Gudrun Nyberg

Hundra år i GöteborgLärande och bildning är en bok i rättan tid. Ämnet är i högsta grad aktuellt och debatterat. All utbildning har genomgått stora förändringar under det senaste seklet.Sexårig folkskola har blivit nioårig grundskola; studentexamen har ersatts av genomgången gymnasieskola. I realiteten har det blivit en tolvårig skola för de flesta. Barnkrubborna har utvecklats till förskola. Lärarutbildningen och en rad andra yrkesutbildningar har knutits till universitet och högskolor. Den praktiska kunskapen har sjunkit i bakgrunden. Folkhögskolorna med inriktning på personlig utveckling och individanpassad vuxenutbildning har fått en stor betydelse för integrering av invandrare. Universiteten har i mycket förvandlats och blivit fler liksom antalet studenter. Tekniken har underlättat informationssökning och bibliotekens roll har därmed blivit annorlunda. Samtidigt med förändringarna har synen på bildning blivit en annan och motsatsförhållanden har uppstått mellan humaniora/samhällsvetenskap och naturvetenskap, mellan teoretisk och praktisk kunskap. I denna stimulerande antologi skildras dessa omdanande skeenden av specialister inom respektive område. Även om volymen handlar om "Hundra år i Göteborg", så gäller den större berättelsen hela landet.Wanda Klintberg är docent vid Chalmers, har haft ledande administrativa funktioner vid Göteborgs universitet och är f.d. förvaltningschef vid Malmö högskola. Hon ingår som skribent i boken och är dess redaktör tillsammans med Gudrun Nyberg, läkare, professor em. och författare till en rad uppmärksammade böcker. Nyberg är dessutom initiativtagare till och huvudredaktör för hela serien om tio volymer, "Hundra år i Göteborg".

Under de 45 år då det Sahlgrenska sjukhuset låg vid Grönsakstorget i Göteborg skedde stora förändringar i samhället. De anställda saknade från början helt socialt skyddsnät men fick successivt ökande förmåner i form av semester, sjuklön och pension. Samtidigt gjordes stora framsteg inom kirurgin när infektioner bekämpades och undveks, och inom medicinen då vävnader undersöktes mikroskopiskt och man började mätta temperatur, blodtryck och blodvärde.I denna bok ges en närgången skildring av enskilda anställda och deras verksamhet, sjuksköterskor, baderskor, tvätterskor, sjukhuskommissarier, hushållerskor, drängar, eldare, maskinister, predikanter och läkare. Gudrun Nyberg är läkare och författare.

I alla tider har vi människor tagit hand om skadade och sjuka, givit dem vatten, mat och värme. I den bemärkelsen är sjukvården uråldrig. Fortfarande i början på 1800-talet var det huvudsakligen sådan omvårdnad som sköterskorna ägnade sig åt. Antingen i hemmet eller på något sjukhus för de fattiga. Under 1800-talets andra hälft började dock sjuksköterskeyrket utvecklas parallellt med medicinens upptäckter och rön. Utbildningar inleddes, rekryteringen förändrades dessförinnan hade yrket lågt anseende. Gudrun Nyberg skriver här sjuksköterskeyrkets tidigare alltför oskrivna historia. Här behandlas diakonissornas uppdrag, utländska förebilder som Florence Nightingale, de olika inhemska skolornas begynnelse och uppdrag i lasarettsutbildningen, Emmy Rappes elever i Uppsala, Sophiahemmet i Stockholm osv.Läsaren får följa en rad kvinnor i yrket och deras långa insats som osynliga vårdare inom sjukvården. Många människoöden stiger fram, tidigare tämligen sparsamt synliga inom vårdens historia.Boken är rikt illustrerad.Gudrun Nyberg är själv medicinare, tidigare professor och författare till en rad faktaböcker om medi-cin, sjukvård och kulturhistoria, senast med boken Läkarinnor (2021). Hon är bosatt i Göteborg.___"Layouten är luftig, texten är lättläst, varvad med talrika fotoillustrationer på människorna, dokument och personliga brev. Det är ett gediget arbete som avslutas med källor, person- och ortsregister." Camilla Malmborg, BTJ. Helhetsbetyg: 5

Sveriges först utbildade kvinnliga läkare Läkarinnor är berättelsen om de första kvinnorna som utbildade sig till läkare i Sverige, Karolina Widerström och de femton som följde närmast efter. De var pionjärer som bröt ny mark efter det att kvinnan 1870 fick tillträde till högre utbildning på universitet och högskolor. I denna välillustrerade volym får läsaren följa dessa självständiga och målmedvetna individer, från olika barndomsmiljöer till etablerade, utövande läkare. Varifrån kom de? Varför valde de att bli läkare? Vad innehöll studierna? Vilka blev deras specialiteter och var slog de sig ner? Hur såg deras familjesituation ut och hur aktiva var de i övrigt i samhället? "Det är inte lätt att hålla isär dem, och det är heller inte nödvändigt", konstaterar författaren. Det är den samlade brokiga bilden som visar hur det var att bli och vara kvinnlig läkare då. Gudrun Nyberg, bosatt i Göteborg, är själv medicinare, forskare och författare till en rad medicinhistoria, väl mottagna fackböcker. Hon är likaså huvudredaktör och initiativtagare till tio volymer i serien "Hundra år i Göteborg".-------------------------------"Men Nyberg är inte tesdriven utan ger oss en rak, underhållande och lärorik historia om de sexton kvinnor som banade vägen för resten av oss." Anne Brynolf, Läkartidningen

Teater, dans, sång och musik. Hundra år i GöteborgPå scenen är en kvalificerad och myllrande berättelse om ett sekel av teater, dans, sång och musik i Göteborg. Tidens gång och anda speglas i insiktsfulla texter tillsammans med ett rikt bildmaterial från många olika uppsättningar. Scener som Lorensbergsteatern, föregångare till Göteborgs stadsteater, Folkteatern de fria grupperna och barnteatern behandlas liksom Stora teatern med opera, dans och musik. Här återfinns Angereds teater, Backa teater och Nationalteatern tillsammans med många fler. Betydande regissörer och teaterchefer från Per Lindberg, Karin Kavli och Mats Johansson till namn som Eva Bergman och Anna Takanen passerar revy. Namnkunniga dansare är bland andra Elsa Marianne von Rosen, Ulf Gadd och den fria gruppen Rubicon. I en uppsjö av goda namn på älskade scenpersonligheter finns Sonya Hedenbratt, Kent Andersson och Tomas von Brömssen.Redaktörer för boken är kulturjournalisten Lis Hellström Sveningson och Gudrun Nyberg, tillika redaktör och upphovskvinna för hela serien, "Hundra år i Göteborg". Övriga fackkunniga skribenter är Tomas Forser, Lena Fridell, Johan Franzon och Magnus Haglund.***På Scenen fick i december 2021 ett hedersomnämnande under utdelningen av Årets Göteborgsbok där författaren Gudrun Nyberg bland annat hyllades för sitt välskrivna och detaljerade språk och skickligt gjorda urval, väl disponerat bildmaterial och ämnesval som hakar i varandra på ett spontant sätt. Läs juryns hela motivering på Göteborgs Hembygsförbunds hemsida.

Hundra år i Göteborg Kassaskåp, margarin, gitarrer och takgökar, pilsner och sockerdricka, tapeter och damkappor, Häxans putsmedel och remmar, eleganta spanjoletter och virknålar liksom blänkande nysilver är exempel på produkter som tillverkades av påhittiga små industrier i Göteborg under hundra år. I denna volym skildras tio sådana industriers historia. Hur tillkom de, var låg de rent geografiskt i den expanderande staden, vad var det för uppfinningar som resulterade i varor? Och hur såg lokalerna ut, arbetsmiljön, vilka människor tjänade där sitt bröd? Kvinnor och män? Hade de ett liv även utanför fabrikerna? Tusentals människor hade där sin försörjning. I ledningen stod entreprenörer och entusiaster. Nu har de i stort sett förvandlats till historia: de är nedlagda, försvunna, har köpts upp och ingått i större industrier. Ett fåtal produkter lever dock kvar. I insiktsfulla texter och i ett fantastiskt bildmaterial får läsaren en inblick i tiden då det begav sig. Skribenter är Wanda Klintberg, docent vid Chalmers, tidigare förvaltningschef vid Malmö högskola och författare Gudrun Nyberg är professor emerita i medicin, författare till en rad kulturhistoriska böcker samt huvudredaktör för och idégivare till serien Hundra år i Göteborg , Johannes Daun, fil.dr. och historiker bidrar med en fristående bakgrundsteckning till stadens industrier.----------"Boken tecknar enkla men läsvärda företagsporträtt om idérik företagsamhet och industriella arbetsförhållanden. Sammantaget målar den en bild av ett Göteborg som fanns för inte länge sedan men nu är borta." Anders Houltz, Svenska Dagbladet

Hus och utomhus. Hundra år i Göteborg Stadsbilden är själva bilden av staden Göteborg: av bebyggelsen och parkerna, av den yttre skepnaden av rikets andra stad. Här kan läsaren skaffa sig en uppfattning om hur husen, kvarteren, stadsdelarna vuxit fram i samklang med geografin och naturen. Särskilt ligger betoningen i framställningen på tiden 1900 fram till våra dagar. Hur har expansionen skett, vilka idéer och planer är det som har styrt utvecklingen? Och vilka arkitekter, planerare och politiker är det som har agerat? I kunniga och innehållsrika texter liksom i ett rikt urval foton åskådliggörs det hela i denna sjunde volym av den ambitiösa serien "Hundra år i Göteborg". Arkitekt Gudrun Lönnroth, som i fyra decennier arbetat som byggnadsantikvarie i Göteborg, svarar för texterna om bebyggelsen. Gudrun Nyberg har skrivit om stadens större parker under samma tidsperiod. Professor Nyberg är också initiativtagare och redaktör för hela serien "Hundra år i Göteborg".

En ny frihet sjutton konstnärerär den fjärde volymen i serien Hundra år i Göteborg. I boken presenteras nio kvinnor och åtta män, alla konstnärer verksamma under det senaste seklet. Några av dem är döda och delvis glömda, andra är etablerade och verksamma sedan många år. En del är i begynnelsen som unga lovande konstnärer som arbetar utifrån dagens förutsättningar, i friare tekniker och nya material.En rad kvalificerade konstvetare, kritiker och konstskribenter skriver om konstnärskapen. Boken är generöst illustrerad med urval av respektive konstnärers arbeten.De två redaktörerna: Björn Fredlund, fil.dr och tidigare chef för Göteborgs konstmuseum. Lena Boëthius, tidigare intendent och curator vid Göteborgs konstmuseum. Gudrun Nyberg är huvudredaktör och initiativtagare till serien Hundra år i Göteborg.

Nio författares samtid. Hundra år i Göteborg Här tar nio Göteborgsförfattare under de senaste hundra åren till orda, men först får deras respektive författarskap en presentation av en kunnig introduktör. Urvalet är subjektivt, men intressant och välmotiverat. Till och med själva begreppet Göteborgsförfattare är diskutabelt, men gemensamt för de nio är att de på något sätt har en anknytning till staden. Ett annat urval hade kanske kunnat göras lika intresseväckande. Dock finns här inga deckar- eller barnboksförfattare. Många av dem är mycket lästa och populära, andra i begynnelsen, någon rentav bortglömd. Texterna av resp. författare ger förhoppningsvis en tillräcklig bredd för hela författarskapet. Alla författarna berättar om sin tid, om samtiden. Följande författare ingår: Bengt Anderberg (1920 2008), Evert Taube (1890 1976), Marie Hermanson (f. 1956), Jeanna Oterdahl (1879 1965), Olivia Bergdahl (f. 1989), Gidein Martins (1882 1938), Claes Hylinger (f. 1943), Ove Allansson (1932 2016), Johannes Anyuru (f. 1979). Deras presentatörer är: Uno Rodin, David Anthin, Johan Wermäster, Annika Skott, Martin Bengtsson, Gudrun Nyberg, Arne Florin, Lennart Johnsson och Johanna Wiman. Gudrun Nyberg är läkare, litteraturvetare och författare. På Carlssons har hon tidigare utgivit Doktor Carlanders Göteborg Folkliv, sjukdom och död 1793 1814 (2007), Doktor Carlander i praktiken. Läkekonst 1793 1814 (2009), Grosshandlare Peter Militz: En bortglömd gustavian stiger fram ur arkiven (2010), Clas Alströmer Vetenskapsman Mecenat Patient (2011), Naturvetare i motvind Bengt Euphrasén: Om slavar, vulkaner och regnskog (2013), Systrar till lärda män (2015) och Medicinen, människorna, vården (2017).

De senaste hundra åren har medfört enorma förändringar i samhället, så också inom sjukvården. Jämfört med för ett sekel sedan har den tekniska utvecklingen varit omvälvande med avancerad diagnostik och behandling. Antibiotika, hormoner, cellgifter och andra läkemedel har medfört ett dramatiskt förändrat sjukdomspanorama. I denna medicinhistoriska bok skriver Gudrun Nyberg populärvetenskapligt om förändringarna. Att fokus ligger på Göteborg i den mycket välillustrerade boken gör den inte alls provinsiell; det var oftast en liknande situation och utveckling i hela landet. Nyberg berättar övergripande om personalkategorier och arbetsuppgifter, om psykiatri, om hud- och könssjukdomar liksom om öron och ögon. Kirurgin med intensivvård och cancerbehandling ägnas en avdelning. Kvinnosjukdomar och barnafödande liksom barnsjukvård tas upp. Infektionssjukdomarnas behandling ägnas ingående behandling av medförfattaren Johan Lindberg. Likaså tas invärtes medicin med bl.a. diabetes, magsår, hjärt- och kärlsjukdomar, lungmedicin, allergologi m.m. upp under relevanta rubriker. Ett antal betydelsfulla läkare och forskare presenteras i relation till tid och specialområde. Boken är rikt illustrerad. Gudrun Nyberg är idégivare och huvudförfattare till denna medicinhistoria. Hon är själv läkare och forskare, tidigare verksam både vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg och Karolinska sjukhuset i Stockholm. Hon är likaså författare till en rad populärvetenskapliga böcker med anknytning till medicin och naturvetenskap. Nyberg är bosatt i Göteborg. Johan Lindberg, också läkare och forskare i Göteborg, ansvarar för ett av kapitlen.

Gudrun Nyberg har forskat i en 1700-talsforskares resor i tid och rum. Bengt Euphrasén, född i Habo och utbildad på bland annat Visingsö, i Skara och Göteborg, förde ett hårt liv. Han kom från enkla bondeförhållanden och saknade alltid ekonomiska medel. Han följde med till den svenska bosättningen Saint Barthélemy i Västindien, där han under de långa seglatserna och i övärlden samlade växter, djur, havsdjur. Han var mer socialt betydande och framgångsrika kollegor behjälpliga, erhöll medel av dem men fick samtidigt sina egna forskningsresultat utnyttjade. Så småningom dog han alltför tidigt och lika utfattig som han varit i hela sitt liv. Men han har lämnat spår efter sig i en del namn på hans upptäckter bland fiskar och havsdjur, bland växter och blommor. Nyberg har färdats i hans fotspår, i arkiv och till Västindien. Ett rikt bildmaterial visar Euphraséns samlingar. Gudrun Nyberg är från början läkare, men har under senare år publicerat ett flertal lovprisade böcker om bland annat läkaren Carlanders gärning och liv i Göteborg, liksom en bok om Alströmer. Nyberg är bosatt i Göteborg.

Clas Alströmer (17361794) var son till den mer kände Jonas Alströmer, potatisens introduktör i landet. Redan som 18-åring övertog han faderns gårdar Höjentorp, Berga och Nolhaga. Han reste i Europa och sände samlingar till Linné. Inträdde också i svärfadern Niklas Sahlgrens handelshus i Göteborg. Han blev tidigt dålig till hälsa och från sin gård i Halland utövade han ett stort mecenatskap. Detta möjliggjorde bl.a. Sahlgrenska sjukhuet i Göteborg. Detta är den första biografi som ägnats honom. Rikt illustrerad med bilder i färg. Gudrun Nyberg, bosatt i Göteborg, är medicinsk forskare till professionen, men har under senare år skrivit viktiga och prisade böcker om Göteborgsläkaren Carlander liksom om grosshandlare Militz.

Under ett 20-tal år kring sekelskiftet 17001800 var Carlander verksam i staden. Han förde själv journal över sina patienter långt innan detta krävdes, och efter sig lämnade han 2000 tättskrivna sidor med anteckningar. Dessa utgör grunden för boken. I denna nya bok som alltså mer specifikt ägnas läkekonsten går Nyberg igenom vilka sjukdomar som förekom alltifrån barnsjukdomar, hosta, tillväxtrubbningar, feber vidare till exempelvis kärlsjukdomar, gikt, hudsjukdomar, kvinnosjukdomar och förlossningar fram till attester och död. En avdelning ägnas terapi, t.ex. blodtappning och bad. En fjärde avdelning ägnas sjukdomsteori och lärdom och till sist undersöker författaren doktor Carlanders personliga förhållanden. Doktor Carlander i praktiken är en bred, fängslande och kunnig beskrivning av både honom och hans arbete. Gudrun Nyberg är läkare och professor, men under senare år har all tid gått åt till att forska och skriva om doktor Carlander och hans livsverk. Hon är bosatt i Göteborg.