Göran Rosenberg

Jude i Sverige är en antologi som samlar 29 texter där skribenterna reflekterar över vad det innebär att vara jude: bidragen berör den judiska identiteten, historien, traditionen, religionen och hur det är att leva som jude och judiskt i Sverige. Samt vad det innebär att göra uppror mot allt detta. Personliga berättelser om samvaro, familjeliv och barndomsminnen samsas med historier om betydelsen av att söka sin familjs rötter och återuppväcka ett judiskt liv från tidigare generationer. De enskilda rösterna är unika till såväl uttryck som historia, men de förenas i medvetenheten om att det judiska inte lämnat någon av dem oberörd eller opåverkad. Denna antologi är tillägnad Jackie Jakubowski (1951 2020), som själv under sitt verksamma liv inte bara återkom till frågan om vad det är att vara jude utan också specifikt vad det innebär att vara jude i Sverige. Författarna är: Jessica Bab, Lars Dencik, Jonas Eklöf, Alexander Freudenthal, Jessika Gedin, Kenneth Hermele, Gabriel Itkes-Sznap, Jackie Jakubowski, Negar Josephi, Rebecka Kärde, Rose Lagercrantz, Natalie Lantz, Stefan Mehr, Stephan Mendel-Enk, Hannes Meidal, Henrik Naimark Meyers, Morten Narrowe, Ricki Neuman, Lizzie Oved Scheja, Daniel Pedersen, Göran Rosenberg, Anneli Rådestad, Willmar Sauter, Nina Solomin, Maja Thrane, Jessica Zandén, Maciej Zaremba, Leif Zern och Elisabeth Åsbrink.

Tron på en styrande, övergripande, himmelsk princip har följt människan genom historien. Mer än 80 procent av världens befolkning har idag en religiös tillhörighet och även i sekulära stater fortsätter religionen att spela en viktig roll. Det går inte att förstå politik och internationella relationer idag utan att inkludera religionen som en aspekt av det kulturella sammanhanget. Essäerna i denna antologi, som härrör från Engelsbergsseminariet 2014, spänner över en mångfald ämnen i dagens såväl som gårdagens samhällen. De utforskar religionen i relation till människans villkor och skildrar hur den manifesterar sig i individens egna upplevelser. För att förstå oss själva behöver vi också förstå religionen.

Fängslad på falska grunder, dömd till döden, minns Rubasjov hur han själv angivit människor som sedan försvunnit. I celler intill honom finns forna fiender såväl som vänner och vänners släktingar. Med papper och penna försöker Rubasjov få ihop det akuta dilemmat med sin politiska övertygelse och sina tidigare handlingar. Till sist skriver han under en absurd bekännelse och möter sitt öde. När Arthur Koestler skrev Natt klockan tolv på dagen [1940] låg stora delar av Europa under totalitära regimers stövelhälar. Ofta jämförd med Alexander Solzjenitsyn och George Orwell räknas Natt klockan tolv på dagen till de viktigaste politiska romaner som skrivits. Översatt av Tore Zetterholm och med ett nyskrivet förord av Göran Rosenberg. ARTHUR KOESTLER [1905-1983] var en brittisk författare med ungersk-judiska rötter. Natt klockan tolv på dagen skrevs på tyska i Paris med titeln Sonnenfinsternis [1940], ett manus som gick förlorat vid hans flykt undan nazisterna. Hans partner, skulptören Daphne Hardys engelska översättning Darkness at Noon [1941] kom att bli en världsklassiker. Romanen behandlar Moskvarättegångarna 1936 1938 och är genom Koestlers förstahandserfarenhet från resor i Sovjet en av de mest inflytelserika skildringarna av Stalintiden. »Ett antitotalitärt mästerverk.« Per T. Ohlsson, Sydsvenskan »Grym, fängslande skildring av den ryska revolutionens logik. Intensivt och subtilt intellektuellt drama.« Times Literary Supplement

Hur uppstod idén om Amerika, hur har den omformats genom historien, vart är den på väg? Kring dessa och liknande frågor kretsade Engelsbergsseminariet 2009. Vilka är komponenterna i den amerikanska idén? Hur förvaltas de i dagens USA? Hur reagerar resten av världen på dem? Sker idag en övergång till en post-amerikansk värld? Vem kommer i så fall att ta över USA:s ledande ställning? Indien? Kina? Och vad skulle det innebära? Vilka tankefigurer skulle då komma att prägla världen? Eller har USA chansen att bli kvar som herre på täppan? Bevittnar vi början på slutet för idén om Amerika eller befinner vi oss bara i början av en amerikansk era?Bland bidragsgivarna märks Anatol Lieven, Deepak Lal, Jong-Yil Ra, Edward Luce och Alan Wolfe.

"Häromveckan kom uppdaterade nyutgåvor av två välkända böcker om länderna som geopolitiken och kulturen just nu roterar kring. Göran Rosenbergs ”Friare kan ingen vara” och ”Det förlorade landet” är personliga analyser av modernitetens två stora, idéburna nationsprojekt: USA och Israel, som just nu tycks rasa ihop framför våra ögon. De hör också på rent estetiska grunder till den svenska sakprosans mest betydelsefulla verk." - Viktor Malm, ExpressenI en personligt hållen essä skärskådar Göran Rosenberg vår civilisations största och mest genomgripande utopi: Det förlovade landet, Messiasriket, Sion, Israel. Det förlorade landet är på en gång en spännande idéhistorisk odyssé och en politisk självbiografi. Boken Augustprisnominerades 1996. Till denna utgåva har Göran Rosenberg även skrivit ett nytt förord. "Det förlorade landet" tar vid där "Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz" slutar. Bokens titel ger en fingervisning om var författarens egen resa så småningom slutar. Startar gör den i många och skilda utgångspunkter: I en trettonårig pojkes 'uppstigning' till och fostran i det tidiga sextiotalets Israel, 'vår tids Sparta'. I de tusenåriga bibliska och messianska drömmar som närt såväl judendomen som kristendomen. I den emanciperade judendomens, upplysningens, socialismens och nationalismens ideologiska häxkittel. I Förintelsens apokalyptiska skugga. I pionjärsionismens radikala teorier, glödande ansikten och dåliga samveten. I Palestinakonfliktens krig, fördrivningar och erövringar. I 68-vänsterns och palestinarörelsens upproriska och konspiratoriska miljöer. I den laddade skärningspunkten mellan det israeliska nittiotalets nymessianska aggressivitet och dess längtan efter fred och normalisering. ”Rosenberg kartlägger dagens politiska polarisering, en kluvenhet som funnits från början. Han gör en omutlig, komplex, klar och gastkramande analys.” Ur Augustprisjuryns motivering

»Ett antitotalitärt mästerverk.« | Per T. Ohlsson, Sydsvenskan»En grym, fängslande skildring av den ryska revolutionens logik ett intensivt och subtilt intellektuellt drama.« | The Times Literary SupplementFängslad på falska grunder med dödsdomen över sig, minns Rubasjov hur han själv skickat människor till bödlarna, övertygad om att det politiska målet helgar alla medel.I celler intill honom finns forna fiender såväl som vänner och vänners släktingar. En efter en skickas de att torteras eller avrättas. Med papper och penna försöker Rubasjov få ihop det akuta dilemmat med sin politiska övertygelse och sina tidigare handlingar. Till sist skriver han under ett absurt erkännande och möter sitt öde.När Arthur Koestler skrev Natt klockan tolv på dagen [1940] låg stora delar av Europa under totalitära regimers stövelhälar. Som få författare i väst hade han insikt i vad som hände i Stalins Sovjet. Ofta jämförd med Solzjenitsyn och Orwell räknas Natt klockan tolv på dagen till de viktigaste politiska romaner som över huvud taget skrivits.I översättning av Tore Zetterholm och försedd med nyskrivet förord av Göran Rosenberg.ARTHUR KOESTLER [1905 1983] var en brittisk författare med ungersk-judiska rötter. Natt klockan tolv på dagen skrevs på tyska i Paris med titeln Sonnenfinsternis [1940], ett manus som gick förlorat vid hans flykt undan nazisterna. Hans partner, skulptören Daphne Hardys engelska översättning Darkness at Noon [1941] kom att bli en världsklassiker. Romanen behandlar Moskvarättegångarna 1936 1938 och är genom Koestlers första­handserfarenhet från resor i Sovjet en av de mest inflytelserika skildringarna av Stalintiden.

När Göran Rosenberg inledde sin bana som journalist var sanningsenlighet och trovärdighet ett fungerande publicistiskt konkurrensmedel, men det är inte så längre. Sedan några årtionden är det allt svårare att skilja trovärdigt från oärligt, äkta från falskt, verkligt från påhittat, propaganda från journalistik. I lögnens tid är bland mycketannat en löpande tidskommentar över vår tilltagande oförmåga att kommunicera väl.”Att döma människan till att inte få något sagt utan att det omedelbart förvrängs, missförstås och skapar split och hat, är ett straff värdigt en krets i Dantes helvete”, skriver Göran Rosenberg i bokens titelessä.

Combining poignant memoir and historical research, a son of Holocaust survivors grapples with the dream of Zionism and its consequences. Israel: A Personal History takes off where G ran Rosenberg's internationally acclaimed and award-winning childhood memoir, A Brief Stop on the Road from Auschwitz, ends. After his father's suicide in 1960 in a small industrial town in Sweden, the remainder of the family, a single mother with two children, emigrates to Israel. At first fully absorbed into the world of pioneer Zionism, enchanted by its visions, formed by its ethos, Rosenberg would eventually embark on a journey of discovery among betrayed ideals, buried stories, false promises, and erased villages. The result is a deeply personal, painstakingly researched, and beautifully written exploration of the contradictory visions that went into the Zionist project, as well as of the ethnic violence, oppression, discrimination, and dispossession caused by its realization. This book is both an exciting history of ideas and the political autobiography of a Jewish European intellectual, a child of dreams and disillusionments, an astute observer of our times.

Göran Rosenbergs fortelling om Israel – Det tapte landet – er en personlig historie om ideene som formet den jødiske staten – og som i noen avgjørende ungdomsår også formet ham selv. Da denne boken først kom ut, i 1996, kunne det i optimismen etter Osloavtalen se ut som om ideen om ett land, to folk ennå var en idé som hadde fremtiden for seg. Men det hadde den ikke, og etter 7. oktober 2023 er alt blitt mørkere og verre. I denne reviderte og oppdaterte utgaven av Det tapte landet reiser Göran Rosenberg også tilbake til et Israel som i dag er ugjenkallelig splittet i spørsmålet om hva slags stat det skal være, på hvilke ideer det skal bygges og hvordan dets fremtidige eksistens skal sikres.Oversatt av Kari Bolstad, Bodil Engen og Sunnev Gran.

A timely, deeply personal biography of a Jewish leader whose questions for Israel have come back to haunt us with a vengeance. Born in what is now Lviv, Ukraine, in 1869, Marcus Ehrenpreis was the secretary of Theodor Herzl at the First Zionist Congress in Basel in 1897, a grand rabbi of Bulgaria during two Balkan wars, a diplomat in defense of Europe's minorities, a Swedish author compared to Joseph Conrad, the chief rabbi of one of Europe's few unscathed Jewish communities through the Nazi era. More than a biography of a man's life and work, this book is a literary journey by award-winning Swedish Jewish writer and public intellectual G ran Rosenberg (A Brief Stop on the Road from Auschwitz), in search of that European Jewish world of meaning and hope that Ehrenpreis so clearly embodied, so vividly articulated, and so relentlessly worked to explain, defend, and salvage from his pulpit in Stockholm. His lifelong dream was to build a bridge between "Israel" and "the peoples," and he believed that he could do so by bringing a spiritually and culturally revitalized Judaism into a new and self-asserted contact with the non-Jewish world. His Zionism was not about making Jews a nation like all others, in a nation-state like all others, but creating a spiritual and cultural center for the renaissance of Jewish life "amidst the nations." Even as Jewish life in Europe was all but annihilated, he feared what Jewish nationalism might do to the spiritual heritage of Judaism. A meticulously researched and beautifully written story of boundless hope, unrequited love, and annihilated possibilities, Another Zionism, Another Judaism evokes a diasporic Jewish existence that would be harshly judged in the aftermath of the Holocaust and the creation of the State of Israel. It also reminds us of a Zionism that strived for something other than an ethnic-national fortress on a narrow strip of land in the Middle East.

"Häromveckan kom uppdaterade nyutgåvor av två välkända böcker om länderna som geopolitiken och kulturen just nu roterar kring. Göran Rosenbergs ”Friare kan ingen vara” och ”Det förlorade landet” är personliga analyser av modernitetens två stora, idéburna nationsprojekt: USA och Israel, som just nu tycks rasa ihop framför våra ögon. De hör också på rent estetiska grunder till den svenska sakprosans mest betydelsefulla verk." -Viktor Malm, Expressen"Vad har hänt med Amerika?" är en fråga som många ställer sig idag. "Vilka idéer är det som driver Amerika?" var den fråga som Göran Rosenberg ställde sig i sin bok Friare kan ingen vara, som när den första gången utkom i början av 1990-talet väckte stor uppmärksamhet. "Nittiotalets viktigaste bok", skrev en svensk kritiker. "The best book about America written by a European in recent years", skrev en amerikansk kritiker. Friare kan ingen vara är en kombination av reportage och idéhistoria, berättelse och reflektion; en bok som ger perspektiv på Amerikas agerande i världen och på hemmaplan, som sätter in rasismen, isolationismen och antikommunismen i ett spännande historiskt perspektiv.När Friare kan ingen vara nu ges ut igen är det i en uppdaterad och utvidgad upplaga där Göran Rosenberg dels följer upp några av berättelserna och händelserna i boken och dels i ett nyskrivet kapitel följer den amerikanska idéns dramatiska metamorfoser i den turbulenta epoken efter den 11 september 2001.

Marcus Ehrenpreis (18691951) föddes i Lemberg eller Lviv i nuvarande Ukraina. Han dog i Stockholm som överrabbin för den judiska församlingen. Hans liv var växlingsrikt, präglat av centraleuropeiska erfarenheter och drömmar om en judisk kulturell renässans, av diplomatisk kamp för minoriteters rättigheter och av ett levande litterärt intresse. Memoarboken Mitt liv mellan öster och väster utkom första gången 1946. Den inleder Bokförlaget Korpens utgivning av Marcus Ehrenpreis Valda skrifter. Förord av Göran Rosenberg.

Former & uttryck är Pär Lagerkvist-samfundets årsskrift för 2022. Den rymmer tematiska analyser av Pär Lagerkvists verk, men också diskussioner om Lagerkvists prosadikter, korta prosatexter och noveller från ett genreperspektiv. Till det kommer essäer om Bengt Lagerkvists tv-dramatisering av ”Hissen som gick ner i helvete” och om den novellen som skräckfiktion betraktad, om Gäst hos verkligheten som Växjöroman (eller inte), om hur Lagerkvists verk får förnyad aktualitet i ljuset av dagens krig i Europa, om en gåtfull dikt som felaktigt tillskrivits Lagerkvist i dödsannonser, skönlitterära bidrag och mycket annat. Former & uttryck rymmer bidrag av Rolf Almström, Sam Carlquist, Petra Carlsson Redell, Cecilia Davidsson, Magnus Eriksson, Peter Forsgren, Jonas Gardell, Caroline Grimwalker, Erik Hedling, Martin Hellström, Elisabeth Hjorth, Maria Jönsson, Maria Küchen, Erik Löfvendahl, Göran Rosenberg, Niklas Schiöler, Kaj Schueler, Anna Schulze och Åsa Wintoft.

”Vi föddes in i det judiska, både du och jag. Du när så många judiska vägar fortfarande syntes öppna, jag när så många judiska vägar hade stängts. Du när så mycket fanns att bryta upp från och göra upp med och gjuta nytt liv i, jag när så mycket judiskt liv var förintat och frågan på allvar kunde ställas om det judiska ens var möjligt längre.”Så inleder Göran Rosenberg sin biografi om Marcus Ehrenpreis, överrabbin i Stockholm mellan 1914 och 1948. Det är en berättelse om ofullbordade drömmar, obesvarad kärlek och förintade möjligheter

"Beslutet att sälja den befintliga synagogan i Gamla stan fattades redan på 1860-talet. Istället skulle man låta uppföra en ny och ståtlig gudstjänstlokal i stadens nya centrum. Detta blir upptakten till ett helt nytt kapitel i svenskjudisk historia. Den nya synagogan skulle ligga inom broarna eller "strax i början av Malmarna", på en fri plats och inte emellan boningshus. Den skulle ligga i en "fridfull trakt" och inte vid ett handelstorg eller nära bullersam trafik och vara stor nog att rymma en byggnad i väst-östlig längdriktning - allt i enighet med den judiska religionens krav. Detta delikata uppdrag leddes av "Hasselbackskungen" Wilhelm Davidson, David Hirsch och Edvard Josephson. De hade fått vetskap om den "Wahrendorffska tomten", som låg mellan Kungsträdgården och nyanlagda Berzelii park, mitt emot splitternya Berns salonger, som Wilhelm Davidsons bror, konditorn August Davidson låtit uppföra. Församlingen tvekade. Nämnda tomt låg ju så långt borta från stadens centrum! Men Wilhelm Davidson och David Hirsch led inte av beslutsångest. Här gällde det att handla snabbt och beslutsamt innan priset for upp i höjden. Sagt och gjort - på eget bevåg köpte Davidson och Hirsch den Wahrendorffska tomten. Först därefter erbjöds församlingen att utan vinning köpa ut dem. Och så blev det!"

Så här skriver Hans Jonas i sin bok: »... Men för juden, som uppfattar det härvarande som platsen för gudomlig skapelse, rättvisa och frälsning, är Gud i eminent utsträckning historiens herre och då ifrågasätter >Auschwitz< hela det traditionella gudsbegreppet till och med för den troende. Det adderar faktiskt, vilket jag nyss försökt visa, ett något aldrig tidigare existerande till den judiska historieerfarenheten, något som de äldre teologiska kategorierna inte kan bemästra. Den som inte helt enkelt vill släppa gudsbegreppet och det har till och med en losof rätt till måste för att inte behöva ge upp det tänka igenom det på nytt och söka ett nytt svar på Jobsfrågan. >Historiens herre< måste han förmodligen lämna därhän. Alltså: Vilken Gud kunde låta det ske?« Frågan om vilket Gudsbegrepp som kan överleva Auschwitz ledde till en radikal omtolkning av Guds egenskaper och det sätt som människan kan förhålla sig till Gud efter 1900-talets värsta brott. Den svenska utgåvan innehåller ett rikt efterord av författare Göran Rosenberg.

I denne helt spesielle boken forteller den svenske forfatteren og journalisten Göran Rosenberg historien om sine foreldre, om hvordan de kom til Sverige fra Polen etter andre verdenskrig, som overlevende etter nazistenes utryddelsesleire. Om hvordan de forsøkte å skape seg et nytt liv, om faren, som aldri klarte å kvitte seg med sine indre demoner, og som tok sitt eget liv mens barna ennå var små. Göran Rosenberg er en kunnskapsrik og engasjerende forfatter, som evner å løfte et personlig stoff opp på et allment nivå, i en fortelling som reflekterer over både de store og små sammenhenger våre live skapes gjennom. Beskrivelse: Södertälje, august 1947. David Rosenberg går av toget etter en lang reise fra Auschwitz, og gjenforenes med ungdomskjæresten. De forsøker å begynne forfra og stifte familie, men skyggene fra fortiden innhenter ham. I denne boken forteller forfatteren om sin fars lange og tunge reise tilbake fra Auschwitz.

On the 2nd of August 1947 a young man gets off a train in a small Swedish town. He has survived the Lodz ghetto, Auschwitz, and the harrowing slave camps and transports during the final months of Nazi Germany. Now he has to learn to live with his memories. In this intelligent and deeply moving book, Göran Rosenberg returns to his own childhood in order to tell his father's story. It is also the story of the chasm that soon opens between the world of the child, suffused with the optimism, progress and collective oblivion of post-war Sweden, and the world of the father, haunted by the long shadows of the past.

Varför gör vi saker och ting? Exempelvis fostrar våra barn eller vårdar våra sjuka eller tar hand om våra gamla. En numera utbredd föreställning är att vi gör det för egen vinnings skull och att egen vinning därför fungerar lika bra som drivkraft för att vårda sjuka som för att tillverka bilar. Det är en föreställning som går hand i hand med föreställningen att människan är fri att själv bestämma sitt liv. Att hon inte längre är beroende av något och någon. I denna personligt hållna essäbok skärskådar Göran Rosenberg politiken och retoriken i ett samhälle där vi är på väg att glömma att människan inte bara är fri utan också beroende, att hon inte bara är individ utan också samhällsvarelse, att hon inte bara kan göra saker som hon själv tjänar på utan också måste förmås att göra saker som hon själv förlorar på. Ett samhälle där vi kort sagt är på väg att glömma den svåra konsten att vara människa.