Göran Sundström

Förvaltningar har krävande uppgifter. Att även leva upp till värden om demokrati, rättssäkerhet och effektivitet är inte enkelt. Samtidigt vet vi att en pålitlig och icke-korrupt förvaltning som verkar i medborgarnas tjänst är ovärderlig. En väl fungerande förvaltning utgör ett slags samhällelig guldreserv.I den här boken redovisar ett tjugotal forskare studier av förvaltningens roll i samhället. I korta och kärnfulla kapitel visar forskarna vilka strömningar som finns i förvaltningen i dag, och hur dessa påverkar tjänstemännen och styrningen.Boken är tänkt att användas dels i utbildningar för studenter i offentlig förvaltning och andra samhällsvetenskapliga ämnen, dels i utbildningar för praktiker i statliga, regionala och kommunala förvaltningar. Boken kan också med fördel läsas av alla andra som vill veta mer om förvaltningen i samhället.

Den 6 mars 1974 fick Sverige en ny regeringsform. Den var en mödosamt hopsnickrad kompromiss som antogs efter flera decenniers utredande.Den tidigare regeringsformen av år 1809 var sedan länge förlegad. Nu ville man modernisera grundlagen så att den bättre återspeglade det faktiska statsskicket. Principen om folksuveränitet, det vill säga att den offentliga makten skulle utgå från folket, ersatte den gamla principen om maktdelning. I denna bok analyseras den författningspolitiska utvecklingen sedan 1974 års regeringsform antogs. Mycket har hänt. Sverige har blivit medlem i EU. Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna har införlivats i det svenska rättssystemet. Det har bidragit till att de medborgerliga fri- och rättigheterna stärkts och att domstolarnas makt ökat. Det politiska landskapet har också förändrats, vilket gjort att parlamentarismen har blivit mindre stabil. Regeringsformen har sedan den antogs uppdaterats vid några tillfällen, inte minst genom en omfattande grundlagsreform 2010. Boken är utgiven med anledning av regeringsformens femtioårsjubileum. Den är skriven av några av landets ledande experter under ledning av Tommy Möller, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet: juristerna Thomas Bull, Johan Hirschfeldt, Joakim Nergelius och Karin Åhman samt statsvetarna Hanna Bäck, Annika Fredén, David Karlsson, Johannes Lindvall, Tommy Möller, Olof Petersson, Göran Sundström och Jan Teorell. Tillsammans täcker de in olika aspekter av hur den svenska regeringsformen har fungerat under det halvsekel som passerat sedan den infördes.

När Alliansregeringen tog över regeringsmakten 2006 initierade den vad som har beskrivits som den största biståndspolitiska reformen någonsin. Reformen kom att kallas resultatagendan och innebar att biståndets resultat skulle placeras i centrum för svensk bistånds­verksamhet. Tämligen snart uppstod det emeller­tid konflikter mellan den politiska ledningen och förvaltningen, där förtroendet mellan de båda sjönk betänkligt.I Sverige är det ovanligt att relationerna mellan en politisk ledning och dess underordnade förvaltning utvecklas på det sätt som det gjorde. Vad var det egentligen den politiska ledningen gjorde som föranledde de förändrade relationerna? Och vilka blev kon­sekvenserna? Om dessa frågor handlar denna bok.Brutet förvaltningskontrakt är avsedd att användas inom universitet och högskolor, särskilt i kurser som diskuterar hur politiker i moderna demokratier styr, och kan styra, förvaltningen.

Vi lever i ett granskningssamhälle. Det inspekteras, tillsynas, kontrolleras, revideras, certifieras, utvärderas och följs upp som aldrig förr. Offentliga verksamheter måste självfallet granskas noggrant, men hur kommer det sig att ”mer granskning” har kommit att uppfattas som en universalmedicin mot allehanda problem?Granskningssamhället beskriver och analyserar hur granskning inom sex olika politikområden - skola, äldreomsorg, arbetsmarknad, järnväg, polis och asylpolitik - har förändrats sedan slutet av 1980-talet och fram till i dag. Vad har drivit granskningen inom dessa områden? Finns det något som skiljer granskningens dynamik åt mellan olika sektorer av samhället? I boken beskrivs hur ett fragmenterat granskningslandskap har vuxit fram, till synes utan någon övergripande plan. Vilka konsekvenser får allt detta granskande? Är det verkligen rätt saker som granskas? Vilka granskningar skulle vi klara oss utan, och vilka kommer sällan till stånd trots att de vore önskvärda?Förvaltningsakademin är en mångvetenskaplig centrumbildning vid Södertörns högskola som bedriver forskning om förvaltning, erbjuder uppdragsutbildning och verkar för kvalificerade möten mellan forskning och praktik.

Governing the Embedded State integrates governance theory with organization theory and examines how states address social complexity and international embeddedness. Drawing upon extensive empirical research on the Swedish government system, this volume describes a strategy of governance based in a metagovernance model of steering by designing institutional structures. This strategy is supplemented by micro-steering of administrative structures within the path dependencies put in place through metagovernance. Both of these strategies of steering rely on subtle methods of providing political guidance to the public service where norms of loyalty to the government characterize the relationship between politicians and civil servants. By drawing upon this research, the volume will explain how recent developments such as globalization, Europeanization, the expansion of managerial ideas, and the fragmentation of states, have influenced the state's capacity to govern. The result is an account of contemporary governance which shows the societal constraints on government but also the significance of close interaction and cooperation between the political leadership and the senior civil servants in addressing those constraints.

Vinster i välfärden, slagsmål i taxiköerna och friskolor som går i konkurs - den så kallade marknaden tycks inte klara sig utan gränssättning och organisering. Utblickar av forskare i företagsekonomi, statsvetenskap och socialt arbete. Med en färsk opinionsundersökning. Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2014/2015.