlighet gavs när han fick följa den unge utbildningsministern Olof Palme vid dennes besök på byggarbetsplatser i Stockholmsområdet. Veckorna innan valet åkte de två tillsammans i Jean Hermansons lilla folkvagn på en rundresa som kommit att bli historisk. Fotografierna från dessa möten visar på en närhet och intensitet mellan den unge politikern Olof Palme och hans väljare, och de skiljer sig mycket från den gängse bilden av statsmannen. Olof Palme hade ett genuint intresse av människors villkor och tankar, vilket framträder tydligt i Hermansons inkännande fotografier. Jean Hermanson var under 1960- och 1970-talen en av landets mest betydande dokumentärfotografer. Endast några enstaka bilder från Palmes möten med byggnadsarbetarna har tidigare publicerats. I denna bok återges en fullständigt unik bildsamling från rundresan i september 1968. Till fotografierna hör en kommenterande text av journalisten och författaren Göran Greider, som själv har ett stort intresse för fotografi. Greider konstaterar att det är bilder som vittnar om ett intensivt samtal och som bär på ett starkt ideologiskt budskap, utan att något budskap öppet sägs.Bildurval och formgivning: Greger Ulf Nilson

Nej! Den växande populismen är ingen gåta. Högerpopulismen är precis det som världens alla marknadsliberaler bett om när de vägrat se konsekvenserna av ökad ojämlikhet och otrygghet. Populistiska manifestetär en stridsskrift som slår åt alla håll: Mot borgerlig självgodhet men också mot vänsterns brist på folklighet.Ja! Populistiska manifestet slaktar högerpopulismen men ropar samtidigt efter en mobiliserande vänsterpopulism. Både socialdemokratin och vänstern växte fram som brutala sanningssägare. Deras vrede, visioner och vassa kritik av makten gick hem i breda folklager och kom att förändra samhället i grunden. Så varför vågar dagens vänster inte vara populister?I Populistiska manifestet skriver Åsa Linderborg och Göran Greider ett försvar för populismen som politisk strategi. De visar att populism är mycket mer än bara ett tillhygge i en politisk debatt. I en tid då miljardärer och affärsmän framställer sig som underdogs och sanningssägare, borde inte vänstern ha ett bättre utgångsläge att tala för folket?Med hjälp av 151 teser skildrar de populismens historia och nutid, från 1900-talets agitatorer till de moderna vänsterrörelser som just nu växer fram i Europa. I själva verket, visar de, har vänstern mycket att vinna på att vara just populistisk. En bok att stångas med ... Framför allt är den välargumenterad, och jag uppskattar den härliga dynamiken mellan Linderborgs rigida resonemang och Greiders finurliga enradingar. Och som lättfattlig sammanfattning av de senaste årens vänstertänkande kring hur högerpopulismen ska tacklas är den oumbärlig.Leonidas Aretakis, Dagens NyheterEn bok som ingjuter hopp … Populistiska manifestet kommer att fungera bra som välbehövlig inspiration och eld i baken för många ett valår som detta.Vesna Prekopic, SydsvenskanGöran Greider och Åsa Linderborg har misslyckats. De är alldeles för kloka, ärliga och nyanserade för att bli svartvita populister … Populistiska manifestet är en bråkig, brokig och passionerad argumentation. Allt kan man inte hålla med om, men den väcker tankar. Den har dessutom den ingrediens som populister måste ha: Passion.Lars Böhlin, Västerbottens-KurirenSom ett rött utropstecken i valrörelsen kommer Populistiska manifestet av Göran Greider och Åsa Linderborg. Två starka politiska profiler som vågar mana till klasskamp.Anton Juggas, Arbetarbladet151 korta, välunderbyggda och välformulerade teser … Boken är ett basebollträ svingat i full kraft med ’klass’ skrivet i röda bokstäver på båda sidor … Nej. Det Populistiska manifestets styrka är inte visionerna. Styrkan ligger i dialogen den med sina 151 teser för med läsaren. Tankarna den väcker. Min version är nedklottrad med utropstecken, frågetecken, bifall och mothugg. Det är en spänstig, oresonlig skrift av två vänsterintellektuella som verkligen funnit varandra i detta samarbete. De vet och vill något. På riktigt. Boken blir därför ett välkommet bidrag till en framtida arbetarrörelse som har mycket att vinna och mycket att förlora.Björn Werner, AftonbladetVasst och uppfriskandeBjörn Sandmark, Dala-DemokratenEtt bättre försvar för den liberala demokratin och yttrandefriheten än någon liberal formulerat.Karin Pihl, Göteborgs-Posten

Nej! Den växande populismen är ingen gåta. Högerpopulismen är precis det som världens alla marknadsliberaler bett om när de vägrat se konsekvenserna av ökad ojämlikhet och otrygghet. Populistiska manifestet är en stridsskrift som slår åt alla håll: Mot borgerlig självgodhet men också mot vänsterns brist på folklighet. Ja! Populistiska manifestet slaktar högerpopulismen men ropar samtidigt efter en mobiliserande vänsterpopulism. Både socialdemokratin och vänstern växte fram som brutala sanningssägare. Deras vrede, visioner och vassa kritik av makten gick hem i breda folklager och kom att förändra samhället i grunden. Så varför vågar dagens vänster inte vara populister? I Populistiska manifestet skriver Åsa Linderborg och Göran Greider ett försvar för populismen som politisk strategi. De visar att populism är mycket mer än bara ett tillhygge i en politisk debatt. I en tid då miljardärer och affärsmän framställer sig som underdogs och sanningssägare, borde inte vänstern ha ett bättre utgångsläge att tala för folket? Med hjälp av 151 teser skildrar de populismens historia och nutid, från 1900-talets agitatorer till de moderna vänsterrörelser som just nu växer fram i Europa. I själva verket, visar de, har vänstern mycket att vinna på att vara just populistisk. Åsa Linderborg är kulturchef på Aftonbladet och historiker. Hon slog igenom som författare 2007 med den självbiografiska skildringen om sin far, Mig äger ingen. Göran Greider är chefredaktör för Dala-Demokraten och har sedan debuten 1981 givit ut ett trettiotal böcker: poesi, debatt och biografier. En bok att stångas med ... Framför allt är den välargumenterad, och jag uppskattar den härliga dynamiken mellan Linderborgs rigida resonemang och Greiders finurliga enradingar. Och som lättfattlig sammanfattning av de senaste årens vänstertänkande kring hur högerpopulismen ska tacklas är den oumbärlig. - Leonidas Aretakis, Dagens Nyheter En bok som ingjuter hopp Populistiska manifestet kommer att fungera bra som välbehövlig inspiration och eld i baken för många ett valår som detta. - Vesna Prekopic, Sydsvenskan Göran Greider och Åsa Linderborg har misslyckats. De är alldeles för kloka, ärliga och nyanserade för att bli svartvita populister Populistiska manifestet är en bråkig, brokig och passionerad argumentation. Allt kan man inte hålla med om, men den väcker tankar. Den har dessutom den ingrediens som populister måste ha: Passion. - Lars Böhlin, Västerbottens-Kuriren Som ett rött utropstecken i valrörelsen kommer Populistiska manifestet av Göran Greider och Åsa Linderborg. Två starka politiska profiler som vågar mana till klasskamp. Anton Juggas, Arbetarbladet 151 korta, välunderbyggda och välformulerade teser Boken är ett basebollträ svingat i full kraft med klass skrivet i röda bokstäver på båda sidor Nej. Det Populistiska manifestets styrka är inte visionerna. Styrkan ligger i dialogen den med sina 151 teser för med läsaren. Tankarna den väcker. Min version är nedklottrad med utropstecken, frågetecken, bifall och mothugg. Det är en spänstig, oresonlig skrift av två vänsterintellektuella som verkligen funnit varandra i detta samarbete. De vet och vill något. På riktigt. Boken blir därför ett välkommet bidrag till en framtida arbetarrörelse som har mycket att vinna och mycket att förlora. Björn Werner, Aftonbladet Vasst och uppfriskande - Björn Sandmark, Dala-Demokraten Ett bättre försvar för den liberala demokratin och yttrandefriheten än någon liberal formulerat. - Karin Pihl, Göteborgs-Posten

Nej! Den växande populismen är ingen gåta. Högerpopulismen är precis det som världens alla marknadsliberaler bett om när de vägrat se konsekvenserna av ökad ojämlikhet och otrygghet. Populistiska manifestet är en stridsskrift som slår åt alla håll: Mot borgerlig självgodhet men också mot vänsterns brist på folklighet. Ja! Populistiska manifestet slaktar högerpopulismen men ropar samtidigt efter en mobiliserande vänsterpopulism. Både socialdemokratin och vänstern växte fram som brutala sanningssägare. Deras vrede, visioner och vassa kritik av makten gick hem i breda folklager och kom att förändra samhället i grunden. Så varför vågar dagens vänster inte vara populister? I Populistiska manifestet skriver Åsa Linderborg och Göran Greider ett försvar för populismen som politisk strategi. De visar att populism är mycket mer än bara ett tillhygge i en politisk debatt. I en tid då miljardärer och affärsmän framställer sig som underdogs och sanningssägare, borde inte vänstern ha ett bättre utgångsläge att tala för folket? Med hjälp av 151 teser skildrar de populismens historia och nutid, från 1900-talets agitatorer till de moderna vänsterrörelser som just nu växer fram i Europa. I själva verket, visar de, har vänstern mycket att vinna på att vara just populistisk. Om författarna och uppläsarnaÅsa Linderborg är kulturchef på Aftonbladet och historiker. Hon slog igenom som författare 2007 med den självbiografiska skildringen om sin far, Mig äger ingen. Göran Greider är chefredaktör för Dala-Demokraten och har sedan debuten 1981 givit ut ett trettiotal böcker: poesi, debatt och biografier. Sagt om bokenEn bok att stångas med ... Framför allt är den välargumenterad, och jag uppskattar den härliga dynamiken mellan Linderborgs rigida resonemang och Greiders finurliga enradingar. Och som lättfattlig sammanfattning av de senaste årens vänstertänkande kring hur högerpopulismen ska tacklas är den oumbärlig. - Leonidas Aretakis, Dagens Nyheter En bok som ingjuter hopp Populistiska manifestet kommer att fungera bra som välbehövlig inspiration och eld i baken för många ett valår som detta. - Vesna Prekopic, Sydsvenskan Göran Greider och Åsa Linderborg har misslyckats. De är alldeles för kloka, ärliga och nyanserade för att bli svartvita populister Populistiska manifestet är en bråkig, brokig och passionerad argumentation. Allt kan man inte hålla med om, men den väcker tankar. Den har dessutom den ingrediens som populister måste ha: Passion. - Lars Böhlin, Västerbottens-Kuriren Som ett rött utropstecken i valrörelsen kommer Populistiska manifestet av Göran Greider och Åsa Linderborg. Två starka politiska profiler som vågar mana till klasskamp. Anton Juggas, Arbetarbladet 151 korta, välunderbyggda och välformulerade teser Boken är ett basebollträ svingat i full kraft med klass skrivet i röda bokstäver på båda sidor Nej. Det Populistiska manifestets styrka är inte visionerna. Styrkan ligger i dialogen den med sina 151 teser för med läsaren. Tankarna den väcker. Min version är nedklottrad med utropstecken, frågetecken, bifall och mothugg. Det är en spänstig, oresonlig skrift av två vänsterintellektuella som verkligen funnit varandra i detta samarbete. De vet och vill något. På riktigt. Boken blir därför ett välkommet bidrag till en framtida arbetarrörelse som har mycket att vinna och mycket att förlora. Björn Werner, Aftonbladet Vasst och uppfriskande - Björn Sandmark, Dala-Demokraten Ett bättre försvar för den liberala demokratin och yttrandefriheten än någon liberal formulerat. - Karin Pihl, Göteborgs-Posten

ILiten bergspredikan för socialister skriver Göran Greider det långa tal till socialdemokratin och vänstern som ska ge dem hopp och skapa möjlighet för vänstern att växa igen. Det innehåller de krav som Stefan Löfven borde ställa på sig själv och sin rörelse, de frågor om jämlikhet som Socialdemokraterna borde driva för att ingjuta hopp i den brett definierade arbetarklassen och få förutsättningar att förändra Sverige. Det är det röda och gröna tal som Löfven borde hålla 1 maj 2018 inför valrörelsen.

Nej! Den växande populismen är ingen gåta. Högerpopulismen är precis det som världens alla marknadsliberaler bett om när de vägrat se konsekvenserna av ökad ojämlikhet och otrygghet. Populistiska manifestet är en stridsskrift som slår åt alla håll: Mot borgerlig självgodhet men också mot vänsterns brist på folklighet.Ja! Populistiska manifestet slaktar högerpopulismen men ropar samtidigt efter en mobiliserande vänsterpopulism.Både socialdemokratin och vänstern växte fram som brutala sanningssägare. Deras vrede, visioner och vassa kritik av makten gick hem i breda folklager och kom att förändra samhället i grunden. Så varför vågar dagens vänster inte vara populister?I Populistiska manifestet skriver Åsa Linderborg och Göran Greider ett försvar för populismen som politisk strategi. De visar att populism är mycket mer än bara ett tillhygge i en politisk debatt. I en tid då miljardärer och affärsmän framställer sig som underdogs och sanningssägare, borde inte vänstern ha ett bättre utgångsläge att tala för folket?Med hjälp av 151 teser skildrar de populismens historia och nutid, från 1900-talets agitatorer till de moderna vänsterrörelser som just nu växer fram i Europa. I själva verket, visar de, har vänstern mycket att vinna på att vara just populistisk.Åsa Linderborg är kulturchef på Aftonbladet och historiker. Hon slog igenom som författare 2007 med den självbiografiska skildringen om sin far, Mig äger ingen. Göran Greider är chefredaktör för Dala-Demokraten och har sedan debuten 1981 givit ut ett trettiotal böcker: poesi, debatt och biografier.”En bok att stångas med ... Framför allt är den välargumenterad, och jag uppskattar den härliga dynamiken mellan Linderborgs rigida resonemang och Greiders finurliga enradingar. Och som lättfattlig sammanfattning av de senaste årens vänstertänkande kring hur högerpopulismen ska tacklas är den oumbärlig.” - Leonidas Aretakis, Dagens Nyheter”En bok som ingjuter hopp … Populistiska manifestet kommer att fungera bra som välbehövlig inspiration och eld i baken för många ett valår som detta.” - Vesna Prekopic, Sydsvenskan”Göran Greider och Åsa Linderborg har misslyckats. De är alldeles för kloka, ärliga och nyanserade för att bli svartvita populister … Populistiska manifestet är en bråkig, brokig och passionerad argumentation. Allt kan man inte hålla med om, men den väcker tankar. Den har dessutom den ingrediens som populister måste ha: Passion.” - Lars Böhlin, Västerbottens-Kuriren”Som ett rött utropstecken i valrörelsen kommer Populistiska manifestet av Göran Greider och Åsa Linderborg. Två starka politiska profiler som vågar mana till klasskamp.” Anton Juggas, Arbetarbladet”151 korta, välunderbyggda och välformulerade teser … Boken är ett basebollträ svingat i full kraft med ’klass’ skrivet i röda bokstäver på båda sidor … Nej. Det Populistiska manifestets styrka är inte visionerna. Styrkan ligger i dialogen den med sina 151 teser för med läsaren. Tankarna den väcker. Min version är nedklottrad med utropstecken, frågetecken, bifall och mothugg. Det är en spänstig, oresonlig skrift av två vänsterintellektuella som verkligen funnit varandra i detta samarbete. De vet och vill något. På riktigt. Boken blir därför ett välkommet bidrag till en framtida arbetarrörelse som har mycket att vinna och mycket att förlora.” Björn Werner, Aftonbladet”Vasst och uppfriskande” - Björn Sandmark, Dala-Demokraten”Ett bättre försvar för den liberala demokratin och yttrandefriheten än någon liberal formulerat.” - Karin Pihl, Göteborgs-Posten

SOCIALISMEN är det bästa av alla system men det faller på människans egoistiska natur. Så resonerar ofta de som förkastar möjligheten att bygga ett annat samhälle än det kapitalistiska: människan har ett biologiskt arv av själviska gener och aggressivitet som gör ett rättvist samhälle till en naiv dröm. I sin nya bok tar Göran Greider itu med detta påstående och tar med läsaren på en vindlande färd genom evolutionsbiologi och modern hjärnforskning. Han siktar en annan mänsklig natur: Vi är en samarbetande, solidarisk art som ännu inte funnit det samhälle som passar oss. Den solidariska genen är en ovanlig blandning av idéhistoriska utflykter, anspråkslösa dagboksnotiser och skarpa aforismer om klassfrågorna. Boken pläderar för en bredare diskussion om politik och engagemang än vad den samtida politiska debatten för närvarande erbjuder. Vi möter en annan Charles Darwin än vi vant oss vid och vi förstår varför den unge Karl Marx kanske är viktigare än den åldrade. Greider tar avstamp i biologin i jakt på utopiernas uråldriga ursprung. Hans debattbok handlar om det som kommer före och efter politiken: klass, utopi och den mänskliga naturen.

I en tid som kanske mer än någonsin präglas av dubbelmoral, opportunism och politisk förvirring krävs en stadig tecknarhand för att stå ut med allt elände. Satirtecknaren Emanu erbjuder just detta i sin första bok. Hans bilder sammanfattar träffsäkert och humoristiskt det absurda i samhällsdebatten, men utan att förlora allvaret i frågorna. I Ångest & Politik ger Emanu andrum åt de politiskt deprimerade. För ett skratt som fastnar i halsen är också ett skratt. Med förord och texter av Göran Greider.

SOCIALISMEN är det bästa av alla system men det faller på människans egoistiska natur. Så resonerar ofta de som förkastar möjligheten att bygga ett annat samhälle än det kapitalistiska: människan har ett biologiskt arv av själviska gener och aggressivitet som gör ett rättvist samhälle till en naiv dröm. I sin nya bok tar Göran Greider itu med detta påstående och tar med läsaren på en vindlande färd genom evolutionsbiologi och modern hjärnforskning. Han siktar en annan mänsklig natur: Vi är en samarbetande, solidarisk art som ännu inte funnit det samhälle som passar oss. Den solidariska genen är en ovanlig blandning av idéhistoriska utflykter, anspråkslösa dagboksnotiser och skarpa aforismer om klassfrågorna. Boken pläderar för en bredare diskussion om politik och engagemang än vad den samtida politiska debatten för närvarande erbjuder. Vi möter en annan Charles Darwin än vi vant oss vid och vi förstår varför den unge Karl Marx kanske är viktigare än den åldrade. Greider tar avstamp i biologin i jakt på utopiernas uråldriga ursprung. Hans debattbok handlar om det som kommer före och efter politiken: klass, utopi och den mänskliga naturen.

August Strindbergs lilla katekes för underklassen är Strindbergs mest kända politiska skrift. Med den ville författaren avslöja samhällets grundläggande lögner och, som han själv skrev, "väcka underklassens hat mot öfverklassen". Idag när samhällsklyftorna ökar och den offentliga lögnen breder ut sig allt mer klingar Strindbergs klarspråk om klassamhället och överhetens propaganda i flera avseenden överraskande modernt. Karneval förlag ger nu ut August Strindbergs lilla katekes för underklassen i pocket tillsammans med Liten katekes för de ännu vanmäktiga, som Göran Greider skrivit inspirerad av Strindbergs skrift. Stefan Bohman, chef för Strindbergsmuseet, har skrivit ett förord. Vad är politik? Statskonst, eller överklassens konst att hålla underklassen under sig. Med politik menas även ett bedrägligt förfarande. August Strindberg, 1884 Varför är det så svårt att förändra samhället så att det blir bättre för majoriteten? För att minoriteten, det vill säga överklassen, vill ha det så. Göran Greider, 2012

Tjugofem år har gått sedan Olof Palme blev mördad på en gata mitt i Stockholm. Sedan dess har det talats och skrivits mer om själva mordet än om det politiska arv han lämnade efter sig, och mycket av det kontroversiella i hans hållning har glömts bort eller tonats ned. Men det är inte Palme som statsman eller ikon som intresserar Göran Greider. Han lyfter istället fram symbiosen mellan Palme och den rörelse han ledde. De gav liv åt varandra. I det samspelet ryms ett uppfordrande meddelande till dagens politiska debatt: Utan levande rörelser, ingen politisk fantasi. Palmes demokratiska socialism blir inte bara en fras för högtidliga sammanhang, utan pekar rakt mot en stor samhällsomvandling: den offentliga sektorns enorma utbyggnad. Var det inte rentav en form av socialisering som varken högern eller vänstern förstod innebörden av? Boken är skriven under och strax efter 2010 års valrörelse och utgår från fyra promenader till platser som ger en bild av Palmes liv: det högborgerliga Östermalm där han växte upp, förorten Vällingby dit familjen flyttade på femtiotalet, adressen på Västerlånggatan i Gamla stan och slutligen Adolf Fredriks kyrkogård på Sveavägen där han ligger begravd. Hur mycket inspiration kan arbetarrörelsen och vänstern idag hämta från Olof Palme? Vad finns att lära av honom i kampen mot främlingsfientligheten? I sitt sökande efter svaren gör Greider Olof Palme till en levande samtalspartner för både en krisande arbetarrörelse och för var och en av oss som tror att ett annat samhälle är möjligt. "En varm och poetisk, personlig betraktelse av Olof Palme", Magnus Utvik i Gomorron Sverige ger boken en fyra i betyg. "Resultatet är imponerande. ... Hans förmåga att dissekera samhälleliga skeenden är briljant, liksom hans förmåga att överföra analysen till lättläst prosa." Jan-Erik Göransson, SKTF-tidningen

Tjugofem år har gått sedan Olof Palme blev mördad på en gata mitt i Stockholm. Sedan dess har det talats och skrivits mer om själva mordet än om det politiska arv han lämnade efter sig, och mycket av det kontroversiella i hans hållning har glömts bort eller tonats ned. Men det är inte Palme som statsman eller ikon som intresserar Göran Greider. Han lyfter istället fram symbiosen mellan Palme och den rörelse han ledde. De gav liv åt varandra. I det samspelet ryms ett uppfordrande meddelande till dagens politiska debatt: Utan levande rörelser, ingen politisk fantasi. Palmes demokratiska socialism blir inte bara en fras för högtidliga sammanhang, utan pekar rakt mot en stor samhällsomvandling: den offentliga sektorns enorma utbyggnad. Var det inte rentav en form av socialisering som varken högern eller vänstern förstod innebörden av? Boken är skriven under och strax efter 2010 års valrörelse och utgår från fyra promenader till platser som ger en bild av Palmes liv: det högborgerliga Östermalm där han växte upp, förorten Vällingby dit familjen flyttade på femtiotalet, adressen på Västerlånggatan i Gamla stan och slutligen Adolf Fredriks kyrkogård på Sveavägen där han ligger begravd. Hur mycket inspiration kan arbetarrörelsen och vänstern idag hämta från Olof Palme? Vad finns att lära av honom i kampen mot främlingsfientligheten? I sitt sökande efter svaren gör Greider Olof Palme till en levande samtalspartner för både en krisande arbetarrörelse och för var och en av oss som tror att ett annat samhälle är möjligt.

Vad innebär det idag att kalla sig »vänster«? Och vad har vänsterrörelsen för lösningar på de globala kriser vi står inför? I Det måste finnas en väg ut ur det här samhället skriver Göran Greider personligt om de senaste trettio årens förändringar i den svenska tidsandan. Han väver samman tillbakablickar på sin egen politiska utveckling med funderingar kring hur vänsterns position förändrats sedan början av åttiotalet. Hur kommer det sig att kritiken mot den förhärskande marknadsliberalismen försvagas samtidigt som klassklyftorna i själva verket förvärras och fördjupas? Vad hände med alla radikala tankar kring hur samhället skulle förändras? Göran Greider rör sig på ett typiskt greiderskt sätt fritt över områden som omfattar ekonomi, politik, litteratur och kulturhistoria. Han ger svar, provisoriska och sökande, som går bortom de ytligare politiska och ideologiska vindkasten; han är kritisk mot den vänster som givit upp klassanalysen men också mot dem som i sina utopier inte vill ha med marknadsmekanismen att göra. Han menar att de båda kriserna bara kan lösas på ett sätt genom att jämlikhetstanken får en renässans. Det måste finnas en väg ut ur det här samhället är ett försök att orientera sig i en värld där två sammanfallande kriser omsluter planeten: den ekonomiska och den ekologiska. Det är en ärlig, självutlämnande uppgörelse med vänstern och en begåvad plädering om varför vänstern egentligen har svaren på både den ekologiska och ekonomiska katastrof vi står mitt i.

En samling vardagliga texter om intryck från en by i Västerdalarna och de tankar och reflektioner dessa genererar. Bland annat om vedstapling, trädgårdsodling, älgjakt, skidåkning över myrarna, växthuseffekten och regionalpolitiken.

En debattantologi om arbetarrörelsens och vänsterns utmaningar inför framtiden. Med texter av Kajsa Borgnäs, Lars Ekdahl, Aron Etzler, Göran Greider, Stig-Björn Ljunggren, Diana Mulinari, Lars-Olof Pettersson, Tiina Rosenberg, Frida Röhl, Olle Sahlström, Hans Tilly, Frances Tuuloskorpi, Sofie Wiklund.

En bok om det mesta som låter: om mobilsignaler och countryfestivaler, Beethoven och Cage, syntar och stråkkvartetter, Coltrane och Sjostakovitj, ljuddesign och filmmusik ... Journalisten och författaren Göran Greider, musikern och skribenten Mikael Strömberg och tecknaren Joakim Pirinen skildrar vår brokiga ljudvärld i denna originalpocket.

Sedan två år är Göran Greider chefredaktör för DalaDemokraten. Under denna tid har han intervjuat folk och iakttagit det skogslän som han pendlat fram och tillbaka till från Stockholm. Hans minns sin egen landsortsuppväxt när han besöker byar i Västerdalarna, skärskådar bruksorten Smedjebacken och flanerar runt i Dalarnas småstäder. Ilsket noterar han landsortsföraktet som vuxit i storstäderna, men också landsortens inskränkthet. Hans tidigare uppfattning av landsbygd och landsort har förändrats. Men det han sett är ändå inte en värld utanför det urbana livet, för någon sådan finns inte längre. Idag är alla människor urbaniserade. Någon egen, självtillräcklig landsbygdsvärld existerar inte längre. Men det finns människor, liv och erfarenheter utanför storstäderna som länge befunnit sig i berättandets skugga: Bara i krisrapportens form, ofta med arbetslöshet och företagsnedläggelser som bakgrund, framträder landsorten och landsbygden. Ändå finns så mycket att skildra: den starka dröm som får så många att flytta ut till landsbygdens byar, bruksorter där den globala kapitalismen förnimms inpå bara huden, den väldiga tajgan där det moderna skogsbruket kanske är lika skövlande som i regnskogarna. Boken innehåller också det uppmärksammade kapitel om vargen som för en tid sedan publicerades i Ordfront magasin. »Själva nyfikenheten på alla livets former är den enda regionalpolitik som håller i det långa loppet«, säger Göran Greider.